CORONAKRISEN Hur är läget för industrin? Industrifackets sektorchefer svarar

Industrifackets sektorchefer Jyrki Virtanen, Toni Laiho, Jyrki Alapartanen och Marko Rosqvist berättar om hur coronakrisen har påverkat fackets avtalsbranscher.

8.4.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”SYSTEMET FLEXAR TILL FÖRMÅN FÖR FÖRETAGEN”

Jyrki Virtanen

– Vårt system med permitteringar är ett gott exempel på hur mycket flexibilitet det finns på arbetsmarknaden, säger sektorchefen för Industrifackets teknologisektor Jyrki Virtanen. Då det inte finns arbete, kan man börja permittera och då slutar också företagen betala ut lön. Trots arbetsgivarens påståenden är inte vårt system inflexibelt.

Krisen som förorsakats av coronaviruset har enligt Virtanen inverkat på så väl små som stora företag, så väl exportföretag som sådana som verkar främst på hemmamarknaden. Den har påverkat samtliga branscher.

– Läget som coronaepidemin orsakat gäller alla. Våra huvudförtroedemän förstår att läget är allvarligt. De har agerat efter det och tagit en del svåra beslut. Vi måste ha fungerande företag även efter den här krisen, men vi måste se till att de anställda klarar sig ekonomiskt i den här situationen.

Inom teknologisektorn jar det ändå kommit nyheter om företag som försökt sko sig på krisen. Man strävar efter vinst och försämringar i arbetsvillkoren.

– Nu för man ”utrensningssamarbetsförhandlingar”, med coronan som svepskäl. De här företagen kommer säkert att få imageproblem och förhoppningsvis reagerar deras kunder.

Virtanen säger att de företag som nu bryter mot reglerna kommer att redas ut efter krisen.

– Förhoppningsvis överväger företagen nu noggrant vad de kommer att göra. Är det nu läge att betala ut dividender eller investera i att trygga företaget verksamhetsmöjligheter i framtiden?

KEMISEKTORN: ”HUVUDET KALLT OCH HJÄRTAT VARMT”

Toni Laiho.

Sektorchefen för kemisektorn vid Industrifacket, Toni Laiho, anser att en del av företagen inom de kemiska branscherna klarar sig hyfsat, men att en del har stått inför stora problem på grund av coronapandemin.

– De företag som koncentrerar sig på kritiska funktioner i samhället, som tillverkarna av vattenkemikalier och energibolagen, klarar sig någorlunda, men också deras läge är betydligt sämre än före coronaepidemin.

– Produktionen rullar på i läkemedelsfabrikerna och i förpackningsindustrin, vars produkter går åt hela tiden. En del företag har gjort om sina produktionsprogram och gått över till exempel till att producera desinfektionsmedel.

– Samtidigt finns det företag som befinner sig i ett förskräckligt läge, till exempel företag som tillverkar konsumtionsvaror, säger Laiho.

De försämrade utsikterna har lett till allt fler samarbetsförhandlingar på bara en kort tid.

– Det är bra att företagen är ute i god tid, men ibland verkar det som om man under de pågående samarbetsförhandlingarna överreagerar och bygger säkringar för säkringar. Det vore bra att inse att de tillfälliga avtal som bygger på arbetsmarknadens krispaket, och vi förhandlat fram för våra avtalsbranscher, möjliggör att man snabbt reagerar på varierande produktionslägen, säger Laiho.

– Jag hoppas att vi kan gå vidare och hålla huvudet kallt men hjärtat varmt, trots ovissheten.

Industrifacket och arbetsgivarorganisationer som Kemiindustrin rf. håller regelbunden kontakt under den pågående krisen.

– Vi kollar varje dag med arbetsgivarna hur det gå i branscherna och funderar på vad vi kan göra för att rädda jobben. Vi är här för att hjälpa så gott det går, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”I HÖST ÄR LÄGET BÄTTRE”

Jyrki Alapartanen

Flera företag inom trävarusektorn inledde samarbetsförhandlingar i mars på grund av coronakrisen, berättar Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket. I början av april var runt 5 000 arbetstagare varslade om permitteringar – och den siffran växer. Det är för det mesta företag inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen där man nu i snabb takt samarbetsförhandlar.

– Redan i höstas permitterade flera företag och sen påverar också stridsåtgärderna i december-februari.

– Det är klart att det kan finnas några enstaka företag som nu utnyttjar coronaläget och att regelverket tillfälligt förändrats, men jag tycker inte att det rör sig om ett utbrett fenomen. Vi har ändå sagt åt förtroendemännen att gällande uppsägningar krävs det betydligt noggrannare motiveringar än när det gäller permitteringar. Företagen borde hålla sig från att säga upp folk eftersom den här krisen följs av en ny uppgång.

Trots att vintern präglades av stridsåtgärder genomfördes de förhandlingar som inleddes på grund av coronakrisen i saklig ton med arbetsgivarförbunden, enligt Alapartanen. De undantag och tillfälliga förändringar som centralorganisationerna rekommenderade att införs i kollektivavtalen lyckades man avtala om med trävarusektorns arbetsgivare.

Nu hoppas Alapartanen att träföretagen bär sitt ansvar i det här exceptionella läget.

– Från en del företag har det hörts att man flyttar på utbetalningen av dividender medan andra meddelat att de fortsätter som vanligt. Precis som landets regering hoppas vi också att divendutdelningen sköts så att det gynnar företaget, så att man kan undvika onödiga permitteringar och uppsägningar. När sommaren börjar gå över i höst är läget redan förhoppningsvis betydligt bättre.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”ALLA BRYR SIG INTE OM TALKOT”

Marko Rosqvist

– Det är uselt att man delar ut dividender, kommenterar sektorchefen för specialbranschernas sektor vid Industrifacket, Marko Rosqvist, den iver med vilken en del företag delat ut dividender mitt under den pågående coronakrisen.

Rosqvist anser att beslutet att dela ut dividender precis efter att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att göra det lättare att permittera arbetstagare, för att skydda företagen.

– Det att vi gjorde det lättare att permittera gjordes utgående från att vi nu sitter i samma båt. Tanken var att bonus och dividender läggs på is och alla är med i talkot. I flera företag har man inte alls brytt sig om att göra så. Det här förorsakar ångest eftersom vi står inför en ganska stor kris. Alla ska delta i talkot, säger Rosqvist.

I de 16 så kallade specialbranscherna, där landsbygdsnäringarna är väl representerade, förekommer det en del permitteringar.

Inom jordbruket tampas man också med stora problem på grund av coronakrisen.

– Till exempel bärföretagen fungerar långt tack vare utländsk arbetskraft. Då folk inte släpps in i landet vaknar förstås oron att bären inte plockas. I den här saken har Industrifacket och jordbruksproducenterna krävt åtgärder av statsmakten. Till exempel borde genom arbetslöshetsskyddet borde man få in vissa lättnader så att man kan ersätta utländsk arbetskraft med inhemsk.

Samma problem gäller även för plantskolebranschen, enligt Rosqvist.

– Där funderar man över hur man ska få de plantor som nu är i frysen i jorden. Det skulle vara synd om tvingas kasta dem eftersom att plantera träd är också en klimatgärning.

TEXT JARI ISOKORPI, SUVI SAJANIEMI, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, PETTERI RAITO

FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS