CORONAKRISEN: Industrin har klarat sig bättre än befarat

Vi har nu levt ett år med coronapandemin. Sektorcheferna vid Industrifacket berättar nu om hur det står till i förbundets avtalsranscher. 

19.4.2021

JYRKI VIRTANEN, TEKNOLOGISEKTORIN: ”VÄRLDEN STANNADE INTE”

Jyrki Virtanen.

– De som arbetar i arbetaryrken har gått till jobbet precis som vanligt. Världen stannade inte upp trots att vi lever mitt i pandemin. Och något har vi gjort rätt. Vi kan tänka till exempel på att bilfabriken i Nystad vill anställa 1 000 arbetare.

Virtanen säger att de prognoser som gjordes höll på det stora hela, men mot slutet av hösten vände det.

– Sysselsättningsläget i sektorn är överraskande bra för tillfället. Vi hör nyheter om att företag har fått in väldigt mycket beställningar.

Vinnarna inom teknologisektorn har speciellt varit de företag som tillverkar produkter för den inhemska marknaden och framför allt produkter som brukas i hemmen.

För ett år sedan kom förbunden överens om möjligheten att genomföra permitteringsförhandlingar med en snabbare tidtabell.

Virtanen anser att man då ”sparpermitterade”, även om det på flera håll inte fanns någon verklig grund för att ta till permitteringar.

Det tillfälliga undantaget som gäller samarbetsförhandlingar löpte ut vid årsskiftet. För tillfället finns det inte ett behov för sådant.

TONI LAIHO, KEMISEKTORN: VARTANNAT FÖRETAG TROR OMSÄTTNINGEN KRYMPER

Toni Laiho.

Coronapandemin delade redan i ett tidigt skede företagen inom kemisektorn i tre grupper. De som varit framgångsrika, de som fortsatt i stort sett som förr och dem som stött på motgångar.

– Två av tre företag anser att läget är bra eller åtminstone på en normal nivå. En tredjedel säger att läget är dåligt.

– En helhetsbild kan man också rita ur den synvinkeln att man på omkring hälften av företagen tror att omsättningen kommer att minska. Sedan finns det företag där omsättningen är oförändrad och för en mindre grupp av företagen har orderingången och produktionen ökat.

– Sett ur företagens och sysselsättningens perspektiv är coronan inte avklarad med vaccinen. Pandemin är segrad först när de negativa effekterna på företagen på en global nivå är över. Det finns fortsättningsvis ett behov av stöd till företagen.

JYRKI ALAPARTANEN, TRÄVARUSEKTORN: ”VI HAR KLARAT OSS VÄL JÄMFÖRT MED PROGNOSERNA”

Jyrki Alapartanen

Trävarusektorn har klarat sig rätt så bra under coronakrisen. Pandemin har inte slagit mot den finska ekonomin lika hårt som den slagit mot flera andra europeiska länder.

– Vi har klarat oss överraskande väl jämfört med prognoserna och med tanke på de rädslor som fanns. Om vi ska vara nöjda över något så är det att sysselsättningen har hållits på en rätt så bra nivå.

– Det har inte kommit någon enorm konkursvåg och inte heller har vi sådana i sikte.

Snickeribranschen har burits upp av byggande och renovering i hemlandet. Då pandemin tvingat finländarna att hålla sig hemma har intresset för att lite fräscha upp i hemknutarna vuxit.

Inom den mekaniska skogsindustrin har företag dragit tillbaka permitteringarna från årsskiftet och orderstocken ser bättre ut hela tiden.

– Jag tror vi kör på för fullt i sommar och sysselsättningen växer. Framtiden hänger mycket på hur man stimulerar ekonomin i Europa och ute i världen. Då när det går bra, så märker man snabbt av det i vår sektor.

MARKO ROSQVIST, SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”VI KAN KLARA OSS UTAN PERMANENTA SKADOR”

Marko Rosqvist.

Coronapandemins verkningar på de avtalsbranscherna inom specialbranscherna sektor vid Industrifacket har märkts av på väldigt olika sätt.

– Det är nog kanske medie- och tryckeribranschen som tog mest stryk av coronan, säger sektorchef Marko Rosqvist.

Under det senaste året har det inte tryckts upp så mycket infomaterial med tanke på mässor och samtidigt som dagstidningarna blivit tunnare.

