CORONAKRISEN: Alla tiders ekonomiska återhämtning i startgroparna?

Finlands ekonomi kan snart få ett riktigt uppsving, då man småningom i börjar lösa coronabegränsningarna. Förutsättningarna för tillväxt kan förstöras om man börjar skära för tidigt i de offentliga utgifterna.

5.5

– Före vi ens visste något om coronakrisen så fanns det i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering en förmåga att avvärja ekonomiska kriser, säger Elina Pylkkänen, direktör vid Löntagarnas forskningscentral och blivande understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Pylkkänen är regeringsprogrammet värt en eloge eftersom man för första gången fick lov att avvika från budgetramen och på så sätt möjliggöra tillväxt genom att tillfälligt avvika från budgetramen genom att öka på de offentliga satsningarna.

Pylkkänen påminner att den miljard som var reserverad i regeringsprogrammet för stimulansåtgärder inte skulle ha räckt till för att lappa de hål som coronapandemin orsakat företagen. På grund av det har man i Finland, liksom i så många andra länder, svarat på tvärstoppet i ekonomin med stöd från statens sida.

– Finland har varit en mönsterelev när det kommer till finanspolitisk åtstramning. Då coronapandemin slog till gav EU lösare tyglar då man bestämde att tillfälligt slopa de strikta kraven på budgetunderskott.

Finlands ekonomi kan växa med 3 procent i år

Enligt Pylkkänen har stimulansåtgärderna på 10 miljarder fungerat precis som tänkt och Finlands ekonomi har klarat pandemin bättre än de flesta ekonomiska experter vågat hoppas.

Pylkkänen anser ändå att det också finns rum för kritik. Hon anser att allmänna stöd, till exempel en sänkning av löntagarnas pensionsförsäkringsavgifter, är fungerande eftersom det är frågan om en lättnad för alla arbetsgivare och upprätthåller sysselsättningen i alla branscher.

– Det man inte kan vara nöjd över är att fördelningen av coronastöd behandlat många företag och speciellt löntagare i servicebranscherna på ett orättvist sätt.

Enligt Pylkkänen skulle ett system som bygger på lönesubventioner varit rättvisare – men samtidigt också ett mycket dyrare sätt att hjälpa löntagare och företag att klara sig över pandemin.

– Enligt prognoserna kan Finlands ekonomi växa med runt tre procent i år tack vare ökad export och att hushållens konsumtionsiver dämpats under pandemin, säger Pylkkänen.

Pengarna, hälsan eller både och?

– Speciellt i början av pandemin talades de tom att ekonomin skulle repa sig snabbare om man inte försökte hindra smittspridningen med begränsningar i samhället. Tanken om att det skulle råda en motsättning mellan att trygga den ekonomiska utvecklingen och att skydda liv grundar sig på missförstånd, säger fackcentralen STTK:s chefsekonom Patrizio Lainà.

Lainà anser att Finland klarat sig bättre de flesta andra EU-länder tack vare att smittotalet förblivit på en förhållandevis låg nivå och att vi inte haft ett behov av lika hårda nedstängningar av hela samhället.

Staten har också stött företag, löntagare och kommuner vilket innebär att bruttonationalprodukten inte minskat så mycket som man förutspådde då pandemin slog till på allvar för ett drygt år sedan.

REKORDVINSTER SUBVENTONERAS AV SKATTEBETALARNA

I andra länder har man strävat efter att trygga jobben och företagen genom lönesubventioner från statligt håll. I Finland har de statliga stöden främst gått till företagen och en ökad arbetslöshet motarbetas genom permitteringssystemet.

– Vi hade redan ett fungerande permitteringssystem på plats. Dessutom kom arbetsmarknadsorganisationerna överens om att sänka arbetspensionsavgifterna med sammanlagt en miljard euro, säger Lainà, som ändå är kritisk mot flera element modellen.

Han anser till exempel att man tillfälligt borde ha infört ett stopp på att företagen betalar ut dividender.

Vi hade ett fungerande permitteringssystem på plats

– Statsstöden, trots att långt från alla företag hade någon nöd. Flera väldigt framgångsrika företag har fått statligt stöd och gjort större vinster än någonsin under de senaste tio åren, mitt under en pågående kris, säger Lainà.

Han betonar att det är onödigt att subventionerna extra vinster från den gemensamma statskassan för framgångsrika företag.

– STTK ville se att staten stödde förkortad arbetstid vid sidan av permitteringssystemet. Det skulle ha varit i arbetstagarnas intresse att halvera arbetstiden i stället för att permittera.

Lainà hävdar att lön för halva arbetstiden i kombination med inkomstrelaterat arbetslöshetsunderstöd skulle ha orsakat ett betydligt mindre inkomstbortfall för arbetstagarna än heltidspermitteringarna.

IS I MAGEN

– Om exporten nu börjar dra i gång på allvar lönar det sig verkligen inte äventyra tillväxten med att strama åt för mycket. Vi vet helt enkelt inte ännu vad en återgång till det normala i praktiken kommer att innebära, säger Lainà

Lainà anser att det som behövs nu gäller att ha is i magen och reagera ändamålsenligt på de sätt som konjunkturläget förutsätter i stället för att köra in åtstramningspolitikens väg. Ett misstag som man begått i samband med tidigare kriser.

Laina ser ändå att det finns två faktorer som skapar tryck på att öka på de offentliga utgifterna: Den första är det faktum att befolkningen i Finland i genomsnitt är allt äldre.

Den andra är den pågående kampen mot klimatförändringen.

TEXT MARKKU VUORIO
ILLUSTRATION TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

 

CORONAKRISEN: Industrin har klarat sig bättre än befarat

Vi har nu levt ett år med coronapandemin. Sektorcheferna vid Industrifacket berättar nu om hur det står till i förbundets avtalsranscher. 

19.4.2021

JYRKI VIRTANEN, TEKNOLOGISEKTORIN: ”VÄRLDEN STANNADE INTE”

Jyrki Virtanen.

– De som arbetar i arbetaryrken har gått till jobbet precis som vanligt. Världen stannade inte upp trots att vi lever mitt i pandemin. Och något har vi gjort rätt. Vi kan tänka till exempel på att bilfabriken i Nystad vill anställa 1 000 arbetare.

Virtanen säger att de prognoser som gjordes höll på det stora hela, men mot slutet av hösten vände det.

– Sysselsättningsläget i sektorn är överraskande bra för tillfället. Vi hör nyheter om att företag har fått in väldigt mycket beställningar.

Vinnarna inom teknologisektorn har speciellt varit de företag som tillverkar produkter för den inhemska marknaden och framför allt produkter som brukas i hemmen.

För ett år sedan kom förbunden överens om möjligheten att genomföra permitteringsförhandlingar med en snabbare tidtabell.

Virtanen anser att man då ”sparpermitterade”, även om det på flera håll inte fanns någon verklig grund för att ta till permitteringar.

Det tillfälliga undantaget som gäller samarbetsförhandlingar löpte ut vid årsskiftet. För tillfället finns det inte ett behov för sådant.

TONI LAIHO, KEMISEKTORN: VARTANNAT FÖRETAG TROR OMSÄTTNINGEN KRYMPER

Toni Laiho.

Coronapandemin delade redan i ett tidigt skede företagen inom kemisektorn i tre grupper. De som varit framgångsrika, de som fortsatt i stort sett som förr och dem som stött på motgångar.

– Två av tre företag anser att läget är bra eller åtminstone på en normal nivå. En tredjedel säger att läget är dåligt.

– En helhetsbild kan man också rita ur den synvinkeln att man på omkring hälften av företagen tror att omsättningen kommer att minska. Sedan finns det företag där omsättningen är oförändrad och för en mindre grupp av företagen har orderingången och produktionen ökat.

– Sett ur företagens och sysselsättningens perspektiv är coronan inte avklarad med vaccinen. Pandemin är segrad först när de negativa effekterna på företagen på en global nivå är över. Det finns fortsättningsvis ett behov av stöd till företagen.

JYRKI ALAPARTANEN, TRÄVARUSEKTORN: ”VI HAR KLARAT OSS VÄL JÄMFÖRT MED PROGNOSERNA”

Jyrki Alapartanen

Trävarusektorn har klarat sig rätt så bra under coronakrisen. Pandemin har inte slagit mot den finska ekonomin lika hårt som den slagit mot flera andra europeiska länder.

– Vi har klarat oss överraskande väl jämfört med prognoserna och med tanke på de rädslor som fanns. Om vi ska vara nöjda över något så är det att sysselsättningen har hållits på en rätt så bra nivå.

– Det har inte kommit någon enorm konkursvåg och inte heller har vi sådana i sikte.

Snickeribranschen har burits upp av byggande och renovering i hemlandet. Då pandemin tvingat finländarna att hålla sig hemma har intresset för att lite fräscha upp i hemknutarna vuxit.

Inom den mekaniska skogsindustrin har företag dragit tillbaka permitteringarna från årsskiftet och orderstocken ser bättre ut hela tiden.

– Jag tror vi kör på för fullt i sommar och sysselsättningen växer. Framtiden hänger mycket på hur man stimulerar ekonomin i Europa och ute i världen. Då när det går bra, så märker man snabbt av det i vår sektor.

MARKO ROSQVIST, SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”VI KAN KLARA OSS UTAN PERMANENTA SKADOR”

Marko Rosqvist.

Coronapandemins verkningar på de avtalsbranscherna inom specialbranscherna sektor vid Industrifacket har märkts av på väldigt olika sätt.

– Det är nog kanske medie- och tryckeribranschen som tog mest stryk av coronan, säger sektorchef Marko Rosqvist.

Under det senaste året har det inte tryckts upp så mycket infomaterial med tanke på mässor och samtidigt som dagstidningarna blivit tunnare.

Textilvårdsbranschen har också haft det tungt eftersom hotellen och kryssningsfartygen haft ett betydligt mindre behov av byktvätt. Det är bara enheterna som tvättar byk från sjukhusen som upprätthållit en normalnivå under pandemin.

– Coronan orsakade en våg av permitteringar och den pågår fortfarande, berättar Rosqvist om textilvårdsbranschen.

HOPPAS PÅ SNABB VACCINERINGSTAKT

Textil- och modebranschen gynnades i början av pandemin på grund av att efterfrågan på näs- och munskydd och annan skyddsutrustning ökade snabbt. Senare har ändå efterfrågan på inhemska produkter minskat då den utländska produktionen kommit i gång på allvar och tagit över.

Nyligen meddelade Filterpak i Hangö om att företaget lägger ner produktionen av näs- och munskydd.

De offentliga har inte stött den inhemska textilbranschen.

– Jag tycker det är skamligt, konstaterar Rosqvist.

I plantskolebranschen och miljöbyggnadsbranschen har pandemin inte märkbart inverkat på läget.

För skogshuggarna har arbetet fortsatt så gott som förr men inom skogsmaskinbranschen innebar pandemin att takten avverkning av industrivirke med en tredjedel.

För utdelarnas del har det ökande mängden småpaket kompenserat bortfallet på andra områden.

Nu hoppas alla på att vaccineringstakten ökar.

– Om vi i snabb takt får bukt med coronaviruset så ser jag inte att det skulle bli några permanenta skador i branscherna, säger Rosqvist.

ARBETSUPPGIFTERNA KAN TILL OCH MED SKYDDA FRÅN SMITTA

Själva viruset har inte spridits så mycket på arbetsplatserna i avtalsbranscherna inm specialbranschernas sektor. Företagen är i regel rätt så små och en stor del av jobbet utförs utomhus eller på ställen där det är lätt att hålla avstånd. Det förekommer heller inte så mycket direkta kontakter med kunder.

Den största enskilda smittohärden upplevdes i slutet av fjolåret i Pieksamäki där runt hälften av de 200 anställda på Partaharjun puutarha insjuknade i covid-19.

Enligt Rosqvist har samarbetsförhandlingarna i regel förts i god anda på arbetsplatserna. Det finns en klar vilja att även i svårare tider hålla fast vid kunnig personal.

– Utgångsläget har varit att man försöker klara sig med permitteringar, säger Rosqvist.

Han säger också att man på arbetsplatserna ingått rätt så få lokala avtal som gynnat bägge parter. Det rör sig i så fall främst om arrangemang som berör distansarbete och praktiska arrangemang på arbetsplatsen. Det har förekommit en del överdrifter, men på det stora hela har man agerat sakligt.

TEXT ANTTI HYVÄRINENASKO-MATTI KOSKELAINENPETTERI RAITO OCH SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

Hur är läget i Svenskfinland i slutet av coronaåret 2020? – ”Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften”

Hurdan är dagsformen på arbetsplatserna i Svenskfinland då året 2020 börjar dra sig mot sitt slut? Ett år som präglats av coronapandemin och restriktioner såväl på jobbet som i privatlivet.

Huvudbild. Simon Punsar på slutmonteringen på släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby i Pedersöre, tillsammans med bland annat Mikael Backlund (i bakgrunden). Arkivbild. FOTO JOHANNES TERVO

16.12.2020

Vi befinner oss i dimman och framtiden är oviss. Så har det låtit flera gånger då industrins utsikter diskuteras i medierna. Nyheterna om vaccin haglar tätt, men fortfarande är det långt kvar till en återgång till det normala.

Drygt 9 000 medlemmar i Industrifacket var permitterade i slutet av mars. Bara en månad senare var antalet 25 000. Det talar sitt tydliga språk om omfattningen på krisen.

Arbetslösheten har ökat i så gott som varenda kommun i landet i jämförelse med ifjol, visar statistik från Arbets- och näringsministeriet.

Vi tar då en titt på hur läget är i de tvåspråkiga landskapen i Finland, där en knapp tredjedel av Industrifackets medlemmar bor.

– Inte speciellt bra eller dåligt i jämförelse med övriga landet, med undantag för båttillverkningen som det går bra för i år. Överlag har den finländska industrin klarat koronakrisen bättre än övriga europeiska länder, säger Industrifackets specialforskare Timo Eklund.

– Det som man kanske kan säga är att sjöfartens problem påverkat kustområden, tillägger Eklund.

ÖSTERBOTTEN

Fler än en tredjedel av de företagsanställda i Österbotten är sysselsatta inom industrin. Andelen hör till de högsta i landet.

Inledningsvis drabbades inte Österbotten så hårt av själva pandemin, medan Vasaregionen genomgick ett akut förvärrat epidemiläge under hösten, för att snabbt mattas av efter att man införde lokala restriktioner.

I oktober fanns det närmare 10 000 arbetslösa i landskapet Österbotten – alla branscher inräknade. Det är en ökning på hela 49 procent från året innan. Andelen arbetslösa, 8,6 procent, är ändå näst lägst i fastlands-Finland.

Inom Österbottens NTM-centrals område har antalet permitterade vuxit kraftigt. I slutet av september var antalet heltidspermitterade 2 600. Det innebär en ökning med hela 670 procent jämfört med  samma tidpunkt ifjol.

Sari Yliaho, huvudförtroendeman vid Amada Automation, tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. FOTO JOHANNES TERVO

Sari Yliaho är huvudförtroendeman på Amada Automation,tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. Företagets verksamhet är automationslösningar för plåthantering. För Yliaho har året inneburit bland annat samarbetsförhandlingar.

– Det verkar som om vi kanske går mot nya permitteringar. Det ser för tunt ut, vi skulle behöva mer jobb till vårkanten och efter nyår. Det har varit en betydlig nedgång från läget i våras. Men uppsägningar har det inte varit tal om, säger Yliaho.

Yliaho ser det hela som en mellanfas. Det japanska bolag som blev majoritetsägare i början av året satsar på långsiktigt arbete, hävdar hon.

Folk går och väntar på nyheter samarbetsförhandlingar och permitteringar

Grannen, jordbruksmaskintillverkaren Elho, som vuxit så det knakar under de senaste åren har också gått igenom samarbetsförhandlingar och permitteringar i år, liksom också bland andra släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby.

På Botnia Marin i Malax är det däremot full rulle och verkligen ingen brist på jobb. Företaget tillverkar bland annat fritidsbåtar av modell Targa.

– Man bygger ut produktionshallen och det ska vara klart till sommaren, så det finns framtidstro, säger huvudförtroendeman Johnny Söderholm.

I våras stängde Volvo i Sverige ner  fabrikerna totalt under en period, vilket märktes av på Botnia Marin.  Samma gällde också för nedstängningarna i Kina och Italien

Söderholm berättar att det däremot kommit fram fall av coronasmitta bland de 180 anställda i produktionen.

– Vi har gjort egen smittspårning på fabriken, och runt 50 personer har varit i karantän under hösten. En hel förmonteringsavdelning var i karantän samtidigt, säger Söderholm. Det har bromsat upp produktionen en aning.

”Det verkar nog finnas folk med pengar. De kanske inte kan resa, så de satsar på att köpa båtar”

Under coronakrisen har företag som tillverkar varor för hemmabruk klarat sig bättre då folk håller sig hemma, och då är det lätthänt att konsumtionen flyttar över på t. ex renovering och inredning.

Mats-Johan Kaars är huvudförtroendeman på säng- och madrasstillverkaren Hilding Anders Finland i Närpes, där 48 personer jobbar i produktionen.

Under våren togs det också här till permitteringar och fabriken stängde ner helt och hållet i två veckor. Efter det kom man igång igen, men på hösten har coronan hämtat med sig mörka moln. Den här gången ligger problemet på materialsidan.

– Problemet ligger på underleverantörhåll och materialflöden. Det har i viss mån varit svårare att få tag på material. Det är ju jättesynd att sådant lägger käppar i hjulet. Speciellt med tanke på att vi skulle ha hur mycket beställningar som helst, säger Kaars.

– På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del. På våren ser det säkert bättre ut.

På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del

På det stora hela kan man säga att kemisektorn tillsvidare tagit minst skada av Industrifackets sektorer.

Beställningarna inom kemiindustrin ökade med 14 procent i hela landet i september i jämförelse med samma tidpunkt året innan.

Den vågen verkar slipmaterialstillverkaren Mirka rida på. Mirka stängde ner hela produktionen i våras och hela personalen på företagets enheter i Jeppo, Oravais, Jakobstad och Karis var permitterad under drygt två veckor i april–maj, men efter det har vinden vänt.

– Vi anställer nu mer produktionspersonal. Man ska också komma ihåg att företaget har ju satsat 100 miljoner i år, säger huvudförtroendemannen för Mirkas fabrik i Oravais, Markus Hotta.

PANDEMIN SÄTTER INTE STOPP PÅ INDUSTRISATSNINGAR I ÖSTERBOTTEN

Från Karleby industripark hörs däremot goda nyheter. Bland annat har gruvföretaget Keliber satsat stort och har hyrt mark för att bygga en litiumfabrik.

Enligt företaget kommer företaget att sysselsätta omkring 140 personer när verksamheten är i gång i full skala, av dem runt 50 på fabriken i Karleby. Själva malmutvinning kommer ske i Karleby, Kronoby och Kaustby.

Boliden Karleby går också bra och hittas bland annat i toppen av listan över företag som betalar samfundsskatt i Karleby.  Runt 550  personer jobbar på företagets två anläggningar.

Grannen Freeport Cobalt flyttar över produktion från enheten i Belgien till Karleby. Företaget koncentrerar förädlingsverksamheten till Karleby, vilket skapar arbetstillfällen.

I Vasaregionen har Wärtsilä en stor satsning på teknologi på gång i och med byggandet av Smart Technology Hub i Vasa.

På andra sidan Bottniska viken, i svenska Skellefteå, fortskrider Northwolts planer på en batterifabrik. I Österbotten innebär det bland annat att ABB, Sweco och karlebyföretaget Fineweld har fått en del av kakan.

SÖDRA FINLAND

Nyland stängdes in under några veckor i våras, något som knappast gick obemärkt förbi. Pendlingen till jobbet och transporterna fortsatte ändå med tillhörande restriktioner.

Värst utsatt har varit det näringsområde som lever av Helsingfors-Vanda flygplats. Coronaläget blev sämre framför allt i huvudstadsregionen på hösten och vad det kommer att innebära återstår att se.

I Egentliga Finland är det så kallade marinindustriklustret med Åbovarvet i centrum något som legat på tapeten på grund av den hårda stöt coronaviruset orsakat kryssningsbranschen. Meyer Turkus samarbetsförhandlingar slutfördes i november.

På SBA i Raseborg har man märkt av coronakrisen bland annat i färre underleverantörsjobb. Huvudförtroendeman Tommi Laaksonen och arbetsrskyddsfullmäktige Tom Lundström  i september 2019. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Åbovarvet meddelade att 84 anställda sägs upp, de flesta av dem tjänstemän. Helsingforsvarvet har däremot fått in en beställning som ska trygga jobben fram till mitten av 2022.

På SBA i Raseborg, är det kanske aningen överraskande inte avdelningarna som jobbar med produkter för varvsindustrin som går trögt, utan det är företagets ”tredje ben”, underleverantörsjobben, som trutit.

På grund av det gör huvudförtroendeman Tommi Laaksonen för tillfället fyradagarsvecka liksom också ett tjugotal arbetskamrater. Totalt jobbar runt 70 personer i produktion på SBA. Laaksonen anser ändå att man klarat sig bra i jämförelse med skräckscenarierna från i våras.

– Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften. Men på fabriksgolvet finns det en förståelse för läget. Som det ser ut nu ska permitteringarna upphöra i januari, men vi får se, säger Laaksonen.

SBA:s fabrik i Raseborg, 2019. Företaget hade nyligen flyttat från Svartå. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

I juni varslade och permitterade Valmet Automotive hela 1 000 anställda på bilfabriken i Nystad. Alla permitterade bilbyggare vid bilfabriken i Nystad återvände till arbetet i slutet av september. På batterifabriken i Salo finns också planer på dubbla personalstyrkan inom produktionen.

Det hela pågår mot ljuset av Nestes beslut att lägga ner raffinaderiet i Nådendal. I dagens läge jobbar knappt 4 000 personer för Neste. Av dem omfattades 1 500 av samarbetsförhandlingarna och 370 arbetstagare får gå.

Samtidigt ligger ändå Borgåraffinaderiet väl till med tanke på investeringar och nya arbetstillfällen.

Daniel Hannus, huvudförtroendeman på kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå, har nyligen slutfört samarbetsförhandlingar, för sjätte gången det här året.

– Efterfrågan på mindre kylskåp stannade upp totalt på våren och har inte återhämtat sig. De större skåpen som går bland annat till butiker har dragit rätt så bra, berättar Hannus.

Efter de första samarbetsförhandlingarna permitterades kontorspersonalen. Då fick också alla hyresanställda inom produktionen gå.

Daniel Hannus, huvudförtroendman på Viessmann Refrigeration Systems i Borgå. FOTO KITI HAILA

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla De var runt 40,50 personer. Det var också meningen att vi skulle ha runt 50 sommarvikarier. Vi hade inte en enda, berättar Hannus om läget.

Samarbetsförhandlingarna i december innebar att också uppsägningar fanns på bordet, 28 jobb var hotade. Resultatet blev 21 uppsagda, av vilka 10 personer jobbade i produktionen.

– Jag trodde ju nog att vi skulle klara oss med enbart permitteringar. Omkring hälften av dem som sades upp från fabriksgolvet var så kallade frivilliga som inte hade långt kvar till pensionen. För dem gäller pensionsslussen, när den nu finns kvar, säger Hannus.

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla på fabriken.

– Max 18 dagar per anställd. Det blir högst antagligen frågan om fyradagarsvecka.

Hur det kommer att se ut på våren har mycket att göra med hur coronaläget ser ut i Europa.

– Vår marknad har ju länge varit Norden, men målet har varit att komma in på tyska marknaden på allvar. Coronan har gjort det svårare.

ÅLAND

På Åland sysselsätter sjöfarten och turismnäringen ett stort antal människor. Det är också frågan om branscher som tagit stryk av åtgärderna mot coronan.

Åland gick från att ha haft en låg arbetslöshet på 3,7 procent arbetslösa eller permitterade till rekordhöga 13 procent på Åland i maj.

Fortfarande ligger andelen på runt tio procent. Det är samma nivå som under recessionen på 1990-talet.

Till exempel såg Åland den största djupdykningen i utbetalda lönebelopp i jämförelse med ifjol, 10,8 procent.

Enligt uppgifter från Sjömansunionen var knappt hälften av Finlands 6 700 sjömän permitterade i oktober. Transport- och kommunikationsverket Traficom utökar sitt stöd att omfatta trafiken mellan Mariehamn och tre hamnar i Sverige.

Inom Industrifackets branscher är det bland annat tvätterierna, vars kunder finns inom sjöfarten, som det går sämre för. Inom produktionsindustrin går det litet bättre.

Freddie Forsman är huvudförtroendeman för runt 50 produktionsarbetare på Optinova i Jomala. Fabriken tillverkar slangar främst för industrins behov, medan fabriken i Godby producerar slangar för att användas inom medicinen.

– I våras var vi oroliga över hur leveranserna skulle fungera då passagerarfärjorna inte gick, men det visade sig inte bli ett problem och vi hittade andra lösningar.

Nedstängningen i Tyskland och andra länder i Europa märktes av direkt på exportföretaget. Samtidigt är det fortfarande oklart hur handelsförbindelserna mellan Storbritannien och EU-länderna ska se ut efter årsskiftet.

Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat

– Visst finns det mindre jobb, vilket innebär mer tid för sådant som utbildning, underhåll, städning och sådant. Eftersom vi har stora kunder i Storbritannien är Brexit också något som man funderar mycket på hos oss.

Några samarbetsförhandlingar har inte varit på agendan.

– Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat, säger Forsman.

TEXT JOHANNES WARIS

Artikeln är uppdaterad 16.12.kl 11.05 med uppgifter om resultatet i samarbetsförhandlingarna på Viessmann Refrgeration Systems i Borgå. 

”Hoppas allt snart blir som förr” – På Loval i Lovisa är siktet inställt på hösten

Lovisaföretaget Loval har producerat värmeelement och annan värmeöverföringsteknik i 60 år. Coronapandemin har delvis strypt efterfrågan – men det finns också ljusglimtar.

HUVUDBILD: Det här är ett helt bra jobb, bra folk. Man får jobba långt i egen takt, säger Eemeli Juutilainen som lägger ihop växelvärmare.

16.9.2020

LOVAL OY

GRUNDAT 1960
HEMORT Lovisa
PRODUKTION Elvärmeelement
PERSONAL Drygt 230, i produktion 190
OMSÄTTNING 34,2 miljoner (2020)

Ekonomer och företagsledare har efter sommarledigheterna varannan dag berättat för människorna på tv-sofforna och vid kaffeborden att industrins utsikter inför hösten och slutåret ser oklara, om inte direkt dystra, ut.

Det är ändå inte någon direkt domedagsstämning som möter en på Loval, utan en ganska uppsluppen stämning. Handspritsflaskorna och lapparna med uppmaningar om att hålla distansen skvallrar ändå om ”det nya normala”.

Personalen på Loval har i flera decennier tillverkat elvärmeelement, och olika typer av uppvärmningslösningar som används från allt mellan reservvärmare för jordvärmepumpar vid nordligare breddgrader till kaffekokare och ugnar på restauranger i Centraleuropa.

Problemet är att läget för tillfället kan beskrivas som rätt så tudelat, berättar huvudförtroendeman Enver Tonka och vice huvudförtroendeman Eetu Kiiveri.

Vice Eetu Kiiveri och huvudförtroedeman Enver Tonka representerar de anställda i produktionen på Loval.

Kort och gott kan man säga att till exempel reservvärmepumpar till byggnadsindustrin går bra medan efterfrågan på den typ av produkter som går till restauranger, caféer och barer står däremot så gott som stilla.

–  Tidigare drog vätskevärmarna till de så kallade kaffemaskinerna bra, så vi satte ihop en hel produktionscell för dem. Vi förväntar oss ändå att de ska börja gå åt igen, säger Kiiveri.

– Det är beklagligt att det Coronan slog hårt på i våras, men just nu verkar det som om ledningen kanske ser små strimlor av hopp i framtiden, intygar Tonka.

– Allt beror förstås på hur läget ser ut i Europa i höst. Men det här är ju något som ingen kan veta. Vi lever i ovisshet, men vi hoppas på det bästa säger Kiiveri.

EXPORTFÖRETAG MED FOKUS PÅ EUROPA

Loval är väldigt långt ett exportföretag med Tyskland, Sverige, Schweiz och Storbritannien som största marknadsområde. Runt 80 procent av produktionen går på export.

– Därför  har det stor betydelse hur den här andra vågen ute i Europa sköts, säger Tonka.

Förutom cornapandemin spelar också anant in – då Finland långt stänger ner för semesterfirande i juli, är det snarast augusti och september som folk semestrar ute i Europa.

NYA UTRYMMEN

Lovals ägare sedan mitten av 1990-talet, den svenska koncernen Nibe industrier, har de senaste åren gjort investeringar i miljonklassen i fabriken. Det senaste exemplet är en ny fabrikshall. Byggarbetet inleddes våren 2019 och togs officiellt i bruk i maj, mitt under coronavåren. Prislappen låg på runt fem miljoner, berättar Kiiveri.

De senaste åren har också inneburit flera nyrekryteringar i huset, så det finns nog en grundläggande tro på företaget.

Bland annat lagret och expeditionen finns nu på den så kallade nya sidan och de har gjorts om så att avdelningarna för leveranserna och det som kommer står invid varandra – med kvalitetskontrollen i mitten.

Här arbetar Seija Eerola. Idag är det rätt så lugnt då det är måndag, mot slutet av veckan blir det bråttom, berättar hon.

”Jag skickar våra produkter ut i världen” säger Seija Eerola som jobbat 15 år på Loval. På fredagar är det mest bråttom.

Eerola, liksom hela den övriga personalen var permitterad i en vecka i juli, mitt under semesterperioden.

– Hoppas bara att allt skulle återgå till det vanliga. Hoppas att allt skulle bli som förr, säger hon medan hon packar.

Mari Arola arbetar  i lagret i ett team på tre personer. Anländande komponeneter, leveranser olch kvalitetsgranskning har man nyligen införlivat med varandra.

På den så kallade gamla sidan är Ralf Söderholm en av teamledarna, eller ”etumies”, som det kort och gott heter här. Han jobbar på en av cellerna som tillverkar specialserier.

– Ingen dag är likadan då det ofta handlar om småserier. Vi kan göra upp till tio serier per dag och vi gör mycket för hand här på gamla sidan. Oljevärmare till Wärtsilä, Valmet. Det kan gå fem år före jag ser samma produkt igen, berättar Söderholm.

Arbetskarriärerna har i regel varit långa på Loval. Ralf Söderholm har trivts på sitt yrkeslivs andra arbetsplats i 43 år. ”Jag har två arbetskompisar i mitt team som jobbat längre här”.

Ovissheten gällande coronaviruset och dess verkningar på exporten hänger ändå i luften.

–  Får se om det kommer en till permitteringsvecka här snart, säger Söderholm.

– Det ska man vara glad över att här på fabriken har vi inte haft några som blivit sjuka, säger Tonka.

Förbi går också en av de nyare anställda på fabriksgolvet, Wilhelm Enberg från Mörskom,  arbetar med underhållet.

Tidigare jobbade han på Nestes raffinaderi i Sköldvik, men har nu ett år bakom sig på Loval och trivs bra med de mångsidigare arbetsuppgifterna.

”Vi har fullt upp hela tiden”, säger Wilhelm Enberg som bytte ut oljeraffinaderiet mot ett jobb på Loval för ett år sedan. Vägen till jobbet blev också lite kortare med samma.

– Det jag gillar med att jobba här är att det finns mer utmaningar. På mitt tidigare jobb var det bara att gå efter ritningarna, en lampa lyste och sen gick man dit och fixade problemet. Här måste man känna sig fram och söka fram felet, berättar Enberg.

Personalen på Loval går klädda i  t-skjortor i olika färger. Blå skjorta för arbetsledning, grön för instruktörer och handledare, svart för arbetarna. Nykomlingarnas skjortor är gula.

– Det är fiffigt med färgkodning för att då ser man vem kan vända sig till och fråga om man behöver hjälp. Sen måste man inte slita sina egna kläder, som man gjorde tidigare, säger Kiiveri

– Jag tycker också att de förtroedevalda skulle kunna ha en egen färg eller synas på något annat sätt. Det har ändå anställts ganska många nya på fabriksgolvet här de senaste åren, fortsätter han.

FÖRÄNDRINGAR PÅ VÄG?

Förtroendemännen anser att diskussionsklimatet på arbetsplatsen på det stora hela är bra.

– Inte har vi haft några större problem under min tid och det går bra att prata om frågor som berör personalen. Det som man fortfarande kunde förbättra på är informationsgången på fabriken. Plötsligt kan det komma information om att den och den uppgiften eller personen ska flytta, säger Kiiveri.

Delar till jordvärmepumpar.

En fråga för arbetarskyddet är värmen och temperaturväxlingarna. På den så kallade gamla sidan kan temperaturerna stiga högt på grund av de flera ugnarna, som finns till bland annat för arbeten som förutsätter den vakumlödningsteknik som Loval specialiserat sig i under 2000-talet.

– Det gäller att ta pauser sepciellt på somamren. Sen bjuder arbetsgivaren på mineralvatten.

Natalia Yauhrafava arbetar på den så kallade ”nya sidan”.

Vid årsskiftet kommer också företagets långvariga vd att gå i pension.

– Det innebär kanske några utmaningar då högsta ledningen och förtroendemannaorganisationen byts ut samtidigt, men jag tror att det kommer att gå bra, säger Kiiveri, som på grund av att han får nya arbetsuppgifter på företaget inte längre kan fortsätta som förtroendeman.

–Det har hänt tidigare, för tio år sedan. Då var vi alla nya, men det gick bra så jag är inte orolig, säger Kiiveri.

