Hyppää sisältöön
Henkilö sytyttää kynttilöitä tehdasympäristössä.
Processkötaren Kati Paavola-Kokko tänder ett kronljus. I fabrikens brandskåp testas bland annat kvaliteten på ljusen, hur lågan brinner och om brinntiden är korrekt.

Här skapas julstämning med doft av stearinljus

TEXT MEERI YLÄ-TUUHONEN ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS FOTO JYRKI LUUKKONEN

Den mörkaste tiden på året innebär bråda tider på stearinljusfabriken men på våren är det lugnare. Permitteringar, en aningen ålderstigen maskinpark och billig utländsk produktion oroar de anställda. Ett omväxlande jobb och trevlig stämning skapar däremot glädje på Havi.

På Havis ljusfabrik i Riihimäki doftar det stearin. Processkötare Kati Paavola-Kokko jobbar på produktionslinjen för traditionella vita kronljus.

– Jag ser över tillverkningsprocessen medan mitt par sköter kvalitetsgranskningen och packar ljusen. Vi byter uppgifter med varandra varje timme, säger hon.

När maskinen har gjutit ljusen och sågat dem till rätt längd är det dags för krusning, det vill säga prydnadsarbetet. Ljuset får en kronfot, vilket gör att ljuset passar i ljusstakar i olika storlekar.

– Jag tycker om det här arbetet. Här finns sammanlagt 14 produktionslinjer, och alla är olika. Vi byter linje ofta, vilket ger variation i arbetsdagarna.

I januari har Paavola-Kokko arbetat i 30 år på Havi. Under årens lopp har hon också varit huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen.

– Maskinparken är ganska gammal. Den här linjen fick vi 1994. Det medför utmaningar för arbetarskyddet. Man har infört nya personskydd och skyddsområden.

Satoja kynttilöitä kulkee tehtaan tuotantolinjalla.
Kronljusen kommer i flera färger. Man får färg på den vita ytan genom att doppa ljusen i ett färgbad. 

Morgonskiftet närmar sig sitt slut, men Paavola-Kokko stannar med sin arbetskamrat en timme på övertid. Långa arbetsdagar, upp till 12 timmar, är vanliga på Havis ljusfabrik under högsäsongen på hösten.

– På våren är det lugnare och de senaste åren har vi varit permitterade då. Det innebär ibland ekonomiska utmaningar.

I våras var de anställda permitterade i sju veckor. Paavola-Kokko anser att det inte bara är arbetstagarna som är flexibla utan också arbetsgivaren möter dem.

På våren är det lugnare.

– Jag har ibland velat jobba bara morgon- eller kvällspass och då har jag kunnat komma överens om det riktigt bra med arbetsgivaren.

Tack vare en timmes jobb på övertid blir beställningen klar i tid, och kronljusen hinner till butikerna i god tid före jul.

Då Paavola-Kokko själv julpyntar är det egen jul hör röda eller vita antikljus som gäller.

– Ljusen gör feststämningen. Antikljuset är det vackraste ljus som vi tillverkar här.

Henkilöllä on käsissä työhanskat ja hän pitelee kynttilänippua. Hän katsoo kameraan ja hänen edessään on kynttilärivi. Takana näkyy koneita ja rappuset.
”Diskussionen med cheferna fungerar bra. Jag vågar öppna munnen om jag har något att säga”, säger processkötaren Kati Paavola-Kokko.

MINDRE EFTERFRÅGA PÅ STEARINLJUS

Fram till 1950-talet var stearinljus nästan enbart en julprydnad. Fortfarande säljer Havi mer än hälften av produktionen under den mörkaste tiden på året.

– Det skulle vara fint om arbetet fördelades jämnare än nu och om vi på våren kunde tillverka ljus för höstens säsong, säger huvudförtroendemannen och maskinoperatören Johanna Hillo, som jobbat i över 20 år med ljus.

Tills vidare tillverkas ljusen ändå i takt med beställningarna på grund av att företaget inte kan binda fast kassan i ett halvår i lagret. En orsak till det här är enligt Hillo företagssaneringen som inleddes 2017.

Kruunukynttilän sydäntä leikataan lyhemmäksi saksilla. Leikkaajan käsi näkyy lähikuvassa.
Ett tips från proffsen är att klippa veken så att den är ungefär en centimeter innan man tänder på.