Textilvårdsbranschen har också haft det tungt eftersom hotellen och kryssningsfartygen haft ett betydligt mindre behov av byktvätt. Det är bara enheterna som tvättar byk från sjukhusen som upprätthållit en normalnivå under pandemin.

– Coronan orsakade en våg av permitteringar och den pågår fortfarande, berättar Rosqvist om textilvårdsbranschen.

HOPPAS PÅ SNABB VACCINERINGSTAKT

Textil- och modebranschen gynnades i början av pandemin på grund av att efterfrågan på näs- och munskydd och annan skyddsutrustning ökade snabbt. Senare har ändå efterfrågan på inhemska produkter minskat då den utländska produktionen kommit i gång på allvar och tagit över.

Nyligen meddelade Filterpak i Hangö om att företaget lägger ner produktionen av näs- och munskydd.

De offentliga har inte stött den inhemska textilbranschen.

– Jag tycker det är skamligt, konstaterar Rosqvist.

I plantskolebranschen och miljöbyggnadsbranschen har pandemin inte märkbart inverkat på läget.

För skogshuggarna har arbetet fortsatt så gott som förr men inom skogsmaskinbranschen innebar pandemin att takten avverkning av industrivirke med en tredjedel.

För utdelarnas del har det ökande mängden småpaket kompenserat bortfallet på andra områden.

Nu hoppas alla på att vaccineringstakten ökar.

– Om vi i snabb takt får bukt med coronaviruset så ser jag inte att det skulle bli några permanenta skador i branscherna, säger Rosqvist.

ARBETSUPPGIFTERNA KAN TILL OCH MED SKYDDA FRÅN SMITTA

Själva viruset har inte spridits så mycket på arbetsplatserna i avtalsbranscherna inm specialbranschernas sektor. Företagen är i regel rätt så små och en stor del av jobbet utförs utomhus eller på ställen där det är lätt att hålla avstånd. Det förekommer heller inte så mycket direkta kontakter med kunder.

Den största enskilda smittohärden upplevdes i slutet av fjolåret i Pieksamäki där runt hälften av de 200 anställda på Partaharjun puutarha insjuknade i covid-19.

Enligt Rosqvist har samarbetsförhandlingarna i regel förts i god anda på arbetsplatserna. Det finns en klar vilja att även i svårare tider hålla fast vid kunnig personal.

– Utgångsläget har varit att man försöker klara sig med permitteringar, säger Rosqvist.

Han säger också att man på arbetsplatserna ingått rätt så få lokala avtal som gynnat bägge parter. Det rör sig i så fall främst om arrangemang som berör distansarbete och praktiska arrangemang på arbetsplatsen. Det har förekommit en del överdrifter, men på det stora hela har man agerat sakligt.

TEXT ANTTI HYVÄRINENASKO-MATTI KOSKELAINENPETTERI RAITO OCH SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”Gänget är fantastiskt sammansvetsat”

Specialbranschernas sektor vid Industrifacket bevakar medlemmarnas intressen i 16 branscher.  Sektorchef Marko Rosqvist anser att Industrifackets tre första år innehållit förändring – men man har också fått lära sig mycket.

25.2.2021

– De senaste tre åren har gått snabbt. Gänget har blivit sammansvetsat i samband med arbetet, säger Marko Rosqvist, sektorchef för specialbranscherna.

Industrifacket sköter intressebevakning och förhandlar om arbetsvillkor på fyra olika sektorer; teknologisektorn, kemisektorn, trävarusektorn och specialbranschernas sektor. Specialbranschernas sektor förhandlar om kollektivavtal och ansvarar för intressebevakning och medlemsservice för 16 olika avtalsområden.

Specialbranschernas sektor kännetecknas av att där finns avtalsområden från samtliga av tre förbund som tillsammans grundade Industrifacket år 2018. Det innebär att där finns en hel del olika yrkesgrupper representerade, vilket är både en rikedom och en utmaning.

Rosqvist berättar att olika förhandlingskulturer har krävt en hel del övning. Han vill rikta ett speciellt tack till avtalsexperterna som fått ta till sig mycket ny kunskap.

Marko Rosqvist, sektorchef för specialbranschernas sektor. FOTO KITI HAILA

– Man lär sig hela tiden och börjar förstå vilket snöre det lönar sig att dra i. Nyttan med att vi är en stor organisation har också kommit fram i specialbranschernas sektor.

Rosqvist anser att till exempel forskningsenhetens bidrag är viktigt.

