Arbete mot arbets­re­la­terat utnytt­jande – ”En medlem behöver inte kämpa ensam”

Utnytt­jandet av arbets­ta­gare med utländsk bakgrund på finländska arbetsplatser har hamnat i nyhets­ru­bri­kerna. Den 27 september rappor­te­rade nyhets­byrån STT om hur företag som verkar som under­le­ve­ran­törer vid varvet i Åbo hade utnyttjat arbets­ta­gare – bland annat genom att kräva alltför långa arbets­dagar och inte betala de lönetil­lägg som hör till.

Journa­listen Paavo Teitti­nens bok Pitkä vuoro – Kuinka moderni orjuus juurtui Suomeen (“Långt skift – hur det moderna slave­riet slog rot i Finland” red. övers) kom ut den 29 september. Teittinen beskriver en utbredd kultur av utnytt­jande och ger i boken flera exempel.

Riikka Vasama, chef för Industri­fac­kets enhet för arbets­ta­gare med utländsk bakgrund, säger att Industri­fac­kets budskap är tydligt: inget slags utnytt­jande ska godkännas och förbundet arbetar ständigt mot det utbredda fenomenet.

– Det här är frågor vi kämpar med varje dag. Även om våra arbets­dagar fylls av sådana här fall, känner vi att vi bara har kunskap om toppen av isberget, säger Vasama.

Det är möjligt att uppnå en förändring.

De fall och fenomen som döljer sig under ytan kan man börja åtgärda när arbets­ta­gare med utländsk bakgrund går med i Industri­facket, berättar om sina erfaren­heter och litar på det stöd som facket ka ge.

– Var modiga och gå med i facket. En medlem behöver inte kämpa ensam. Industri­facket är en stark aktör som ser till att en medlem som stöter på missförhål­landen i arbets­livet får sin röst hörd.

Vasama betonar att all kontakt med facket är konfi­den­tiell. Ärenden går vidare endast om man tillsam­mans har kommit överens om det.

– Det lönar sig att tipsa oss, så att vi kan hjälpa myndig­he­terna att förebygga arbets­re­la­terat utnytt­jande och påverka lagstift­ningen i Finland. Det är möjligt att uppnå en förändring.

FACKET STÅR FÖR KOSTNADERNA 

En medlem i Industri­facket får tillgång till alla fackets medlemsförmåner. Vid oklar­heter i anställ­ningsförhål­landet kan hjälpen bestå av enkel rådgiv­ning – eller i extrema fall av att driva ett långt rätts­fall i domstol.

Som regel kan rättsh­jälp beviljas om medlems­kapet i facket har varat minst tre månader före de händelser som rättsh­jälpen gäller. Om rättsh­jälp beviljas, står facket för alla rättegångs­kost­nader. Medlemmen löper alltså ingen ekono­misk risk och får eventuella ersätt­ningar som domstolen beslutar om.

– Det lönar sig att gå med i facket i tid, inte först när problemet redan är ett faktum, säger Vasama.

Industri­facket är en stark aktör som ser till att medlemmen får sin röst hörd.

När det gäller problem med anställ­ningen kan en arbets­ta­gare med utländsk bakgrund kontakta bland annat arbetars­kydds­myn­dig­heter, migra­tions­myn­dig­heter och polis. Om det finländska systemet är obekant kan det ändå vara svårt att hitta rätt myndighet.

– Allt det här kan skötas i samar­bete med facket om personen är medlem.

Alla problem i ett anställ­ningsförhål­lande kan inte lösas av myndigheterna.

– Till exempel söker arbetars­kydds­myn­dig­heten inte in obetalda löner. Om personen inte är medlem i facket är rätts­sä­ker­heten svagare.

LAGEN ÄR FÖR SLAPP 

Besluts­fat­tarna och myndig­he­terna har fortfa­rande mycket att göra för att göra den finländska arbets­mark­naden rättvi­sare. Brott mot lagar och regler borde leda till strän­gare straff och mer resurser borde riktas till tillsynen.

– Lagstift­ningen kring arbets­livs­kri­mi­na­litet måste absolut skärpas. Lagen är för tillfället alldeles för slapp, säger Vasama.

En av lagens svagheter gäller löner. I Finland är det inte straff­bart enligt brotts­balken att låta bli att betala lön. Det är möjligt att kräva in lönen via tings­rätten, men arbets­gi­varen drabbas inte av några andra följder om gärningen inte uppfyller krite­rierna för till exempel ocker.

– Genom åren har jag märkt att besluts­fat­tare och arbets­gi­vare ofta förminskar fenomenet, säger Vasama.

Alla måste redan erkänna att detta är ett verkligt fenomen och att åtgärder behövs.

Genom åren har jag märkt att besluts­fat­tare och arbets­gi­vare ofta förminskar fenomenet

Antalet fall som uppmärk­sam­mats i offent­lig­heten visar att det inte längre handlar om enstaka undantag.

Vissa förbätt­ringar har gjorts i lagstift­ningen under de senaste åren. Ett offer för arbets­gi­vares utnytt­jande eller allvar­liga försum­melser kan idag ansöka om förläng­ning av sitt arbets­ba­se­rade uppehålls­tillstånd, vilket möjliggör arbete inom vilken bransch som helst. Tidigare kunde ett offer hamna i en mycket svår situa­tion om hen rappor­te­rade om och därmed förlo­rade sitt arbete som låg som grund för uppehållstillståndet.

– Som tur har sådana lagändringar införts under de senaste åren. Det är ändå överras­kande få som ansöker om de här tillstånden, säger Vasama.

OLIKA RISKER I OLIKA BRANSCHER

Arbets­re­la­terat utnytt­jande berör i någon grad alla branscher. Särskilt tydliga problem har förekommit på varv, inom skogs­bruket, jord- och trädgårds­nä­ringen, bärplock­ningsbranschen och byggsektorn.

– Riskfak­to­rerna varierar mellan branscher. Till exempel utgör långa under­le­ve­ran­törs­kedjor en risk inom varvs- och skogsin­dustrin. Det skulle vara viktigt att stärka bestäl­la­rens ansvar, säger Vasama.

Utnytt­jandet av ukrai­nare som flytt från kriget på den finländska arbets­mark­naden är en mörk historia. Men fenomenet är äldre och riktar sig inte enbart mot medbor­gare från vissa länder. När arbets­vill­koren för arbets­ta­gare med utländsk bakgrund försämras, påverkar det hela arbets­mark­naden negativt.

– Utnytt­jande förekommer bland alla natio­na­li­teter. Risken är större om man saknar språk­kuns­kaper och har lite kunskap om det finländska arbetslivet.

Medlemskap i facket och aktivt engage­mang där ger möjlighet att påverka fackets verksamhet, arbets­mark­naden och samhället i stort.

– Facket utbildar också sina medlemmar. Genom facket kan man bli en medveten aktör, skapa nätverk och få vänner, säger Vasama.