– På våren gör vi många handgjutna ljus, som kräver lite råvara men är långsamma att tillverka. Till exempel julgransljusen tillverkas i huvudsak redan på våren.

Havi är fortfarande Finlands största ljustillverkare, även om produktionen har minskat med ungefär en tredjedel på fem år. I Riihimäki tillverkas över en miljon kilo ljus per år.

– Folk köper billigare utländska ljus eller LED-ljus. Nu när tiderna är som de är, är ljus inte heller det första man lägger pengar på.

Henkilö seisoo kynttilälinjaston takana ja katsoo kameraan. Hänen edessään on paljon kynttilöitä ja takana näkyy tehtaan rakenteita ja koneita.
”Ett bra ljus känner man igen på bra råvaror och på veken. Veken måste vara precis rätt i förhållande till ljuset”, säger huvudförtroendemannen Johanna Hillo.

MÅNGSIDIGT ARBETE

Johanna Hillo har arbetat på Havi i över 20 år. Den första arbetsperioden var tidsbegränsad och varade i tre år. Som fast anställd har hon varit sedan 2007.

– Jag började här ursprungligen med att packa ljus. Efter det har jag jobbat som ljustillverkare, montör och maskinoperatör. Numera gör jag alla slags jobb. Vid behov kör jag också truck, säger hon.

Kynttilässä palaa tuli. Liekki erottuu hyvin tummaa taustaa vasten.

Hillo, som utbildat sig till merkonom inom redovisning, har hittat sin plats på ljusfabriken.

– Kontorsarbete var inte min grej. Det är för enformigt. Här är arbetet mångsidigt. Under arbetsdagen hinner man knappt bli uttråkad, säger Hillo.

Ännu i höstas gick ljusfabriken i tre skift. Nu är det inte möjligt, eftersom det bara finns tolv fast anställda kvar i produktionen.

– Av dem bara nio på produktionslinjerna. Vi gör nattarbete sporadiskt. Nästa år borde det bli lättare när företagssaneringen tar slut.

Henkilö pitelee ja katsoo pahvisia pakkauksia, joissa on kynttilöitä. Pakkaukset ovat rullien päällä. Takana näkyy tehdassalin putkia, koneita ja laitteita.
Katri Puustinen utför en sista en granskning av Keskos kronljus av märket Pirkka och packar dem i lådor om 20 stycken ljus.

”HÖSTARNA BLIR TUNGA”

Fyra arbetstagare kommer in till kvällsskiftet. Alla behövs vid produktionslinjen som tillverkar värmeljus, alltså ”tuikkun”.

Pia Salonen arbetar vid maskinen som lägger tråden i ljuset.

– Min främsta uppgift är att hålla maskinerna i gång. Den fäster veken i en bricka och limmar fast den i botten av koppen. Efter det följer en gjutning i två steg, säger Salonen.

Hon började arbeta på ljusfabriken år 1993 och är en av dem som jobbat längst på fabriken.

– Jag trivs här. Jag tycker särskilt mycket om att göra handgjutna ljus, som julgransljus och tårtljus.

Det är inte bra att produktionen koncentreras till hösten.

Arbetet på ljusfabriken har förändrats mycket genom åren. Förr gjordes ljusen jämnare under hela året. Idag håller man bort övertidstimmarna som görs i slutet av året i ledigt på våren och sommaren. Salonen funderar över hur länge arbetstagarna orkar flexa.

– Det är inte bra att produktionen koncentreras till hösten. Fabriksarbete är tungt och särskilt höstarna är arbetsmässigt tunga.

Henkilö seisoo tuikkukynttilöitä valmistavan koneen lähellä. Hänellä on kädet napailla, joita on pitkä rivi laitteen kyljessä. Tuikkukynttilöitä kulkee koneen alapuolella hihnan päällä.
Pia Salonen övervakar produktionen av koppar till så kallade ”tuikkun”.

”TREVLIG ARBETSMILJÖ”

Gjutningen av ”tuikkun” sker på ett långt bord som transporterar dem till packningsstationen. Efter den andra gjutningen övervakar Eino Vehviläinen de förbipasserande småljusen noggrant.