Arbetsgivarna representeras av åtta olika förbund och Rosqvist anser att förhandlingskulturen i branscherna mår bra.

– Man har fört förhandlingar i en saklig ton och diskuterat frågor med ömsesidig respekt, säger Rosqvist.

FÖRÄNDRINGAR I AVTALSBRANCHERNA

Direktdistributörerna är nykomlingar bland avtalsbranscherna i specialbranschernas sektor. I branschen jobbar till exempel reklamutdelare och distributörer av avgiftsfria stadstidningar.

Inom teknisk service och underhåll genomfördes en omfattande företagsaffär som berörde 95 procent av de anställda i branschen då Caverion köpte upp Maintpartners verksamhet i Finland, Estland och Polen.

– Avtalet gäller fortfarande för ett mindre gäng, berättar Rosqvist.

Torvproduktionsbranschen genomgår också stora förändringar i och med regeringsbeslutet att halvera förbränningen av energitorv fram till 2030. Inom branschen har man talat om en ännu snabbare nedkörning. Det innebär enligt Rosqvist att också produktutvecklingen försämras.

Torv behövs fortfarande till exempel i trädgårdar men även andra typer av innovationer har varit i görningen.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Specialbranschernas sektor kännetecknas av att flera av branscherna har en internationell prägel. Andelen utländska anställda är hög inom det som i Industrifacket kallas landsbygdsnäringarna. Inom avtalsbranschen hittar man anställda från häststall via växthus till fiskodlingar. Avtalsexperterna kontaktas mellan 50 och 70 gånger i månaden på utländska språk.

Om man ser till antalet medlemmar är det medie- och tryckeribranschen och textil- och modebranschen som är störst. Digitaliseringen skapar utmaningar i tryckeribranschen och en ansenlig del av den inhemska textilindustrin har flyttat utomlands. Samtidigt har ändå flera nya inhemska textilföretag grundats under de senaste åren.

Organiseringsgraden i avtalsbranscherna motsvarar läget i Industrifacket i stort, beskriver Rosqvist. Trendkurvan pekar neråt. Säsongsarbetarna är både en möjlighet och en utmaning med tanke på organiseringen. Det rör sig om tiotusentals personer på årsnivå, men att nå dem är alltid inte så lätt.

”Utmaningarna med tanke på följande avtalsrörelse kommer från Skogsindustrins beslut att inte förhandla om kollektivavtal.”

En utmaning ligger i att arbetet ofta inte utförs på ett och samma ställe i en fabriksliknande miljö. Tidningsutdelarna kör sin rutt ensam under natten och skogsarbetarna jobbar långt inne i skogen.

Det här läget skapar också utmaningar med tanke på organisering och medlemsrekrytering.

I HÖST FÖRHANDLAS DET IGEN

De flesta kollektivavtalen i specialbranscherna löper ut under en tremånadersperiod i slutet av året och i början av år 2022. Avtalsförhandlingarna inleds på hösten.

– Utmaningarna med tanke på följande avtalsrörelse kommer från Skogsindustrins beslut att inte förhandla om kollektivavtal, förutspår Rosqvist.

Han konstaterar ändå att övriga arbetsgivarorganisationer i alla fall inte i det här skedet hoppat på Skogsindustrins tåg.

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR (medlemmar i arbetslivet 31.12.2020)

  • Utdelning 1014
  • Glasnings-, byggnadsinglasning- och glasförädlingsbranschen 284
  • Landsbygdsnäringar 748
  • Arbetstagare inom medie- och tryckeribranschen 4 283
  • Skogsbranschen 1058
  • Skogsmaskinsbranschen 1 111
  • Trädgårdsbranschen 900
  • Direktutdelning 20
  • Plantskolebranschen 155
  • Teknisk service och tekniskt underhåll 488
  • Textil- och modebranschen 2 526
  • Textilvårdsbranschen 974
  • Pälsproduktionsbranschen 81
  • Torvproduktionsbranschen 42
  • Tjänstemän inom kommunikationsbranschen Grafinet 867
  • Grön- och miljöbyggnadsbranschen 247

 TOTALT 14 798

 

CORONAKRISEN: Hur inverkade pandemin på Industrifackets branscher i maj? Sektorcheferna svarar

Sektorcheferna vid Industrifacket berättar om hur coronakrisen påverkat avtalsbranscherna i maj. 

5.6.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”15 PROCENT AV FÖRETAGEN SÄGER UPP FOLK”

Jyrki Virtanen, sektorchef för teknologisektorn vid Industrifacket.

