Livshotande arbetsolycka – både beställare och underleverantör dömdes
TEXT MIKKO NIKULA
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS
ILLUSTRATION ESKO KUMPUNEN
Beställarföretaget och underleverantören förnekade båda sitt ansvar efter att en arbetstagare råkat ut för en allvarlig arbetsolycka på en gemensam arbetsplats. Tingsrätten dömde chefer från båda företagen för arbetarskyddsbrott och vållande av personskada.
DET HÄR HANDLAR DET OM
- En anställd hos ett underleverantörsföretag skadades mycket allvarligt i en olycka på en så kallad gemensam arbtsplats.
- Både beställare och underleverantör bar ansvar för olyckan som skulle ha kunnat undvikas, enligt domstolen.
- Domstolen dömde till den anställdas fördel och han fick ersättningar på över 30 000 euro.
En anställd hos ett underleverantörsföretag skadades mycket allvarligt i en arbetsolycka på ett gruvdriftsområde. Han befann sig i lastmaskinens maskinrum och utförde underhållsarbete efter en grundlig renovering.
Arbetsuppgifterna gick bland annat ut på att höja trycket i systemet. En tryckmätare som var fäst vid tryckbenet lossnade och slungades med stor kraft mot arbetstagaren.
Arbetstagarens ytteröra slet av i samband med olyckan. Han förlorade permanent hörseln på ena örat och fick skador i huvudet. Han fick också allvarliga skador på käkbenet och i munnen. Tandköttet lossnat i stor omfattning från både över- och underkäken. Skadorna var livshotande och krävde intensivvård.
Åklagaren väckte åtal mot fyra chefer från underleverantörsföretaget och två chefer från beställarföretaget för arbetarskyddsbrott och vållande av personskada. Den skadade arbetstagaren lade dessutom fram ett civilrättsligt skadeståndsanspråk för tillfälliga men som han lidit av.
RISKEN SKULLE HA GÅTT ATT UNDVIKA
Tingsrätten ansåg att arbetet med tryckmätaren innebar en uppenbar olycksrisk, eftersom arbetstagaren vid tryckhöjningen var tvungen att arbeta i närheten av komponenter med mycket högt tryck.
Flera personer vittnade om att de ansåg att arbetsuppgiften var farlig. Risken hade kunnat undvikas genom en ändring av arbetsmetoderna. Det gjordes också gjordes efter olyckan. Till skillnad från vad de åtalade hävdade var olyckan inte oförutsebar.
Den skadade arbetstagarens arbetsgivare, det vill säga underleverantörsföretaget, kände till riskerna med arbetet men hade försummat sitt ansvar. Företaget hade dessutom underlåtit att genomföra en riskbedömning.
Samtidigt hade även beställarföretaget ett ansvar för händelserna på den gemensamma arbetsplatsen. Företaget hade planerat och tidsatt den grundliga renoveringen av lastmaskinen.
Begreppet gemensam arbetsplats avser en arbetsplats där flera arbetsgivare eller företagare samtidigt eller efter varandra bedriver verksamhet så att deras arbete kan påverka varandra när det kommer till arbetsmiljö och säkerhet.
Under rättegången försökte de åtalade parterna lägga över ansvaret på varandra.
Enligt tingsrätten var ansvarsfördelningen mellan företagen och ledningsansvaret otydliga. Under rättegången försökte de åtalade parterna lägga över ansvaret på varandra. Båda företagen hade en lagstadgad skyldighet att samarbeta för att säkerställa att det var tryggt att jobba på den gemensamma arbetsplatsen.
Sex chefer stod åtalade arbetarskyddsbrott och vållande av personskada. Fem av dem fälldes i rätten och dömdes till ett straff på 25 dagsböter. Både beställarföretaget och underleverantörsföretaget dömdes dessutom att betala en samfundsbot på 20 000 euro vardera.
Tingsrätten dömde en ersättning på 30 000 euro för tillfälliga men till den skadade arbetstagaren. Den största delen av ersättningen betalades av företagen, medan de dömda cheferna svarade för en mindre del.
Dessutom ansåg tingsrätten att staten skulle betala arbetstagaren 1 500 euro i dröjsmålsgottgörelse eftersom rättsprocessen drog ut på tiden. Domen föll och nästan fyra år efter själva olyckan.
Tingsrättens beslut har inte överklagats och därmed har domen vunnit laga kraft.
