"Det krävs uthållighet nu av oss alla. Jag litar på att medlemmarna förstår att det är viktigt att påverka regeringens politik", säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Riku Aalto: Rege­rin­gen sårar arbets­ta­gare med sitt maffiasnack

TEXT OCH FOTO ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto kons­ta­te­rar att höger­re­ge­rin­gen har gjort sig själv till en part på arbets­mark­na­den. Resul­ta­tet av den lönta­gar­fient­liga poli­ti­ken skör­das under följande avtals­rö­relse när man förhand­lar om anställningsvillkor.

Under de senaste dagarna har det blivit allt tydli­gare hur svårt det är att få till stånd genuina förhand­lin­gar mellan rege­rin­gen och fackföreningsrörelsen.

Närings­mi­nis­ter Wille Rydman har i flera repri­ser i offent­lig­he­ten använt begrepp som ”maffian” när han talat om facket. Rydman liks­täl­ler alltså laglig medbor­ga­rak­ti­vism med kriminalitet.

En minis­ters utlå­tan­den föret­rä­der alltid rege­rin­gen och övriga mini­strar har heller inte särs­kilt kraft­fullt tagit ställ­ning till Rydmans utspel.

– Rege­rin­gens stånd­punkt är väldigt sårande för våra medlem­mar och alla männis­kor inom fackfö­re­nings­rö­rel­sen, säger Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto.

Höger­re­ge­rin­gen skro­tar utkomsts­kyd­det för arbets­lösa och skär ner i den sociala trygg­he­ten. Dessu­tom har rege­rin­gen gått in föra att försämra arbets­ta­gar­nas ställ­ning på arbets­mark­na­den på flera olika sätt.

Det här sker till tonerna av rege­rin­gen jämför arbets­ta­gare som förs­va­rar sina rättig­he­ter med brottslingar.

Vi gör inget olagligt utan precis det som fackför­bun­den i tiderna har grun­dats för.

– Det här är popu­lism och avsik­ten är att tysta ner männis­kor genom hot och påhopp, kons­ta­te­rar Aalto.

Arbets­ta­gar­nas åsikt har ändå synligg­jorts om och om igen. Hundra­tusen­tals lönta­gare har delta­git i poli­tiska strej­ker i protest mot rege­rin­gens neds­kär­ningspla­ner. Fler än 13 000 männis­kor deltog i stor­de­mon­stra­tio­nen på Senats­tor­get i Helsing­fors i den 1 februari.

– Vi gör inget olagligt utan precis det som fackför­bun­den i tiderna har grun­dats för, säger Aalto.

REGERINGEN BLIVIT EN PART PÅ ARBETSMARKNADEN

Närings­mi­nis­ter Rydman har också beskyllt ”fack­her­rarna” för att sprida propa­ganda. I det här fallet träf­far kriti­ken inte riktigt målet efter­som flera av rege­rin­gens moti­ve­rin­gar inte kanske riktigt klarar av närmare granskning.

Rege­rin­gen säger att dess refor­mer för Finland närmare en svensk eller nordisk modell. Det är ändå klart att neds­kär­nin­garna i den sociala trygg­he­ten, begrän­san­det av strejk­rät­ten och ett lags­tad­gat tak på löneför­höj­nin­garna för Finland i en helt annan rikt­ning, snare bort från Norden och i en rikt­ning mot öst.

Det är sorgligt att rege­rin­gen använ­der sig av lögner för att förs­vara sin agenda.

Arbets­mi­nis­ter Arto Sato­nen har i offent­lig­he­ten hävdat att poli­tiska strej­ker i Sverige begrän­sats till några timmar. Emeri­tus­pro­fes­sor Niklas Bruun kons­ta­te­rade i en intervju med Helsin­gin Sano­mat att Sato­nens påstående helt enkelt inte stäm­mer. I samma intervju sade Sato­nen att hans uppfatt­ning om läget i Sverige grun­dar sig på vad han hört av föret­rä­dare för näringslivet.