Sektorchefen för teknologisektorn Jyrki Virtanen berättar att det för tillfället endast kommer in enstaka frågor som berör coronaläget.

– Antalet samtal har nu igen gått ner till en normalnivå, säger Virtanen.På en del företag återgår man till jobbet medan nedgången bara börjat i andra. Mellan 6 och 7 procent av företagen har sagt upp anställda under coronapandemin. Resultaten från en enkät som arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin rf. gjort i slutet av maj visar ändå att läget väntas bli sämre.

– Knappt 15 procent av företagen inom teknologisektorn har meddelat att de kommer att säga upp folk inom följande tre månader.

Statens företagsstöd verkar inte märkbart ha förbättrat läget, anser Virtanen, även om han påpekar att han inte har insyn i hur enskilda företag använt sig av stödpengarna.

– Stöden har inte fixat situation utan de har främst använts för att utveckla verksamheten.

KEMISEKTORN: ”VÄRSTA RUSCHEN ÖVER I KEMIBRANSCHEN”

Toni Laiho, sektorchef för kemisektorn vid Industrifacket.

Sektorchef Toni Laiho anser att det värsta omställningarna och samarbetsförhandlingarna är nu i alla fall tillfälligt över i kemibranschen.

– Inga stora förändringar har ägt rum under de senaste veckorna. En del fabriker rullar på för fullt medan andra har sänkt på takten, säger Laiho.

– Sommaren inverkar lite på det hela. Stora bilden är att det går ganska jämnt nu, säger Laiho.

Enligt Laihon har man gjort omfattande omställningar i produktionen i hela avtalsbranschen.

– Coronaviruset har inte försvunnit och därför måste produktionen styras om på olika sätt, till exempel arbetstider.

– Man har tagit till väldigt många praktiska åtgärder för att hindra spridningen av viruset och skydda personalens hälsa. Man går till exempel in och ut från fabriker mellan skiften från olika dörrar, så att de som jobbar i olika skift inte möts.

Om coronakrisen pågår länge så kommer att innebära svåra tider för kemiindustrin, anser Laiho.

– Vi har klarat oss hyfsat med hjälp av olika åtgärder, men läget är svårt. Om exporten trögar till ordentligt, så har vi receptet till en katastrof i händerna.

– Nu är vi det skedet att vi tillsammans ser framåt. Vi försöker tillsammans med arbetsgivarna hitta lösningar som gynnar både företagen och arbetstagarna, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”MAN VÄNTAR OCH SER”

Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket.

I trävarubranschen är situationen lugn och för tillfället är mentaliteten att ”man väntar och ser”, beskriver sektorchef Jyrki Alapartanen. Efter sommarens semestersäsong vet man antagligen bättre hur kraftigt efterfrågan sjunker i Europa och övriga världen – och hur det påverkas oss här.

– Både inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen ökar antalet samarbetsförhandlingar och permitteringar, men antalet är inte stort i dagsläget, säger Alapartanen.

Av fanérfabrikerna var det UPM i Nyslott som först genomförde samarbetsförhandlignar vilket resulterade i förkortad arbetsvecka och permitteringar.

Det ser också aningen osäkert ut för fabriken i Jyväskylä. I övrigt är anställninsläget ok på fabrikerna.

– På sågverken är situationen väldigt delad. En del har väldigt mycket jobb medan andra tampas med produktionsproblem. Inom snickeribranschen har vi sätt rätt så omfattande permitteringar med tanke på avtalsbranschens storlek, en där här också läget stabiliserats. Förhoppningsvis håller byggnadsbranschen igång efterfrågan.

I vanliga fall jobbar man på för fullt under sommaren på travarusektorns arbetsplatser, så skillnaden till normalläget är ändå tydlig. Alapartanen anser ändå att läget är acceptabelt i jämförelse med flera andra branscher.

– Det finns hopp om att det blir mer jobb när samhällen börjar öppna upp i Europa. Rädslan för att att produktionen och sysselsättningen kommer att försvagas. Förhoppningsvis inte så mycket som en del förutspår.

Alapartanen säger att den inhemska efterfrågan har varit på en rimlig nivå.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”DET LÄTTAR NÄR SAMHÄLLET ÖPPNAR UPP”

Sektorchefen för specialbranschernas sektor, Marko Rosqvist.