Men först borde man klara av en global pandemi.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

CORONAKRISEN: Hur inverkade pandemin på Industrifackets branscher i maj? Sektorcheferna svarar

Sektorcheferna vid Industrifacket berättar om hur coronakrisen påverkat avtalsbranscherna i maj. 

5.6.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”15 PROCENT AV FÖRETAGEN SÄGER UPP FOLK”

Jyrki Virtanen, sektorchef för teknologisektorn vid Industrifacket.

Sektorchefen för teknologisektorn Jyrki Virtanen berättar att det för tillfället endast kommer in enstaka frågor som berör coronaläget.

– Antalet samtal har nu igen gått ner till en normalnivå, säger Virtanen.På en del företag återgår man till jobbet medan nedgången bara börjat i andra. Mellan 6 och 7 procent av företagen har sagt upp anställda under coronapandemin. Resultaten från en enkät som arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin rf. gjort i slutet av maj visar ändå att läget väntas bli sämre.

– Knappt 15 procent av företagen inom teknologisektorn har meddelat att de kommer att säga upp folk inom följande tre månader.

Statens företagsstöd verkar inte märkbart ha förbättrat läget, anser Virtanen, även om han påpekar att han inte har insyn i hur enskilda företag använt sig av stödpengarna.

– Stöden har inte fixat situation utan de har främst använts för att utveckla verksamheten.

KEMISEKTORN: ”VÄRSTA RUSCHEN ÖVER I KEMIBRANSCHEN”

Toni Laiho, sektorchef för kemisektorn vid Industrifacket.

Sektorchef Toni Laiho anser att det värsta omställningarna och samarbetsförhandlingarna är nu i alla fall tillfälligt över i kemibranschen.

– Inga stora förändringar har ägt rum under de senaste veckorna. En del fabriker rullar på för fullt medan andra har sänkt på takten, säger Laiho.

– Sommaren inverkar lite på det hela. Stora bilden är att det går ganska jämnt nu, säger Laiho.

Enligt Laihon har man gjort omfattande omställningar i produktionen i hela avtalsbranschen.

– Coronaviruset har inte försvunnit och därför måste produktionen styras om på olika sätt, till exempel arbetstider.

– Man har tagit till väldigt många praktiska åtgärder för att hindra spridningen av viruset och skydda personalens hälsa. Man går till exempel in och ut från fabriker mellan skiften från olika dörrar, så att de som jobbar i olika skift inte möts.

Om coronakrisen pågår länge så kommer att innebära svåra tider för kemiindustrin, anser Laiho.

– Vi har klarat oss hyfsat med hjälp av olika åtgärder, men läget är svårt. Om exporten trögar till ordentligt, så har vi receptet till en katastrof i händerna.

– Nu är vi det skedet att vi tillsammans ser framåt. Vi försöker tillsammans med arbetsgivarna hitta lösningar som gynnar både företagen och arbetstagarna, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”MAN VÄNTAR OCH SER”

Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket.

I trävarubranschen är situationen lugn och för tillfället är mentaliteten att ”man väntar och ser”, beskriver sektorchef Jyrki Alapartanen. Efter sommarens semestersäsong vet man antagligen bättre hur kraftigt efterfrågan sjunker i Europa och övriga världen – och hur det påverkas oss här.

– Både inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen ökar antalet samarbetsförhandlingar och permitteringar, men antalet är inte stort i dagsläget, säger Alapartanen.

Av fanérfabrikerna var det UPM i Nyslott som först genomförde samarbetsförhandlignar vilket resulterade i förkortad arbetsvecka och permitteringar.

Det ser också aningen osäkert ut för fabriken i Jyväskylä. I övrigt är anställninsläget ok på fabrikerna.

– På sågverken är situationen väldigt delad. En del har väldigt mycket jobb medan andra tampas med produktionsproblem. Inom snickeribranschen har vi sätt rätt så omfattande permitteringar med tanke på avtalsbranschens storlek, en där här också läget stabiliserats. Förhoppningsvis håller byggnadsbranschen igång efterfrågan.

I vanliga fall jobbar man på för fullt under sommaren på travarusektorns arbetsplatser, så skillnaden till normalläget är ändå tydlig. Alapartanen anser ändå att läget är acceptabelt i jämförelse med flera andra branscher.

– Det finns hopp om att det blir mer jobb när samhällen börjar öppna upp i Europa. Rädslan för att att produktionen och sysselsättningen kommer att försvagas. Förhoppningsvis inte så mycket som en del förutspår.

Alapartanen säger att den inhemska efterfrågan har varit på en rimlig nivå.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”DET LÄTTAR NÄR SAMHÄLLET ÖPPNAR UPP”

Sektorchefen för specialbranschernas sektor, Marko Rosqvist.

– Det är fortfarande medie- och tryckeribranschen, textilvårdsbranschen och textil- och modebranschen som fått lida mest på grund av coronakrisen i specialbranschernas sektor, säger sektorchef Marko Rosqvist.

Det finns positiva undantag bland företagen.

– Det går bra bland annat för företag som trycker livsmedelsförpackningar. Det är också lite överraskande att när tryckeribranschen går trögt så har det ändå inte påverkat utdelarnas sits så mycket som jag trodde att det skulle göra. Dagstidningarna delas ut precis som tidigare. Kanske blir det ändå lite mindre reklamutdelning.

Rosqvist ser i ljus i tunneln för flera av branscherna i specialbranschernas sektor.

–  När restaurangerna öppnade och fartygstrafiken kom igång så blir det mer byk från hotell och kryssningsfartyg. Allt påverkar på allt. Säkert börjar det gå bättre för tvätterierna när restriktionerna har lättat.

–  I tryckeribranschen finns det mindre jobb och där har anställda permitterats. Företagen sparar i reklamkostnader. Men butikerna håller öppet och Finland börjar öppna upp. Genom det börjar läget se ljusare ut.

I skogsbranschens går det också bra, enligt Rosqvist.

–  Det planteras så mycket man hinner. Det går också överraskande bra för skogsindustrin och det märker man av också i skogsmaskinbranschen.

ARBETSGRUPP PETTERI RAITO, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, SUVI SAJANIEMI, JARI ISOKORPI, JOHANNES WARIS

FOTO KITI HAILA

CORONAKRISEN på Mirka:”Vi är helt enkelt inte riktigt vana vid permitteringar här”

Två veckor och tre dagar – så länge står hela verksamheten i Finland med start den 22 april. Det blev det slutliga beslutet på slipmaterialstillverkaren Mirka efter samarbetsförhandlingar som fördes på grund av coronapandemin.

5.5.2020 

Samtidigt har också hela personlastyrkan på drygt 800 anställda varit permitterad. För huvudförtroendeman Ronny Norrgård har de senaste veckorna inneburit bråda tider. Samarbetsförhandlingarna har enligt Norrgård med tanke på omständigheterna förts i god anda och öppenhet har varit nyckelordet.

– Det krävdes snabba lösningar för vi vill ju ha våra jobb kvar i framtiden. Länderna där vi har stora kunder stod i praktiken helt stilla. USA minskade drastiskt på försäljningen, Europa…och Indien, där en miljard människor i praktiken var i husarrest, säger Norrgård.

Det är säkert över hundra personer som jag har hjälpt med ansökningar de senaste dagarna

Enligt Norrgård var mottagandet av nyheten om permitteringar blandat bland arbetskompisarna. En del har varit nöjda över ”extra ledigt” medan andra varit oroliga – och då främst för byråkratin och alla lappar som ska fyllas i för att erhålla arbetslöshetsersättning. Det sneglas en hel del på erbjudanden om amorteringsfria månader på lån.

– Jag har haft något av en ”läkarmottagning” och hjälpt till med anmälningarna till TE-byrån. Det är säkert över hundra personer som jag har hjälpt med ansökningar de senaste dagarna. Bra att jag hade hjälp av arbetarskyddet, säger huvudförtroendemannen för de produktionsanställda i Jeppo och Jakobstad.

Norrgårds mottagning har legat i en tillfällig barack utanför fabriken och dörren har gått i ett. En utmaning har varit att flera anställda har ett annat modersmål än finska eller svenska och behöver hjälp med språket. Och det är inte bara utlänningar som kan ha problem med det krångliga språket.

– Vi är helt enkelt inte riktigt vana vid permitteringar här. Visst har folk varit oroliga men jag är säker på att vi kommer igen. Jag är ändå nöjd över att vi klarat oss endast med permitteringar så här långt och att det inte pratades om uppsägningar under förhandlingarna.

Janne Rintala har varit permitterad på grund  det försämrade läget på Mirka. Det var coronapandemin som ställde till det. Nu finns det tid för bland annat uteliv. I närheten av Jannes hem finns en liten svansjö som utgör ett bra utfärdsmål i coronatider.

Mirka anställer över 800 personer i Finland. I Jeppo i Nykarleby finns huvudkontor, produktutveckling och fabrik.

I Oravais finns en del av produktionen samt lager och expedition, i Karis tillverkas nätprodukternas baksidesmaterial och i Jakobstad utförs bland annat monteringen av slipmaskiner.

Fabriken i Jeppo sysselsätter 245 arbetstagare inom produktionen. I Oravais är antalet produktionsanställda runt 180, i Karis 50 och i Jakobstad 35.

Norrgård berättar att prognosen som man utarbetat på Mirka utgår från att det värsta ska vara över i sommar. Sådana signaler kan redan skönjas från länder där man sakta börjar öppna upp samhället och sätta i gång produktionen.

–  Om inte prognosen håller tar vi ett nytt beslut i juni. Det kan röra sig om en liknande kort nedstängning. Det som lite oroar mig är en möjlig andra våg av coronaviruset i höst, och vad det i så fall innebär för oss. Men jag försöker peppa folk och hålla humöret uppe.

”BRA ATT DET BARA BLEV PERMITTERING I TVÅ VECKOR”

– Inte kan man göra något åt det här läget. Flera andra företag har samma problem med att efterfrågan sjönk snabbt. Det är ändå bra att det bara blev på två veckor, i alla fall till en början, att de inte slog på tre månader direkt, säger Janne Rintala, en av de 813 anställda vid Mirka i Finland.

Rintala anser att det var synd att en del som jobbade nattskift fick läsa i tidningen om samarbetsförhandlingarna.

–  Efter det tycker jag ändå att det började rulla på och arbetsgivaren har skött informerandet om läget riktigt bra, säger Rintala.

Läget blir inte bättre av att man börjar måla fan på väggen

Rintala har jobbat i tio år på Mirkas fabrik i Jeppo. De senaste åren har han främst jobbat vid strykläggningsmaskinen. Det är också ungefär tio år sedan man på Mirka tagit till permitteringar, då i efterdyningarna av den globala finanskrisen 2008– 09.

– Jag försöker ha humöret på topp och flaggan högt. Läget blir inte bättre av att man börjar måla fan på väggen.

”Jag har flera gånger tänkt att jag ska komma ihåg att vara tacksam och inte klaga mer på småsaker när det här är över”, säger Rintala.  I väntan på vackra solnedgångar i Fäboda i sommar.

Det är inte så många fall av covid-19 som upptäckts i Rintalas hemknutar i Jakobstad, men det blir inte mycket till rännande på stan för det, intygar han.

–  Det blir mycket stökande här hemma med femåringen. Han är förstås också fundersam över varför man inte kan träffa kompisar och sådant.

Hur det kommer att gå med semestern i sommar hänger också fortfarande i luften.

– Vi hann inte kolla och slå fast semestrarna för den här sommaren. Om det blir nya permitteringar så kan det ju då vara juli,

– Jag har flera gånger tänkt att jag ska komma ihåg att vara tacksam och inte klaga mer på småsaker när det här är över. Man kommer ihåg hur trevligt ett helt vanligt liv egentligen var då allt var som vanligt, säger Rintala.

Under permitteringsveckorna har Rintala också följt med i medierna rappoterar om coronapandemin.

– Man måste förhålla sig kritiskt till innehållet på nätet, speciellt en del sajter. Det gäller att ha sunt förnuft och lita på trovärdiga källor, säger Rintala.

KIRURGISKA ANSIKTSMASKER FRÅN KINA

På Mirka har man inte i det här skedet gått in för att snabbt rikta om produktionen och tillverka produkter för till exempel hälsovården eller hygienartiklar.

I stället använde sig företaget av de existerande nätverken i Kina och beställde 700 000 kirurgiska näs- och munskydd som sen åkte vidare till bland annat till centralsjukhusen i Vasa, Åbo och Björneborg efter godkänd mottagnings- och kvalitetskontroll hos Teknologiska forskningscentralen VTT.

Innan det tillfälliga produktionsstoppet och permitteringarna hade man förberett sig genom att dela upp fabriken i olika zoner och förhindra att anställda rör sig mellan zonerna. Matsalen och köket har också varit stängd.

– Det var väldigt stränga restriktioner för att hindra att folk samlas i klunga, säger huvudförtroedeman Ronny Norrgård.

Restriktionerna har gjort förtroedemannauppdroget aningen svårare – eller utmanande – men här har digitala lösningarna kommit till hjälp.

– Vi har flyttat nästan alla möten till Teams, säger han.

SATSNINGAR SKAPAR FRAMTIDSTRO TROTS ALLT

Från koncernledningens håll har det redan i offentlighenten uttryckts att 2020 ses som ett mer eller mindre förlorat år. Det kan i värsta fall bli så för 2021 också. Samtidigt satsar ändå KWH-koncernen stort på Mirka, trots de mörka coronamolnen.

Det gäller bland annat nya kontorsutrymmen och nytt kök för Mirkas del. KWH Logistics satsar också bland annat på hamnarna.

– Sådant som är påbörjat måste man ju göra slut också. Visst ingjuter det en framtidstro att man är beredda på att satsa övedr 100 miljoner i det här läget.  Det är inte frågan om lite pengar, säger Norrgård.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO

Produktionen på Mirkas enheter återupptas den 11 maj.

Huvudförtroedeman Ronny Norrgård fotograferad i mars 2019

 

CORONAKRISEN Industrifackets specialforskare Timo Eklund: “Allt beror på hur vi sköter epidemin”

”Sysselsättningen sjunker inte så mycket som industriproduktionen på grund av coronavirusepidemin”, berättar Industrifackets specialforskare Timo Eklund om prognosen som forskningsenheten sammanställt.

17.4.2020

Eklund anser att det krisstöd, som staten betalar ut till företagen på grund av coronaviruspandemin, ska förses med krav på att pengarna inte går åt till att betala ut dividender till ägarna.

– I en kris brukar det gå så att industrin lider mer än ekonomin i stort. Till exempel Pellervos och Etlas analyser skulle Finlands BKT minska med ungefär fem procent i år.

– Forskningsenheten har utarbetat tre olika scenarier för 2020. Enligt med den  mer optimistiska modellen skulle industriproduktionen i landet minska med 11 procent i år, medan den dystraste prognosen talar om en fjärdedel, 24 procent. Sysselsättningsgraden kommer ändå inte att sjunka så mycket.

Forskningsenheten förutspår att nedgången i såväl produktion som sysselsättning kommer att vara brantare än under finanskrisen 2008–2009– men det gäller också återhämtningen. Redan sommaren 2020 skulle allt se bättre ut.

Enligt de mer optimistiska prognosen skulle produktionen vara uppe vid samma pre-coronanivå redan i oktober i år. I de mer pessimistiska framtidsutsikterna skulle produktionsmängden ligga på en 10 procent lägre nivå i mars 2021 i jämförelse med vad läget skulle vara utan coronakrisen.

– Allt beror på hur vi sköter epidemin här hemma och på annat håll. Hur snabbt vi får mediciner, vårdpersonal – ja det handlar om vetenskap och medicin.

PRODUKTIONEN HAR BLIVIT KÄNSLIG FÖR STÖRNINGAR

Hela 2000-talet har företagen byggt upp sin verksamhet utgående från internationella produktionskedjor.

– Samtidigt har man strävat efter att hålla lagren små. Det betyder att hela produktionen ä känslig för störningar och det här har förorsakat problem under den pågående coronaepidemin, säger Eklund.

– Vårt läge är litet bättre eftersom vi sysslar med produktion där förädlingsgraden är hög. Samtidigt betyder det här att nästan alla delar är kritiska komponenter som man inte kan ersätta med andra. Fabriker som måste ha den här typen av komponenter stannar upp snabbt om det inte finns tllgång på dem. Välkända stora industriföretag– Sandvik, Metso, Ponsse, Outotec, Valtra – har alla anmält om beslut att permittera anställda och produktionen och sysselsättningen kommer att sjunka.

– Det finns nödvändigtvis inte heller en så hög efterfrågan på produkterna trots att man kanske kan hålla produktionen i gång. Logistikkedjan funkar heller inte som vanligt. Det finns kanske inte containers att tillgå.

Forskningsenheten har fokuserat främst på bedömningar av läget för industriproduktionen mitt under coronakrisen. Men även andra avtalsbranscher inom Industrifacket kommer att påverkas av coronaepidemins biverkningar.

