På Havis ljusfa­brik i Riihi­mäki doftar det stearin. Process­kö­tare Kati Paavola-Kokko jobbar på produk­tions­linjen för tradi­tio­nella vita kronljus.

– Jag ser över tillverk­nings­processen medan mitt par sköter kvali­tets­gransk­ningen och packar ljusen. Vi byter uppgifter med varandra varje timme, säger hon.

När maskinen har gjutit ljusen och sågat dem till rätt längd är det dags för krusning, det vill säga prydnad­sar­betet. Ljuset får en kronfot, vilket gör att ljuset passar i ljuss­takar i olika storlekar.

– Jag tycker om det här arbetet. Här finns samman­lagt 14 produk­tions­linjer, och alla är olika. Vi byter linje ofta, vilket ger varia­tion i arbetsdagarna.

I januari har Paavola-Kokko arbetat i 30 år på Havi. Under årens lopp har hon också varit huvudfört­roen­deman och arbetars­kydds­full­mäk­tige på arbetsplatsen.

– Maskin­parken är ganska gammal. Den här linjen fick vi 1994. Det medför utmaningar för arbetars­kyddet. Man har infört nya persons­kydd och skyddsområden.

Morgons­kiftet närmar sig sitt slut, men Paavola-Kokko stannar med sin arbets­kamrat en timme på övertid. Långa arbets­dagar, upp till 12 timmar, är vanliga på Havis ljusfa­brik under högsä­songen på hösten.

– På våren är det lugnare och de senaste åren har vi varit permit­te­rade då. Det innebär ibland ekono­miska utmaningar.

I våras var de anställda permit­te­rade i sju veckor. Paavola-Kokko anser att det inte bara är arbets­ta­garna som är flexibla utan också arbets­gi­varen möter dem.

På våren är det lugnare.

– Jag har ibland velat jobba bara morgon- eller kvälls­pass och då har jag kunnat komma överens om det riktigt bra med arbetsgivaren.

Tack vare en timmes jobb på övertid blir beställ­ningen klar i tid, och kronl­jusen hinner till butikerna i god tid före jul.

Då Paavola-Kokko själv julpyntar är det egen jul hör röda eller vita antikljus som gäller.

– Ljusen gör fests­täm­ningen. Antikl­juset är det vackraste ljus som vi tillverkar här.

MINDRE EFTERFRÅGA PÅ STEARINLJUS

Fram till 1950-talet var stearinljus nästan enbart en julprydnad. Fortfa­rande säljer Havi mer än hälften av produk­tionen under den mörkaste tiden på året.

– Det skulle vara fint om arbetet förde­lades jämnare än nu och om vi på våren kunde tillverka ljus för höstens säsong, säger huvudfört­roen­de­mannen och maski­no­pe­ra­tören Johanna Hillo, som jobbat i över 20 år med ljus.

Tills vidare tillverkas ljusen ändå i takt med beställ­nin­garna på grund av att företaget inte kan binda fast kassan i ett halvår i lagret. En orsak till det här är enligt Hillo företags­sa­ne­ringen som inleddes 2017.

– På våren gör vi många handg­jutna ljus, som kräver lite råvara men är långsamma att tillverka. Till exempel julgransl­jusen tillverkas i huvudsak redan på våren.

Havi är fortfa­rande Finlands största ljustill­ver­kare, även om produk­tionen har minskat med ungefär en tredjedel på fem år. I Riihi­mäki tillverkas över en miljon kilo ljus per år.

– Folk köper billi­gare utländska ljus eller LED-ljus. Nu när tiderna är som de är, är ljus inte heller det första man lägger pengar på.

MÅNGSIDIGT ARBETE

Johanna Hillo har arbetat på Havi i över 20 år. Den första arbets­pe­rioden var tidsbegränsad och varade i tre år. Som fast anställd har hon varit sedan 2007.

– Jag började här ursprungligen med att packa ljus. Efter det har jag jobbat som ljustill­ver­kare, montör och maski­no­pe­ratör. Numera gör jag alla slags jobb. Vid behov kör jag också truck, säger hon.

– Kontor­sar­bete var inte min grej. Det är för enfor­migt. Här är arbetet mångsi­digt. Under arbets­dagen hinner man knappt bli uttråkad, säger Hillo.

Ännu i höstas gick ljusfa­briken i tre skift. Nu är det inte möjligt, eftersom det bara finns tolv fast anställda kvar i produktionen.

– Av dem bara nio på produk­tions­lin­jerna. Vi gör nattar­bete spora­diskt. Nästa år borde det bli lättare när företags­sa­ne­ringen tar slut.

”HÖSTARNA BLIR TUNGA”

Fyra arbets­ta­gare kommer in till kvällss­kiftet. Alla behövs vid produk­tions­linjen som tillverkar värmeljus, alltså ”tuikkun”.

Pia Salonen arbetar vid maskinen som lägger tråden i ljuset.

– Min främsta uppgift är att hålla maski­nerna i gång. Den fäster veken i en bricka och limmar fast den i botten av koppen. Efter det följer en gjutning i två steg, säger Salonen.