– Det är fortfarande medie- och tryckeribranschen, textilvårdsbranschen och textil- och modebranschen som fått lida mest på grund av coronakrisen i specialbranschernas sektor, säger sektorchef Marko Rosqvist.

Det finns positiva undantag bland företagen.

– Det går bra bland annat för företag som trycker livsmedelsförpackningar. Det är också lite överraskande att när tryckeribranschen går trögt så har det ändå inte påverkat utdelarnas sits så mycket som jag trodde att det skulle göra. Dagstidningarna delas ut precis som tidigare. Kanske blir det ändå lite mindre reklamutdelning.

Rosqvist ser i ljus i tunneln för flera av branscherna i specialbranschernas sektor.

–  När restaurangerna öppnade och fartygstrafiken kom igång så blir det mer byk från hotell och kryssningsfartyg. Allt påverkar på allt. Säkert börjar det gå bättre för tvätterierna när restriktionerna har lättat.

–  I tryckeribranschen finns det mindre jobb och där har anställda permitterats. Företagen sparar i reklamkostnader. Men butikerna håller öppet och Finland börjar öppna upp. Genom det börjar läget se ljusare ut.

I skogsbranschens går det också bra, enligt Rosqvist.

–  Det planteras så mycket man hinner. Det går också överraskande bra för skogsindustrin och det märker man av också i skogsmaskinbranschen.

ARBETSGRUPP PETTERI RAITO, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, SUVI SAJANIEMI, JARI ISOKORPI, JOHANNES WARIS

FOTO KITI HAILA

CORONAKRISEN Hur är läget för industrin? Industrifackets sektorchefer svarar

Industrifackets sektorchefer Jyrki Virtanen, Toni Laiho, Jyrki Alapartanen och Marko Rosqvist berättar om hur coronakrisen har påverkat fackets avtalsbranscher.

8.4.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”SYSTEMET FLEXAR TILL FÖRMÅN FÖR FÖRETAGEN”

Jyrki Virtanen

– Vårt system med permitteringar är ett gott exempel på hur mycket flexibilitet det finns på arbetsmarknaden, säger sektorchefen för Industrifackets teknologisektor Jyrki Virtanen. Då det inte finns arbete, kan man börja permittera och då slutar också företagen betala ut lön. Trots arbetsgivarens påståenden är inte vårt system inflexibelt.

Krisen som förorsakats av coronaviruset har enligt Virtanen inverkat på så väl små som stora företag, så väl exportföretag som sådana som verkar främst på hemmamarknaden. Den har påverkat samtliga branscher.

– Läget som coronaepidemin orsakat gäller alla. Våra huvudförtroedemän förstår att läget är allvarligt. De har agerat efter det och tagit en del svåra beslut. Vi måste ha fungerande företag även efter den här krisen, men vi måste se till att de anställda klarar sig ekonomiskt i den här situationen.

Inom teknologisektorn jar det ändå kommit nyheter om företag som försökt sko sig på krisen. Man strävar efter vinst och försämringar i arbetsvillkoren.

– Nu för man ”utrensningssamarbetsförhandlingar”, med coronan som svepskäl. De här företagen kommer säkert att få imageproblem och förhoppningsvis reagerar deras kunder.

Virtanen säger att de företag som nu bryter mot reglerna kommer att redas ut efter krisen.

– Förhoppningsvis överväger företagen nu noggrant vad de kommer att göra. Är det nu läge att betala ut dividender eller investera i att trygga företaget verksamhetsmöjligheter i framtiden?

KEMISEKTORN: ”HUVUDET KALLT OCH HJÄRTAT VARMT”

Toni Laiho.

Sektorchefen för kemisektorn vid Industrifacket, Toni Laiho, anser att en del av företagen inom de kemiska branscherna klarar sig hyfsat, men att en del har stått inför stora problem på grund av coronapandemin.

– De företag som koncentrerar sig på kritiska funktioner i samhället, som tillverkarna av vattenkemikalier och energibolagen, klarar sig någorlunda, men också deras läge är betydligt sämre än före coronaepidemin.

– Produktionen rullar på i läkemedelsfabrikerna och i förpackningsindustrin, vars produkter går åt hela tiden. En del företag har gjort om sina produktionsprogram och gått över till exempel till att producera desinfektionsmedel.

– Samtidigt finns det företag som befinner sig i ett förskräckligt läge, till exempel företag som tillverkar konsumtionsvaror, säger Laiho.

De försämrade utsikterna har lett till allt fler samarbetsförhandlingar på bara en kort tid.

