Riksdagsval om ett knappt år – Industrifacket vill se återställd balans på arbetsmarknaden
TEXT TIIA KYYNÄRÄINEN
FOTO ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS
Genom sitt omfattande valprogram eftersträvar Industrifacket bland annat ett starkare anställningsskydd och en bättre balans på arbetsmarknaden. Industrifackets ordförande Riku Aalto säger att rättvisa spelregler i arbetslivet inte kan bevaras utan att regeringen byts ut.
det här handlar det om
- Industrifacket offentliggjorde i juni sitt valprogram inför riksdagsvalet 2027.
- I sitt valprogram strävar Industrifacket bland annat efter att förbättra arbetstagarnas anställningstrygghet, minska arbetsrelaterat utnyttjande och skapa balans på arbetsmarknaden. Förbundet vill också minska barnfattigdomen.
- Industrifacket anser också att Finlands ekonomi kan stärkas genom satsningar på ekonomisk tillväxt.
Finlands ekonomi är i ett svårt läge. Till skillnad från vad regeringen under ledning av Samlingspartiets Petteri Orpo och Sannfinländarnas Riikka Purra lovade, fortsätter Finland att skuldsätta sig samtidigt som arbetslösheten stiger och den ekonomiska tillväxten är svag.
I april 2027 går finländarna till riksdagsval. Industrifacket har presenterat sina omfattande mål inför valet. Målet är att åstadkomma verkliga förändringar inom arbetsmarknads-, arbetslivs- och tillväxtpolitiken.
Industrifackets ordförande Riku Aalto anser att den nuvarande regeringen har misslyckats med sitt uppdrag.
– Regeringens politik har varit kortsiktig. Man har genomfört en enorm mängd förändringar inom både den sociala tryggheten och arbetslagstiftningen utan att överväga eller bedöma vilka konsekvenser besluten får, säger Aalto.
Regeringens politik har varit kortsiktig.
– De samlade effekterna har börjat synas först nu. Möjligheterna för arbetslösa att försörja sig själva har blivit sämre, vilket har lett till ökad fattigdom och särskilt ökad barnfattigdom.
Regeringens åtgärder, tillsammans med de kriser som präglar omvärlden, har bidragit till att även personer som är i arbetslivet och har ett jobb känner en större osäkerhet inför framtiden. Det syns i a man är mindre benägen att konsumera utan håller hårt i plånboken vilket i sin tur minskar på den inhemska efterfrågan på marknaden.
starkare anställningsskydd
Enligt Industrifacket måste nästa regering hjälpa finländarna att återfå framtidstron. Det här ska ske med bland annat med hjälp av de arbetsmarknadsreformer som Industrifacket föreslår.
– I våra mål inför riksdagsvalet vill vi stärka vår gemensamma trygghet och välfärd. Vi ser på det i flera delar. Dels handlar det om arbetsrättsliga frågor som skapar förtroende för arbetsmarknadssystemet och trygghet i den egna anställningen. Det handlar också om försörjningsfrågor, säger Aalto.
Industrifacket föreslår att uppsägningar av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl ska bli svårare att genomföra. I fortsättningen ska arbetsgivare endast kunna säga upp anställda på de här grunderna om det finns vägande skäl.
– I internationell jämförelse är det förhållandevis enkelt och billigt att säga upp personal i Finland. Ur företagens perspektiv är det finländska arbetslivet redan så flexibelt som det kan bli och riskerna med felrekryteringar är små.
Även arbetslöshetsskyddet bör förbättras. De försämringar som regeringen genomfört behöver delvis återställas.
Industrifacket föreslår bland annat att nedtrappningen av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen ska mildras.
Vi vill stärka vår gemensamma trygghet och välfärd.
I Industrifackets modell skulle den första sänkningen av ersättningen ske först efter sex månader, jämfört med dagens två månader. Någon andra nedtrappningsnivå finns inte i modellen.
Facket anser också att barnförhöjningen och det skyddade beloppet inom arbetslöshetsskyddet bör återinföras. Det innebär att man till exempel kan tjäna några hundra euro på ströjobb som arbetslös utan att det dras av.
– Det är sant att våra förslag i detta avseende inte är kostnadsneutrala. Men man måste också komma ihåg vilka som i huvudsak betalar de här kostnaderna. Till exempel finansieras den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen huvudsakligen av företag och löntagare genom arbetslöshetsförsäkringsavgifter. Finansieringen av våra förslag sker genom dessa avgifter.
Industrifacket presenterade redan i mars sina förslag till förändringar inom arbetsmarknadspolitiken. Facket vill bland annat reformera medlingsverksamheten, återinföra avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer samt ge arbetstagare tolkningsföreträde vid tvister om kollektivavtal.
BEKÄMPA ARBETRELATERAT UTNYTTJANDE
Industrifackets mål inför riksdagsvalet omfattar också åtgärder mot arbetsrelaterat utnyttjande. Fackförbundet föreslår bland annat att underbetalning av löner ska kriminaliseras.
Industrifacket vill också att fackförbund ska få rätt att väcka grupptalan, att beställaransvaret skärps, att myndigheterna får bättre resurser och utökade befogenheter samt att systemet med skattenummer utvidgas. Skattenummer är i bruk bland annat inom byggnads- och varvsindustrin.
– Det här skulle ge verktyg för att bekämpa utnyttjande, förklarar Aalto.
Lönebedrägerier leder inte idag till några egentliga sanktioner för företag. Om ett företag stäms för obetalda löner och domstolen konstaterar att lönebedrägeri har förekommit, behöver företaget endast betala den lön som det från början borde ha betalat till arbetstagarna.
– Fackförbunden har inga rättsliga möjligheter att föra en enskild arbetstagares talan om personen inte är medlem hos oss. Vi behöver också verktyg för att kunna få bukt med detta fenomen.
Vi har länge haft en svart arbetsmarknad i Finland.
Aalto anser att det är positivt att arbetsrelaterat utnyttjande nu diskuteras i offentligten, men att fler åtgärder krävs för att komma till rätta med problemet.
– Fenomenet är inte på något sätt nytt. Ofta tror man att vi talar om det här för att skrämma andra, men så är det inte. Vi har länge haft en svart arbetsmarknad i Finland och lyckligtvis har frågan nu börjat diskuteras på allvar.
Aalto påpekar att fackförbunden är tvungna att lyfta fram problemen med arbetsrelaterat utnyttjande eftersom myndigheternas resurser är begränsade. Ofta hänvisar myndigheterna själva människor till fackförbunden.
– Det här fenomenet urholkar konkurrensfördelarna för företag som sköter sig. Det gagnar ingen.
EKONOMISK TILLVÄXT BEHÖVS
Industrifacket presenterar också lösningar för att stärka Finlands svaga ekonomiska tillväxt. Enligt förbundet kan den finländska ekonomin bara återhämta sig genom tillväxt.
Förbundets tillväxtpolitik omfattar satsningar på utbildning och kompetensutveckling, industripolitiska åtgärder, en rättvis omställning, skogspolitik samt investeringar i försvarsindustrin.
Arbetstagarnas kompetensnivå är avgörande.
Aalto lyfter fram yrkesutbildningen som ett exempel på ett område där resurserna bör ökas och kvaliteten förbättras.
– Arbetstagarnas kompetensnivå är avgörande för företagens möjligheter att klara sig i den internationella konkurrensen och vinna nya beställningar. Vi behöver arbetstagare som har den yrkesskicklighet som krävs för att utföra arbetet.
KURSÄNDRING I VALET
Nästa vår får finländarna möjlighet att uttrycka sin uppfattning om Orpo–Purra-regeringens politik. Enligt Aalto skulle en fortsättning för den nuvarande regeringen innebära ytterligare begränsningar av arbetstagarnas rättigheter och försämringar av arbetslivets spelregler.
– Om medborgarna i nästa riksdagsval röstar fram de nuvarande regeringspartierna på nytt, signalerar de att regeringens åtgärder har varit rätta. En valseger för dem skulle innebära fler försämringar.
Förändring kan endast åstadkommas genom att rösta. Därför uppmanar Aalto väljarna att fundera över vilket slags arbetsliv de vill ha.
– Om vi vill att arbetstagarna ska ha rättigheter och att arbetslivets spelregler ska vara rättvisa, både när det gäller anställningsvillkor och rätten att ställa krav, måste utvecklingen ändra riktning.