– Inom lantbruksbranscherna får man inte utländsk arbetskraft, inte i alla fall i vår. aningen överraskande är att bilhandeln och bilservicen står stilla trots att förhållandet mellan orsak och verkan där är lite annorlunda än i industrin. Även på tvätterierna kommer vi att se permitteringar, säger Eklund.

KRISSTÖDET FÅR INTE RINNA UT I DIVIDENDER

– Det är bra att regeringen och riksdagen aktivt gått in för att kommunicera att man måste ta hand om företagen i den här krisen. Men att ösa oändligt med pengar över dem inte är det mest effektiva sättet, anser Eklund.

Han skulle se det som förnuftig politik om man redan under den pågående krisen fattar beslut som förhindrar att krisstödet rinner ut i dividender till ägarna.

– Det här är nödvändigt med tanke på rättvisan i samhället.

– Det finns stränga budgetramar för den offentliga ekonomin. Det kanske inte finns pengar om Finlands statsskuld i likhet med andra länder stiger till en helt ny nivå. Det är svårt att tro att man ska klara av coronaräkningen enbart med att beskatta konsumtion och vanliga löntagare.

– Näringslivet, företagen och förmögnare medborgare ska vara med då notan betalas.

Eklundin mukaan yksi hyvä keino syntyvän velkataakan jakamiseen olisi valtiolle suunnattu osakeanti. Pankkikriisistä on otettava nyt opiksi.

– Pankkikriisin aikana ei harrastettu pankkien osakkeiden ostamista valtiolle. Jos osakkeita olisi ollut, niitä olisi voinut sitten myydä tilanteen parannuttua. Veronmaksajille olisi jäänyt pienempi siivu hoidettavaksi pankkikriisin jälkimaksuista.

Sociala förmåner, stöd som anknyter till föräldraskap eller arbetslöshetsersättningar ska det heller inte skäras i under en kris.

– Det är en allmän uppfattning att sådana pengar som går direkt till privat konsumtion inte ska minskas under en kris. Det är viktigt så kallade automatiska ”konjunkturstabiliserare” håller  ekonomin i gång.

TEXT SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

CORONAKRISEN Hur är läget för industrin? Industrifackets sektorchefer svarar

Industrifackets sektorchefer Jyrki Virtanen, Toni Laiho, Jyrki Alapartanen och Marko Rosqvist berättar om hur coronakrisen har påverkat fackets avtalsbranscher.

8.4.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”SYSTEMET FLEXAR TILL FÖRMÅN FÖR FÖRETAGEN”

Jyrki Virtanen

– Vårt system med permitteringar är ett gott exempel på hur mycket flexibilitet det finns på arbetsmarknaden, säger sektorchefen för Industrifackets teknologisektor Jyrki Virtanen. Då det inte finns arbete, kan man börja permittera och då slutar också företagen betala ut lön. Trots arbetsgivarens påståenden är inte vårt system inflexibelt.

Krisen som förorsakats av coronaviruset har enligt Virtanen inverkat på så väl små som stora företag, så väl exportföretag som sådana som verkar främst på hemmamarknaden. Den har påverkat samtliga branscher.

– Läget som coronaepidemin orsakat gäller alla. Våra huvudförtroedemän förstår att läget är allvarligt. De har agerat efter det och tagit en del svåra beslut. Vi måste ha fungerande företag även efter den här krisen, men vi måste se till att de anställda klarar sig ekonomiskt i den här situationen.

Inom teknologisektorn jar det ändå kommit nyheter om företag som försökt sko sig på krisen. Man strävar efter vinst och försämringar i arbetsvillkoren.

– Nu för man ”utrensningssamarbetsförhandlingar”, med coronan som svepskäl. De här företagen kommer säkert att få imageproblem och förhoppningsvis reagerar deras kunder.

Virtanen säger att de företag som nu bryter mot reglerna kommer att redas ut efter krisen.

– Förhoppningsvis överväger företagen nu noggrant vad de kommer att göra. Är det nu läge att betala ut dividender eller investera i att trygga företaget verksamhetsmöjligheter i framtiden?

KEMISEKTORN: ”HUVUDET KALLT OCH HJÄRTAT VARMT”

Toni Laiho.

Sektorchefen för kemisektorn vid Industrifacket, Toni Laiho, anser att en del av företagen inom de kemiska branscherna klarar sig hyfsat, men att en del har stått inför stora problem på grund av coronapandemin.

– De företag som koncentrerar sig på kritiska funktioner i samhället, som tillverkarna av vattenkemikalier och energibolagen, klarar sig någorlunda, men också deras läge är betydligt sämre än före coronaepidemin.

– Produktionen rullar på i läkemedelsfabrikerna och i förpackningsindustrin, vars produkter går åt hela tiden. En del företag har gjort om sina produktionsprogram och gått över till exempel till att producera desinfektionsmedel.

– Samtidigt finns det företag som befinner sig i ett förskräckligt läge, till exempel företag som tillverkar konsumtionsvaror, säger Laiho.

De försämrade utsikterna har lett till allt fler samarbetsförhandlingar på bara en kort tid.

– Det är bra att företagen är ute i god tid, men ibland verkar det som om man under de pågående samarbetsförhandlingarna överreagerar och bygger säkringar för säkringar. Det vore bra att inse att de tillfälliga avtal som bygger på arbetsmarknadens krispaket, och vi förhandlat fram för våra avtalsbranscher, möjliggör att man snabbt reagerar på varierande produktionslägen, säger Laiho.

– Jag hoppas att vi kan gå vidare och hålla huvudet kallt men hjärtat varmt, trots ovissheten.

Industrifacket och arbetsgivarorganisationer som Kemiindustrin rf. håller regelbunden kontakt under den pågående krisen.

– Vi kollar varje dag med arbetsgivarna hur det gå i branscherna och funderar på vad vi kan göra för att rädda jobben. Vi är här för att hjälpa så gott det går, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”I HÖST ÄR LÄGET BÄTTRE”

Jyrki Alapartanen

Flera företag inom trävarusektorn inledde samarbetsförhandlingar i mars på grund av coronakrisen, berättar Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket. I början av april var runt 5 000 arbetstagare varslade om permitteringar – och den siffran växer. Det är för det mesta företag inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen där man nu i snabb takt samarbetsförhandlar.

– Redan i höstas permitterade flera företag och sen påverar också stridsåtgärderna i december-februari.

– Det är klart att det kan finnas några enstaka företag som nu utnyttjar coronaläget och att regelverket tillfälligt förändrats, men jag tycker inte att det rör sig om ett utbrett fenomen. Vi har ändå sagt åt förtroendemännen att gällande uppsägningar krävs det betydligt noggrannare motiveringar än när det gäller permitteringar. Företagen borde hålla sig från att säga upp folk eftersom den här krisen följs av en ny uppgång.

Trots att vintern präglades av stridsåtgärder genomfördes de förhandlingar som inleddes på grund av coronakrisen i saklig ton med arbetsgivarförbunden, enligt Alapartanen. De undantag och tillfälliga förändringar som centralorganisationerna rekommenderade att införs i kollektivavtalen lyckades man avtala om med trävarusektorns arbetsgivare.

Nu hoppas Alapartanen att träföretagen bär sitt ansvar i det här exceptionella läget.

– Från en del företag har det hörts att man flyttar på utbetalningen av dividender medan andra meddelat att de fortsätter som vanligt. Precis som landets regering hoppas vi också att divendutdelningen sköts så att det gynnar företaget, så att man kan undvika onödiga permitteringar och uppsägningar. När sommaren börjar gå över i höst är läget redan förhoppningsvis betydligt bättre.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”ALLA BRYR SIG INTE OM TALKOT”

Marko Rosqvist

– Det är uselt att man delar ut dividender, kommenterar sektorchefen för specialbranschernas sektor vid Industrifacket, Marko Rosqvist, den iver med vilken en del företag delat ut dividender mitt under den pågående coronakrisen.

Rosqvist anser att beslutet att dela ut dividender precis efter att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att göra det lättare att permittera arbetstagare, för att skydda företagen.

– Det att vi gjorde det lättare att permittera gjordes utgående från att vi nu sitter i samma båt. Tanken var att bonus och dividender läggs på is och alla är med i talkot. I flera företag har man inte alls brytt sig om att göra så. Det här förorsakar ångest eftersom vi står inför en ganska stor kris. Alla ska delta i talkot, säger Rosqvist.

I de 16 så kallade specialbranscherna, där landsbygdsnäringarna är väl representerade, förekommer det en del permitteringar.