Hon började arbeta på ljusfa­briken år 1993 och är en av dem som jobbat längst på fabriken.

– Jag trivs här. Jag tycker särskilt mycket om att göra handg­jutna ljus, som julgransljus och tårtljus.

Det är inte bra att produk­tionen koncent­reras till hösten. 

Arbetet på ljusfa­briken har förän­drats mycket genom åren. Förr gjordes ljusen jämnare under hela året. Idag håller man bort övertids­tim­marna som görs i slutet av året i ledigt på våren och sommaren. Salonen funderar över hur länge arbets­ta­garna orkar flexa.

– Det är inte bra att produk­tionen koncent­reras till hösten. Fabrik­sar­bete är tungt och särskilt höstarna är arbets­mäs­sigt tunga.

”TREVLIG ARBETSMILJÖ”

Gjutningen av ”tuikkun” sker på ett långt bord som trans­por­terar dem till packningss­ta­tionen. Efter den andra gjutningen övervakar Eino Vehvi­läinen de förbi­pas­se­rande småljusen noggrant.

– Där ser det ut att finnas ett som är lite för tomt.

Vehvi­läinen tar tag i vekens ände med en tång och plockar bort det som blivit ofulls­tän­digt i gjutningen. Vehvi­läi­nens tång tar också de ljus vars koppar är för fulla eller som det blivit något fel på. En sned veke eller andra skönhetsfel leder till samma behandling.

Särskilt utomhus är lyktljus riktigt najs.

Vehvi­läinen har inte tröttnat på att titta på brinnande ljus och gör det ibland också på fritiden.

– Nu på hösten är det riktigt trevligt. Ljus ger stämning och lyser upp. Särskilt utomhus är lyktljus riktigt najs.

Första gången arbetade Vehvi­läinen på Havis ljusfa­brik som säsong­sextra för två år sedan. Efter det ryckte han i militären  och efter hemför­lov­ningen blev det arbete på ett sågverk. Han ville ändå återvända till Havi.

– Här är arbetskli­matet trevligt. Jag gillar att jag kan prata med arbets­kam­ra­terna på rasterna.

Vehvi­läinen fick fast anställ­ning på Havi i september. Helst jobbar han kvälls- eller natts­kift eftersom morgnarna är svåra för honom.

– Jag kan inte gå och lägga mig i tid, och när klockan ringer redan 4.50 blir det ofta lite för lite sömn, säger Vehviläinen.

De försöker utbilda mig till maski­no­pe­ratör här.

Övertid­sar­bete känns inte lockande för honom.

– Om jag jobbar 12-timmars­dagar har jag ingen tid kvar för att jogga, gå på gym eller klättra.

Vehvi­läinen är utbildad bilme­ka­niker, vilket är en fördel även på ljusfabriken.

– Verktygen är bekanta, och jag förstår mig på mekaniska grejer och maskiner över lag mycket bättre tack vare min utbild­ning. De försöker utbilda mig till maski­no­pe­ratör här.

Nästan 200 år av ljustillverkning

Havis rötter finns i Karelen på andra sidan gränsen. Guver­ne­ments­se­kre­te­raren och gross­hand­laren Anton Alfthan grundade en ljusfa­brik på sin herrgård, Kirjola gård i Johannes socken, år 1829. Före det tillver­kades ljus i Finland endast för husbehov.

Tjugo år senare flyttade Alfthan produk­tionen till Viborg, till stads­delen Havi, som också blev namnet på företaget. Då började man också använda stearin som råmate­rial för ljus vid sidan av talg. År 1850 inledde Havi export av ljus.

Det viborgska handels­huset Hackman & Co köpte Alfthans fabriker, som hamnat i ekono­miska svårig­heter, år 1866. I affären ingick ljus- och tvålfa­briker samt ett bryggeri. Som ett resultat av de nya ägarar­ran­ge­mangen bildades aktie­bo­laget Havin Osakeyhtiö – Havi Aktie­bolag år 1866.

När vinter­kriget bröt ut 1939 flyttades produk­tionen från Viborg till Riihi­mäki. Havi hade redan 1928 köpt majori­teten av aktierna i ett företag i Riihi­mäki som tillver­kade tekno­ke­miska produkter.

Produk­tionen startade i Riihi­mäki år 1940 och fortsätter där än i dag. Däremot tog epoken med tekno­ke­miska produkter slut år 1997 när Havi sålde verksam­heten till det tyska företaget Henkel.

Ljustill­verk­ningen hamnade i sin tur år 1998 hos svenska Duni i sex år fram till att Suomen Kerta Oy köpte tillbaka Havi i inhemsk ägo år 2004. Sedan 2020 har företa­gets officiella namn varit Havi Oy.

HAVI OY

GRUNDAT 1866
HEMORT Imatra
PRODUKTION Ljus, servetter och engångskärl
PERSONAL 57 ANSTÄLLDA, 12 i produk­tion i Riihi­mäki och 13 i Imatra 
ÄGARE Vd Linda Schlo­bohm med familj
OMSÄTTNING 9,3 miljoner euro (2024)