På svenska
CORONAKRISEN: Industrin har klarat sig bättre än befarat
Vi har nu levt ett år med coronapandemin. Sektorcheferna vid Industrifacket berättar nu om hur det står till i förbundets avtalsranscher.
19.4.2021
JYRKI VIRTANEN, TEKNOLOGISEKTORIN: ”VÄRLDEN STANNADE INTE”
– De som arbetar i arbetaryrken har gått till jobbet precis som vanligt. Världen stannade inte upp trots att vi lever mitt i pandemin. Och något har vi gjort rätt. Vi kan tänka till exempel på att bilfabriken i Nystad vill anställa 1 000 arbetare.
Virtanen säger att de prognoser som gjordes höll på det stora hela, men mot slutet av hösten vände det.
– Sysselsättningsläget i sektorn är överraskande bra för tillfället. Vi hör nyheter om att företag har fått in väldigt mycket beställningar.
Vinnarna inom teknologisektorn har speciellt varit de företag som tillverkar produkter för den inhemska marknaden och framför allt produkter som brukas i hemmen.
För ett år sedan kom förbunden överens om möjligheten att genomföra permitteringsförhandlingar med en snabbare tidtabell.
Virtanen anser att man då ”sparpermitterade”, även om det på flera håll inte fanns någon verklig grund för att ta till permitteringar.
Det tillfälliga undantaget som gäller samarbetsförhandlingar löpte ut vid årsskiftet. För tillfället finns det inte ett behov för sådant.
TONI LAIHO, KEMISEKTORN: VARTANNAT FÖRETAG TROR OMSÄTTNINGEN KRYMPER
Coronapandemin delade redan i ett tidigt skede företagen inom kemisektorn i tre grupper. De som varit framgångsrika, de som fortsatt i stort sett som förr och dem som stött på motgångar.
– Två av tre företag anser att läget är bra eller åtminstone på en normal nivå. En tredjedel säger att läget är dåligt.
– En helhetsbild kan man också rita ur den synvinkeln att man på omkring hälften av företagen tror att omsättningen kommer att minska. Sedan finns det företag där omsättningen är oförändrad och för en mindre grupp av företagen har orderingången och produktionen ökat.
– Sett ur företagens och sysselsättningens perspektiv är coronan inte avklarad med vaccinen. Pandemin är segrad först när de negativa effekterna på företagen på en global nivå är över. Det finns fortsättningsvis ett behov av stöd till företagen.
JYRKI ALAPARTANEN, TRÄVARUSEKTORN: ”VI HAR KLARAT OSS VÄL JÄMFÖRT MED PROGNOSERNA”
Trävarusektorn har klarat sig rätt så bra under coronakrisen. Pandemin har inte slagit mot den finska ekonomin lika hårt som den slagit mot flera andra europeiska länder.
– Vi har klarat oss överraskande väl jämfört med prognoserna och med tanke på de rädslor som fanns. Om vi ska vara nöjda över något så är det att sysselsättningen har hållits på en rätt så bra nivå.
– Det har inte kommit någon enorm konkursvåg och inte heller har vi sådana i sikte.
Snickeribranschen har burits upp av byggande och renovering i hemlandet. Då pandemin tvingat finländarna att hålla sig hemma har intresset för att lite fräscha upp i hemknutarna vuxit.
Inom den mekaniska skogsindustrin har företag dragit tillbaka permitteringarna från årsskiftet och orderstocken ser bättre ut hela tiden.
– Jag tror vi kör på för fullt i sommar och sysselsättningen växer. Framtiden hänger mycket på hur man stimulerar ekonomin i Europa och ute i världen. Då när det går bra, så märker man snabbt av det i vår sektor.
MARKO ROSQVIST, SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”VI KAN KLARA OSS UTAN PERMANENTA SKADOR”
Coronapandemins verkningar på de avtalsbranscherna inom specialbranscherna sektor vid Industrifacket har märkts av på väldigt olika sätt.
– Det är nog kanske medie- och tryckeribranschen som tog mest stryk av coronan, säger sektorchef Marko Rosqvist.
Under det senaste året har det inte tryckts upp så mycket infomaterial med tanke på mässor och samtidigt som dagstidningarna blivit tunnare.
Textilvårdsbranschen har också haft det tungt eftersom hotellen och kryssningsfartygen haft ett betydligt mindre behov av byktvätt. Det är bara enheterna som tvättar byk från sjukhusen som upprätthållit en normalnivå under pandemin.
– Coronan orsakade en våg av permitteringar och den pågår fortfarande, berättar Rosqvist om textilvårdsbranschen.
HOPPAS PÅ SNABB VACCINERINGSTAKT
Textil- och modebranschen gynnades i början av pandemin på grund av att efterfrågan på näs- och munskydd och annan skyddsutrustning ökade snabbt. Senare har ändå efterfrågan på inhemska produkter minskat då den utländska produktionen kommit i gång på allvar och tagit över.
Nyligen meddelade Filterpak i Hangö om att företaget lägger ner produktionen av näs- och munskydd.
De offentliga har inte stött den inhemska textilbranschen.
– Jag tycker det är skamligt, konstaterar Rosqvist.
I plantskolebranschen och miljöbyggnadsbranschen har pandemin inte märkbart inverkat på läget.
För skogshuggarna har arbetet fortsatt så gott som förr men inom skogsmaskinbranschen innebar pandemin att takten avverkning av industrivirke med en tredjedel.
För utdelarnas del har det ökande mängden småpaket kompenserat bortfallet på andra områden.
Nu hoppas alla på att vaccineringstakten ökar.
– Om vi i snabb takt får bukt med coronaviruset så ser jag inte att det skulle bli några permanenta skador i branscherna, säger Rosqvist.
ARBETSUPPGIFTERNA KAN TILL OCH MED SKYDDA FRÅN SMITTA
Själva viruset har inte spridits så mycket på arbetsplatserna i avtalsbranscherna inm specialbranschernas sektor. Företagen är i regel rätt så små och en stor del av jobbet utförs utomhus eller på ställen där det är lätt att hålla avstånd. Det förekommer heller inte så mycket direkta kontakter med kunder.
Den största enskilda smittohärden upplevdes i slutet av fjolåret i Pieksamäki där runt hälften av de 200 anställda på Partaharjun puutarha insjuknade i covid-19.
Enligt Rosqvist har samarbetsförhandlingarna i regel förts i god anda på arbetsplatserna. Det finns en klar vilja att även i svårare tider hålla fast vid kunnig personal.
– Utgångsläget har varit att man försöker klara sig med permitteringar, säger Rosqvist.
Han säger också att man på arbetsplatserna ingått rätt så få lokala avtal som gynnat bägge parter. Det rör sig i så fall främst om arrangemang som berör distansarbete och praktiska arrangemang på arbetsplatsen. Det har förekommit en del överdrifter, men på det stora hela har man agerat sakligt.
TEXT ANTTI HYVÄRINEN, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, PETTERI RAITO OCH SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS
