På svenska
Riku Aalto: Regeringen sårar arbetstagare med sitt maffiasnack
Industrifackets ordförande Riku Aalto konstaterar att högerregeringen har gjort sig själv till en part på arbetsmarknaden. Resultatet av den löntagarfientliga politiken skördas under följande avtalsrörelse när man förhandlar om anställningsvillkor.
Under de senaste dagarna har det blivit allt tydligare hur svårt det är att få till stånd genuina förhandlingar mellan regeringen och fackföreningsrörelsen.
Näringsminister Wille Rydman har i flera repriser i offentligheten använt begrepp som ”maffian” när han talat om facket. Rydman likställer alltså laglig medborgaraktivism med kriminalitet.
En ministers utlåtanden företräder alltid regeringen och övriga ministrar har heller inte särskilt kraftfullt tagit ställning till Rydmans utspel.
– Regeringens ståndpunkt är väldigt sårande för våra medlemmar och alla människor inom fackföreningsrörelsen, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.
Högerregeringen skrotar utkomstskyddet för arbetslösa och skär ner i den sociala tryggheten. Dessutom har regeringen gått in föra att försämra arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden på flera olika sätt.
Det här sker till tonerna av regeringen jämför arbetstagare som försvarar sina rättigheter med brottslingar.
Vi gör inget olagligt utan precis det som fackförbunden i tiderna har grundats för.
– Det här är populism och avsikten är att tysta ner människor genom hot och påhopp, konstaterar Aalto.
Arbetstagarnas åsikt har ändå synliggjorts om och om igen. Hundratusentals löntagare har deltagit i politiska strejker i protest mot regeringens nedskärningsplaner. Fler än 13 000 människor deltog i stordemonstrationen på Senatstorget i Helsingfors i den 1 februari.
– Vi gör inget olagligt utan precis det som fackförbunden i tiderna har grundats för, säger Aalto.
REGERINGEN BLIVIT EN PART PÅ ARBETSMARKNADEN
Näringsminister Rydman har också beskyllt ”fackherrarna” för att sprida propaganda. I det här fallet träffar kritiken inte riktigt målet eftersom flera av regeringens motiveringar inte kanske riktigt klarar av närmare granskning.
Regeringen säger att dess reformer för Finland närmare en svensk eller nordisk modell. Det är ändå klart att nedskärningarna i den sociala tryggheten, begränsandet av strejkrätten och ett lagstadgat tak på löneförhöjningarna för Finland i en helt annan riktning, snare bort från Norden och i en riktning mot öst.
Det är sorgligt att regeringen använder sig av lögner för att försvara sin agenda.
Arbetsminister Arto Satonen har i offentligheten hävdat att politiska strejker i Sverige begränsats till några timmar. Emeritusprofessor Niklas Bruun konstaterade i en intervju med Helsingin Sanomat att Satonens påstående helt enkelt inte stämmer. I samma intervju sade Satonen att hans uppfattning om läget i Sverige grundar sig på vad han hört av företrädare för näringslivet.
– Det är sorgligt att regeringen använder sig av lögner för att försvara sin agenda, säger Aalto.
Regeringen talar om att lagarna som gäller på arbetsmarknaden ska beredas genom trepartssamarbete men i praktiken är regeringens synpunkt identisk med arbetsgivarorganisationernas medan arbetsgivarsidan talat för döva öron.
– Då regeringen blir en part på arbetsmarknaden hamnar den i en situation där den möter vår intressevakning.
HURDAN BLIR AVTALSRÖRELSEN?
I Finland har vi en lång tradition av att arbetsmarknadsfrågor löser man genom förhandlingar mellan arbetsmarknadsorganisationerna. Samhället har utvecklats i samarbete mellan arbetsgivarna, arbetstagarna och statsmakten.
På arbetsgivarsidan verkar man tänka att regeringen nu driver igenom sina åtgärder och sedan fortsätter vi precis som förr.
Reformerna som blivit till genom förhandlingar har då åtnjutit ett brett stöd trots att en del kanske skulle ha uppskattat snabbare tag. Det man en gång haft sönder går ändå inte så lätt att reparera.
– På arbetsgivarsidan verkar man tänka att regeringen nu driver igenom sina åtgärder och sedan fortsätter vi precis som förr. Men så kommer det inte att gå, säger Aalto.
Fram tills nu har man velat stöda finländarna i stora omställningar genom vissa gemensamma system. Ett exempel är den inkomstrelaterade arbetslöshetspenningen. Ifall omställningsskyddet skrotas tvingas arbetstagarna att skydda sig på ett annat sätt.
– Om regeringens massiva program blir verklighet kommer det också att innebära att kollektivavtalsförhandlingarna kommer att avsevärt ändra karaktär. Vi tvingas fundera på om man ska sträva efter att söka kompensation för bortfallet genom olika skrivningar i kollektivavtalet.
ETT TACK TILL FÖRTROENDEMÄNNEN
Regeringen har tills vidare inte visat några som helst tecken på att man skulle ha kommit på andra tankar, men det kan vara svårt att förbise 1,8 miljoner organiserade arbetares åsikt.
En färsk opinionsmätning som Yle låtit göra visar att 58 procent av finländarna godkänner strejkerna i protest mot regeringens arbetsmarknadspolitik.
– Vi har inte nått ett genombrott, men saker har förändrats och våra åtgärder har haft en påverkan. Regeringen tvingas fundera på vad de gör trots att de i offentligheten står bakom regeringsprogrammet, säger Aalto.
Vi går vidare med att påverka.
Fackens kampanj mot regeringens politik har ökat kunskapen bland arbetarna om följderna av regeringens planer. Förtroendemännen på arbetsplatserna har spelat en viktig roll i det här.
– Jag är väldigt tacksam och glad över att de förtroendevalda varit så aktiva. Där finns kunskapen om hur regeringens politik kommer att påverka allt.
Motståndet mot regeringens åtgärder fortsätter och samtidigt försöker man också hindra ytterligare nedskärningar. Företagarna i Finland har till exempel talat om ännu hårdare åtgärder mot arbetstagarna. Det handlar bland annat om slopandet av höjd lön för arbete på söndagar.
– Vi går vidare med att påverka. Det krävs uthållighet av oss alla. Jag litar på att medlemmarna förstår att det är viktigt att påverka regeringens politik, säger Aalto avslutningsvis.