– Det är sorgligt att rege­rin­gen använ­der sig av lögner för att förs­vara sin agenda, säger Aalto.

Rege­rin­gen talar om att lagarna som gäller på arbets­mark­na­den ska bere­das genom treparts­sa­mar­bete men i prak­ti­ken är rege­rin­gens synpunkt iden­tisk med arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­ner­nas medan arbets­gi­var­si­dan talat för döva öron.

– Då rege­rin­gen blir en part på arbets­mark­na­den hamnar den i en situa­tion där den möter vår intressevakning.

HURDAN BLIR AVTALSRÖRELSEN?

I Finland har vi en lång tradi­tion av att arbets­mark­nadsfrå­gor löser man genom förhand­lin­gar mellan arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­nerna. Samhäl­let har utvecklats i samar­bete mellan arbets­gi­varna, arbets­ta­garna och statsmakten.

På arbets­gi­var­si­dan verkar man tänka att rege­rin­gen nu driver igenom sina åtgär­der och sedan fort­sät­ter vi precis som förr.

Refor­merna som blivit till genom förhand­lin­gar har då åtnju­tit ett brett stöd trots att en del kanske skulle ha upps­kat­tat snab­bare tag. Det man en gång haft sönder går ändå inte så lätt att reparera.

– På arbets­gi­var­si­dan verkar man tänka att rege­rin­gen nu driver igenom sina åtgär­der och sedan fort­sät­ter vi precis som förr. Men så kommer det inte att gå, säger Aalto.

Fram tills nu har man velat stöda finlän­darna i stora omställ­nin­gar genom vissa gemen­samma system. Ett exem­pel är den inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hets­pen­nin­gen. Ifall omställ­ningss­kyd­det skro­tas tvin­gas arbets­ta­garna att skydda sig på ett annat sätt.

– Om rege­rin­gens massiva program blir verklig­het kommer det också att innebära att kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna kommer att avse­värt ändra karak­tär. Vi tvin­gas fundera på om man ska sträva efter att söka kompen­sa­tion för bort­fal­let genom olika skriv­nin­gar i kollektivavtalet.

ETT TACK TILL FÖRTROENDEMÄNNEN

Rege­rin­gen har tills vidare inte visat några som helst tecken på att man skulle ha kommit på andra tankar, men det kan vara svårt att förbise 1,8 miljo­ner orga­ni­se­rade arbe­ta­res åsikt.

En färsk opinions­mät­ning som Yle låtit göra visar att 58 procent av finlän­darna godkän­ner strej­kerna i protest mot rege­rin­gens arbetsmarknadspolitik.

– Vi har inte nått ett genom­brott, men saker har förän­drats och våra åtgär­der har haft en påver­kan. Rege­rin­gen tvin­gas fundera på vad de gör trots att de i offent­lig­he­ten står bakom rege­rings­pro­gram­met, säger Aalto.

Vi går vidare med att påverka.

Fackens kampanj mot rege­rin­gens poli­tik har ökat kuns­ka­pen bland arbe­tarna om följ­derna av rege­rin­gens planer. Fört­roen­de­män­nen på arbetsplat­serna har spelat en viktig roll i det här.

– Jag är väldigt tack­sam och glad över att de fört­roen­de­valda varit så aktiva. Där finns kuns­ka­pen om hur rege­rin­gens poli­tik kommer att påverka allt.

Motstån­det mot rege­rin­gens åtgär­der fort­sät­ter och samti­digt försö­ker man också hindra ytter­li­gare neds­kär­nin­gar. Före­ta­garna i Finland har till exem­pel talat om ännu hårdare åtgär­der mot arbets­ta­garna. Det hand­lar bland annat om slopan­det av höjd lön för arbete på söndagar.

– Vi går vidare med att påverka. Det krävs uthål­lig­het av oss alla. Jag litar på att medlem­marna förstår att det är viktigt att påverka rege­rin­gens poli­tik, säger Aalto avslutningsvis.