– Där ser det ut att finnas ett som är lite för tomt.

Vehviläinen tar tag i vekens ände med en tång och plockar bort det som blivit ofullständigt i gjutningen. Vehviläinens tång tar också de ljus vars koppar är för fulla eller som det blivit något fel på. En sned veke eller andra skönhetsfel leder till samma behandling.

Särskilt utomhus är lyktljus riktigt najs.

Vehviläinen har inte tröttnat på att titta på brinnande ljus och gör det ibland också på fritiden.

– Nu på hösten är det riktigt trevligt. Ljus ger stämning och lyser upp. Särskilt utomhus är lyktljus riktigt najs.

Första gången arbetade Vehviläinen på Havis ljusfabrik som säsongsextra för två år sedan. Efter det ryckte han i militären  och efter hemförlovningen blev det arbete på ett sågverk. Han ville ändå återvända till Havi.

Henkilö seisoo tehtaan kynttilälinjaston vieressä. Hän katsoo kameraan ja käsissään hänellä on pitkulainen työkalu.
”Ljus ger stämning och lyser upp. Särskilt utomhus är lyktljus riktigt najs”, säger Eino Vehviläinen.

– Här är arbetsklimatet trevligt. Jag gillar att jag kan prata med arbetskamraterna på rasterna.

Vehviläinen fick fast anställning på Havi i september. Helst jobbar han kvälls- eller nattskift eftersom morgnarna är svåra för honom.

– Jag kan inte gå och lägga mig i tid, och när klockan ringer redan 4.50 blir det ofta lite för lite sömn, säger Vehviläinen.

De försöker utbilda mig till maskinoperatör här.

Övertidsarbete känns inte lockande för honom.

– Om jag jobbar 12-timmarsdagar har jag ingen tid kvar för att jogga, gå på gym eller klättra.

Vehviläinen är utbildad bilmekaniker, vilket är en fördel även på ljusfabriken.

– Verktygen är bekanta, och jag förstår mig på mekaniska grejer och maskiner över lag mycket bättre tack vare min utbildning. De försöker utbilda mig till maskinoperatör här.

Pöydällä on pieni kuusi, olkipukki ja kynttilölitä. Takana näkyy epätarkkana muita tuotteita.

Nästan 200 år av ljustillverkning

Havis rötter finns i Karelen på andra sidan gränsen. Guvernementssekreteraren och grosshandlaren Anton Alfthan grundade en ljusfabrik på sin herrgård, Kirjola gård i Johannes socken, år 1829. Före det tillverkades ljus i Finland endast för husbehov.

Tjugo år senare flyttade Alfthan produktionen till Viborg, till stadsdelen Havi, som också blev namnet på företaget. Då började man också använda stearin som råmaterial för ljus vid sidan av talg. År 1850 inledde Havi export av ljus.

Det viborgska handelshuset Hackman & Co köpte Alfthans fabriker, som hamnat i ekonomiska svårigheter, år 1866. I affären ingick ljus- och tvålfabriker samt ett bryggeri. Som ett resultat av de nya ägararrangemangen bildades aktiebolaget Havin Osakeyhtiö – Havi Aktiebolag år 1866.

När vinterkriget bröt ut 1939 flyttades produktionen från Viborg till Riihimäki. Havi hade redan 1928 köpt majoriteten av aktierna i ett företag i Riihimäki som tillverkade teknokemiska produkter.

Produktionen startade i Riihimäki år 1940 och fortsätter där än i dag. Däremot tog epoken med teknokemiska produkter slut år 1997 när Havi sålde verksamheten till det tyska företaget Henkel.

Ljustillverkningen hamnade i sin tur år 1998 hos svenska Duni i sex år fram till att Suomen Kerta Oy köpte tillbaka Havi i inhemsk ägo år 2004. Sedan 2020 har företagets officiella namn varit Havi Oy.

HAVI OY

GRUNDAT 1866
HEMORT Imatra
PRODUKTION Ljus, servetter och engångskärl
PERSONAL 57 ANSTÄLLDA, 12 i produktion i Riihimäki och 13 i Imatra 
ÄGARE Vd Linda Schlobohm med familj
OMSÄTTNING 9,3 miljoner euro (2024)

 

 

Avainsanat:
Jaa artikkeli