Riku Aalto: Regeringen sårar arbets­ta­gare med sitt maffiasnack

Under de senaste dagarna har det blivit allt tydli­gare hur svårt det är att få till stånd genuina förhand­lingar mellan regeringen och fackföreningsrörelsen.

Närings­mi­nister Wille Rydman har i flera repriser i offent­lig­heten använt begrepp som ”maffian” när han talat om facket. Rydman likställer alltså laglig medbor­ga­rak­ti­vism med kriminalitet.

En minis­ters utlåtanden föret­räder alltid regeringen och övriga ministrar har heller inte särskilt kraft­fullt tagit ställ­ning till Rydmans utspel.

– Regerin­gens stånd­punkt är väldigt sårande för våra medlemmar och alla människor inom fackfö­re­nings­rö­relsen, säger Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto.

Höger­re­ge­ringen skrotar utkomsts­kyddet för arbets­lösa och skär ner i den sociala trygg­heten. Dessutom har regeringen gått in föra att försämra arbets­ta­garnas ställ­ning på arbets­mark­naden på flera olika sätt.

Det här sker till tonerna av regeringen jämför arbets­ta­gare som försvarar sina rättig­heter med brottslingar.

Vi gör inget olagligt utan precis det som fackför­bunden i tiderna har grundats för.

– Det här är populism och avsikten är att tysta ner människor genom hot och påhopp, konsta­terar Aalto.

Arbets­ta­garnas åsikt har ändå synligg­jorts om och om igen. Hundra­tusen­tals lönta­gare har deltagit i politiska strejker i protest mot regerin­gens nedskär­ningsplaner. Fler än 13 000 människor deltog i storde­mon­stra­tionen på Senats­torget i Helsing­fors i den 1 februari.

– Vi gör inget olagligt utan precis det som fackför­bunden i tiderna har grundats för, säger Aalto.

REGERINGEN BLIVIT EN PART PÅ ARBETSMARKNADEN

Närings­mi­nister Rydman har också beskyllt ”fackher­rarna” för att sprida propa­ganda. I det här fallet träffar kritiken inte riktigt målet eftersom flera av regerin­gens motive­ringar inte kanske riktigt klarar av närmare granskning.

Regeringen säger att dess reformer för Finland närmare en svensk eller nordisk modell. Det är ändå klart att nedskär­nin­garna i den sociala trygg­heten, begrän­sandet av strejk­rätten och ett lagstadgat tak på löneför­höj­nin­garna för Finland i en helt annan riktning, snare bort från Norden och i en riktning mot öst.

Det är sorgligt att regeringen använder sig av lögner för att försvara sin agenda.

Arbets­mi­nister Arto Satonen har i offent­lig­heten hävdat att politiska strejker i Sverige begrän­sats till några timmar. Emeri­tus­pro­fessor Niklas Bruun konsta­te­rade i en intervju med Helsingin Sanomat att Satonens påstående helt enkelt inte stämmer. I samma intervju sade Satonen att hans uppfatt­ning om läget i Sverige grundar sig på vad han hört av föret­rä­dare för näringslivet.

– Det är sorgligt att regeringen använder sig av lögner för att försvara sin agenda, säger Aalto.

Regeringen talar om att lagarna som gäller på arbets­mark­naden ska beredas genom treparts­sa­mar­bete men i praktiken är regerin­gens synpunkt identisk med arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­nernas medan arbets­gi­var­sidan talat för döva öron.

– Då regeringen blir en part på arbets­mark­naden hamnar den i en situa­tion där den möter vår intressevakning.

HURDAN BLIR AVTALSRÖRELSEN?

I Finland har vi en lång tradi­tion av att arbets­mark­nadsfrågor löser man genom förhand­lingar mellan arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­nerna. Samhället har utvecklats i samar­bete mellan arbets­gi­varna, arbets­ta­garna och statsmakten.

På arbets­gi­var­sidan verkar man tänka att regeringen nu driver igenom sina åtgärder och sedan fortsätter vi precis som förr.

Refor­merna som blivit till genom förhand­lingar har då åtnjutit ett brett stöd trots att en del kanske skulle ha uppskattat snabbare tag. Det man en gång haft sönder går ändå inte så lätt att reparera.

– På arbets­gi­var­sidan verkar man tänka att regeringen nu driver igenom sina åtgärder och sedan fortsätter vi precis som förr. Men så kommer det inte att gå, säger Aalto.

Fram tills nu har man velat stöda finlän­darna i stora omställ­ningar genom vissa gemen­samma system. Ett exempel är den inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hets­pen­ningen. Ifall omställ­ningss­kyddet skrotas tvingas arbets­ta­garna att skydda sig på ett annat sätt.

– Om regerin­gens massiva program blir verklighet kommer det också att innebära att kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna kommer att avsevärt ändra karaktär. Vi tvingas fundera på om man ska sträva efter att söka kompen­sa­tion för bortfallet genom olika skriv­ningar i kollektivavtalet.

ETT TACK TILL FÖRTROENDEMÄNNEN

Regeringen har tills vidare inte visat några som helst tecken på att man skulle ha kommit på andra tankar, men det kan vara svårt att förbise 1,8 miljoner organi­se­rade arbetares åsikt.

En färsk opinions­mät­ning som Yle låtit göra visar att 58 procent av finlän­darna godkänner strej­kerna i protest mot regerin­gens arbetsmarknadspolitik.

– Vi har inte nått ett genom­brott, men saker har förän­drats och våra åtgärder har haft en påverkan. Regeringen tvingas fundera på vad de gör trots att de i offent­lig­heten står bakom regerings­pro­grammet, säger Aalto.

Vi går vidare med att påverka.

Fackens kampanj mot regerin­gens politik har ökat kunskapen bland arbetarna om följderna av regerin­gens planer. Förtroen­de­männen på arbetsplat­serna har spelat en viktig roll i det här.

– Jag är väldigt tacksam och glad över att de förtroen­de­valda varit så aktiva. Där finns kunskapen om hur regerin­gens politik kommer att påverka allt.

Motståndet mot regerin­gens åtgärder fortsätter och samti­digt försöker man också hindra ytter­li­gare nedskär­ningar. Företa­garna i Finland har till exempel talat om ännu hårdare åtgärder mot arbets­ta­garna. Det handlar bland annat om slopandet av höjd lön för arbete på söndagar.

– Vi går vidare med att påverka. Det krävs uthål­lighet av oss alla. Jag litar på att medlem­marna förstår att det är viktigt att påverka regerin­gens politik, säger Aalto avslutningsvis.