– Det är bra att företagen är ute i god tid, men ibland verkar det som om man under de pågående samarbetsförhandlingarna överreagerar och bygger säkringar för säkringar. Det vore bra att inse att de tillfälliga avtal som bygger på arbetsmarknadens krispaket, och vi förhandlat fram för våra avtalsbranscher, möjliggör att man snabbt reagerar på varierande produktionslägen, säger Laiho.

– Jag hoppas att vi kan gå vidare och hålla huvudet kallt men hjärtat varmt, trots ovissheten.

Industrifacket och arbetsgivarorganisationer som Kemiindustrin rf. håller regelbunden kontakt under den pågående krisen.

– Vi kollar varje dag med arbetsgivarna hur det gå i branscherna och funderar på vad vi kan göra för att rädda jobben. Vi är här för att hjälpa så gott det går, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”I HÖST ÄR LÄGET BÄTTRE”

Jyrki Alapartanen

Flera företag inom trävarusektorn inledde samarbetsförhandlingar i mars på grund av coronakrisen, berättar Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket. I början av april var runt 5 000 arbetstagare varslade om permitteringar – och den siffran växer. Det är för det mesta företag inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen där man nu i snabb takt samarbetsförhandlar.

– Redan i höstas permitterade flera företag och sen påverar också stridsåtgärderna i december-februari.

– Det är klart att det kan finnas några enstaka företag som nu utnyttjar coronaläget och att regelverket tillfälligt förändrats, men jag tycker inte att det rör sig om ett utbrett fenomen. Vi har ändå sagt åt förtroendemännen att gällande uppsägningar krävs det betydligt noggrannare motiveringar än när det gäller permitteringar. Företagen borde hålla sig från att säga upp folk eftersom den här krisen följs av en ny uppgång.

Trots att vintern präglades av stridsåtgärder genomfördes de förhandlingar som inleddes på grund av coronakrisen i saklig ton med arbetsgivarförbunden, enligt Alapartanen. De undantag och tillfälliga förändringar som centralorganisationerna rekommenderade att införs i kollektivavtalen lyckades man avtala om med trävarusektorns arbetsgivare.

Nu hoppas Alapartanen att träföretagen bär sitt ansvar i det här exceptionella läget.

– Från en del företag har det hörts att man flyttar på utbetalningen av dividender medan andra meddelat att de fortsätter som vanligt. Precis som landets regering hoppas vi också att divendutdelningen sköts så att det gynnar företaget, så att man kan undvika onödiga permitteringar och uppsägningar. När sommaren börjar gå över i höst är läget redan förhoppningsvis betydligt bättre.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”ALLA BRYR SIG INTE OM TALKOT”

Marko Rosqvist

– Det är uselt att man delar ut dividender, kommenterar sektorchefen för specialbranschernas sektor vid Industrifacket, Marko Rosqvist, den iver med vilken en del företag delat ut dividender mitt under den pågående coronakrisen.

Rosqvist anser att beslutet att dela ut dividender precis efter att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att göra det lättare att permittera arbetstagare, för att skydda företagen.

– Det att vi gjorde det lättare att permittera gjordes utgående från att vi nu sitter i samma båt. Tanken var att bonus och dividender läggs på is och alla är med i talkot. I flera företag har man inte alls brytt sig om att göra så. Det här förorsakar ångest eftersom vi står inför en ganska stor kris. Alla ska delta i talkot, säger Rosqvist.

I de 16 så kallade specialbranscherna, där landsbygdsnäringarna är väl representerade, förekommer det en del permitteringar.

Inom jordbruket tampas man också med stora problem på grund av coronakrisen.

– Till exempel bärföretagen fungerar långt tack vare utländsk arbetskraft. Då folk inte släpps in i landet vaknar förstås oron att bären inte plockas. I den här saken har Industrifacket och jordbruksproducenterna krävt åtgärder av statsmakten. Till exempel borde genom arbetslöshetsskyddet borde man få in vissa lättnader så att man kan ersätta utländsk arbetskraft med inhemsk.

Samma problem gäller även för plantskolebranschen, enligt Rosqvist.

– Där funderar man över hur man ska få de plantor som nu är i frysen i jorden. Det skulle vara synd om tvingas kasta dem eftersom att plantera träd är också en klimatgärning.

TEXT JARI ISOKORPI, SUVI SAJANIEMI, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, PETTERI RAITO

FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS