Rätten: Produktionspremie ska betalas ut för förtroendemannatimmar
TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS
ILLUSTRATION ESKO KUMPUNEN
Arbetsdomstolen ansåg att produktionspremien skulle ha betalats till huvudförtroendemannen även för de timmar då han var frikopplad från arbetet för att sköta sitt fackliga uppdrag. Domstolen ansåg att arbetsgivarens beslut att flytta huvudförtroendemannen till andra arbetsuppgifter var motiverat.
DET HÄR HANDLAR DET OM
- Arbetsdomstolen slog fast att huvudförtroendemannen skulle få produktionspremie även för förtroendemannatimmar
- Arbetsgivaren bröt mot kollektivavtalet och fick betala 2 000 euro i skadestånd.
- Domstolen godkände arbetsgivarens beslut att flytta huvudförtroendemannen till andra arbetsuppgifter eftersom grundlönen inte sänktes.
Arbetsgivaren hade år 2022 inte betalat produktionspremier till huvudförtroendemannen för de timmar då han var frikopplad från arbetet för att sköta sitt fackliga uppdrag. Premien som inte betalats ut uppgick till runt 230 euro under knappt nio månader.
Arbetsgivaren betalade premierna under rättsprocessen och ansåg att ärendet inte borde ha behandlats i arbetsdomstolen. Arbetsgivaren hävdade att man inte hade avtalat om premierna i förväg. Det är ett krav för att ärendet ska kunna tas upp i arbetsdomstolen.
Huvudförtroendemannens timmar var i början av det fackliga uppdraget år 2021 fyra timmar per vecka. Efter ungefär ett år ökade tiden till tio timmar.
Arbetsgivaren hade i slutet av 2022 flyttat huvudförtroendemannen till andra arbetsuppgifter där produktionspremier och skifttillägg inte betalas till arbetstagarna. Det tidigare arbetet var tvåskiftsarbete medan det nya var dagarbete.
Som grund för förändringen av arbetsuppgifterna uppgav arbetsgivaren att huvudförtroendemannens frikopplingstimmar försvårade produktionens funktion. Enligt arbetstagaren hade vikariearrangemangen fungerat väl.
I det företagsvisa kollektivavtal som Industrifacket, tjänstemannafacket Pro och företaget ingått på företaget anges att förtroendevalda inte får flyttas till arbeten med lägre lön eller ”lägre värde”.
Industrifacket ansåg att det också var fråga om diskriminering på grund av facklig verksamhet.
DOMSTOLEN GODKÄNDE TALAN DELVIS
Arbetsdomstolen konstaterade att de produktionspremier som inte betalats för förtroendemannatimmarna kunde behandlas i domstol eftersom fackets bevis visade att frågan hade varit föremål för förhandlingar.
Enligt domstolen hade företaget uppenbart brutit mot kollektivavtalet och att arbetsgivaren skulle därför betala ett skadestånd på 2 000 euro. Produktionspremierna hade företaget redan betalat till arbetstagaren under rättsprocessen.
När det gäller förflyttningen till andra arbetsuppgifter konstaterade arbetsdomstolen att huvudförtroendemannens grundlön förblev oförändrad i de nya uppgifterna och att företaget därför inte brutit mot kollektivavtalets skrivningar.
Enligt domstolen hade företaget uppenbart brutit mot kollektivavtalet och att arbetsgivaren skulle därför betala ett skadestånd på 2 000 euro.
Domstolen konstaterade också att kollektivavtalet inte innehåller någon definition av ”arbete av lägre värde” och att någon sådan definition inte heller hade förhandlats fram.
Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren kunde motbevisa det påstående om diskriminering som uppstod genom förflyttningen av huvudförtroendemannen. Enligt domstolen grundade sig förflyttningen på arbetsuppgifternas karaktär och kraven för att utföra arbetet.
Eftersom Industrifackets talan delvis avslogs, måste fackförbundet betala en del av företagets rättegångskostnader. Det rör sig om runt 12 000 euro.
Industrifackets rättshjälp täcker alla kostnader som uppstår i samband med en rättsprocess, så medlemmen löper ingen ekonomisk risk om rättshjälp beviljas och ärendet förs till domstol.