Inom jordbruket tampas man också med stora problem på grund av coronakrisen.

– Till exempel bärföretagen fungerar långt tack vare utländsk arbetskraft. Då folk inte släpps in i landet vaknar förstås oron att bären inte plockas. I den här saken har Industrifacket och jordbruksproducenterna krävt åtgärder av statsmakten. Till exempel borde genom arbetslöshetsskyddet borde man få in vissa lättnader så att man kan ersätta utländsk arbetskraft med inhemsk.

Samma problem gäller även för plantskolebranschen, enligt Rosqvist.

– Där funderar man över hur man ska få de plantor som nu är i frysen i jorden. Det skulle vara synd om tvingas kasta dem eftersom att plantera träd är också en klimatgärning.

TEXT JARI ISOKORPI, SUVI SAJANIEMI, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, PETTERI RAITO

FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

CORONAKRISEN på Prevex i Nykarleby: ”Vi lever i ovisshet”

”Vi satte alla bromsar i direkt”, säger huvudförtroendeman Eric Häger på vattenlåstillverkaren Prevex i Nykarleby. Produktionen av vattenlås är kraftigt nerdragen med en ansenlig del av personalstyrkan permitterad.

3.4.2020

– För tillfället är det mellan 30 och 80 procent, lite beroende på avdelning, säger Häger.

Det är i och för sig ett rätt så speciellt läge då företaget som har 65 år på nacken för första gången någonsin varslat hela personalen om permitteringar. Det rör sig om 175 anställda i Nykarleby, av vilka fler än 100 jobbar i produktionen.

Prevex är väldigt långt ett exportföretag. Mellan 80 och 90 procent av produktionen går på export, av det en stor del till de övriga nordiska länderna och ut i Europa.

–  Förra våren sålde vi väldigt bra och därför jobbade vi hela hösten på att bygga upp vårt lagersaldo. Nu plötsligt har en stor del av våra kunder stängt butikerna och här sitter vi med lagren fulla och ingen som köper.

Häger anser att samarbetsförhandlingarna som ramlade i famnen på Nykarlebyföretaget ändå genomfördes i god anda.

– Folk har förståelse för situationen. Vi har inte gjort något fel och vi här på Prevex kan inte påverka krisen ute i världen. Vi lever nu i ovisshet och vet inte hur länge det här varar. På kontoret har det här betytt inbesparingar på 30 procent och så har man sett över en del fasta utgifter, säger Häger.

Det som kanske bygger framtidstro är ändå vetskapen om att företaget gick väldigt bra innan coronapandemin ställde till det.

– Antagligen kommer både en del av våra kunder och konkurrenter att gå under. Det är kanske inte köksrenoveringar som står högst på listan efter en sådan här akut kris. Så vi vet inte när vi startar upp och om vi har flera kunder eller färre.

FRÅN VATTENLÅS TILL SKYDDSVISIR FÖR VÅRDEN

Det finns också ljusglimtar i det förhoppningsvis tillfälliga mörkret. Tillsammans med Oravaisföretaget Orapac har Prevex nu tillfälligt gå över till att tillverka skalmar till skyddsvisir som används inom vården. Det förutsatte inte några extra kostnader då formsprutningsutrustningen fanns på Prevex.

– Första ordern gick på 50 000 skalmar men följande ligger på 200 000. Därför har vi redan kallat in folk som varit permitterade till jobbet. En del av dem har hunnit vara permitterade bara i en dag. Allt material finns, vi behöver inte köpa in något för att tillverka skalmarna.

Om medicinsk utrustning är något som satsas mer på i företaget i framtiden är fortfarande oklart, men huvudförtroendemannen anser att det finns ett intresse för det.

– Hälsovårdsindustrin är vi klart intresserade av i framtiden, säger Häger.

Folk har förståelse för situationen. Vi har inte gjort något fel och vi här på Prevex kan inte påverka krisen ute i världen. Vi lever nu i ovisshet och vet inte hur länge det här varar, säger huvudförtroendeman Eric Häger.

Inom produktionen har man inte tillsvidare isolerat avdelningarna från varandra. De flesta av drygt 50 tjänstemännen på Prevex i Nykarleby jobbar hemifrån i mån av möjlighet.

– Det är känns som om man lever i två parallella världar samtidigt. I medierna läser man hur det är kaos i världen. Samtidigt fortsätter det vardagliga livet hemma som vanligt. Vi rör oss inte riktigt ute bland folk, utan håller oss hemma med familjen och handlar mat en gång i veckan.

Häger säger också att det som förorsakat en del utmaningar är att det på Prevex finns det flera anställda med annat modersmål än svenska eller finska. På Prevex arbetar till exempel flera personer med rötterna i Vietnam eller Östeuropa.

– Vi har folk som talar varken svenska eller finska, så det är ytterst viktigt att facket till exempel skulle anlita översättare som översätter viktig information även till andra språk.

EN STOR FÖRÄNDRING

– Det är ju mina första samarbetsförhandlingar någonsin och det finns inte heller någon mall hur ett företag ska agera under en global pandemi. Jag skulle vilja tacka både mina förtroendevalda kolleger och Industrifackets personal för stödet jag fått under de senaste veckorna, säger Häger som blivit kontaktad av flera YTK:are på jobbet under den senaste tiden på grund av att ”man inte svarat i telefon där”.

– Jag har varit tvungen att säga ”ifall jag kunde svaret utantill så skulle jag ge det men tyvärr har vi inte resurser att hjälpa andra än våra egna medlemmar just nu”.

Man kan lugnt säga att förändringen kom snabbt och att den kommer att lämna någon typ av spår i oss alla. Häger anser att koronapandemin kommer oundvikligen att föra med sig en del omställningar i samhället – förhoppningsvis också några positiva sådana.

–  Det verkar som om man återuppbyggt respekten och uppskattningen för yrkesgrupper som är livsviktiga för att samhället ska fungera i den här krisen. Närvårdarna, de som jobbar inom hemvården och på dagis, städare. Vi kommer inte att glömma bort deras insatser under krisen när det här är över.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA

Sixten Korkman: ”Den här krisen är i en helt egen kategori”

Coronaviruset gick på bara några veckor från att vara en liten utrikesnotis till nyheter historiska begränsningar av rörelsefriheten och rekordantal permitteringar i Finland. ”Nu är det dags för ett så stort stöd- och stimulanspaket att beslutsfattarna blir knäsvaga” säger nationalekonomen Sixten Korkman.

mars 2020

Först det som ska vara en självklarhet i det exceptionella läget som förorsakats av att coronaviruset spridit sig.

– Det viktigaste nu är att se till att hälsovården fungerar och att den har tillräckligt av resurser. Det är frågan om ett väldigt krävande uppdrag. Det behövs tilläggsfinansiering till sjukvårdsektorn och man måste se till att det finns tillräckligt med vårdpersonal då antalet patienter börjar öka på allvar, säger Korkman.

För ekonomins del är det nu väsentligt att se till speciellt små och medelstora företagens betalningsförmåga, anser Korkman. Regeringen har redan tagit beslut som gäller detta. Det som kan skapa problem framöver är att företag går i konkurs i snabb takt, trots att det skulle få tillfälligt lån.

– Då produktionen rasat på grund av att det inte finns en marknad och förlusterna ökar hela tiden, har man inte så mycket glädje av lån. Därför måste speciellt små och medelstora företag få konkret stöd i form av pengar i handen utan krav på återbetalning. Det förutsätter beslut vi inte sett tidigare, säger Korkman.

– Alternativet är att staten stöder företagen genom direkta aktieköp. Det finns också skäl att tro och hoppas att fastighetsägarna är beredda på att sänka hyrorna.

”Coronavirusepidemin är samtidigt en påminnelse om hur viktigt det är att den offentliga makten fungerar och fullföljer sitt uppdrag.”

 

”I det här skedet verkar det som om den här krisen är i en klass för sig. Det åskådliggör sårbarheten i den moderna ekonomin”

Förutom de här åtgärderna efterlyser han också ett särskilt kommunpaket ”på flera miljarder euro” till kommunerna för att lappa ekonomin och upprätthålla köpkraften i privathushållen.

– Nu är det dags för ett så stort stöd- och stimulanspaket att beslutsfattarna och alla vi andra blir knäsvaga. Nöden har ingen lag. Skulden ökar oberoende, på grund av att ekonomin rasar. Vi måste ta till åtgärder som begränsar skadorna och stannar upp den rasande trenden trots att statsskulden växer lite på grund av det, säger Korkman.

Han vill understryka att Finland inte är ensam i den situationen.

–  Liknande åtgärder genomförs i alla länder, vilket är bra. Europeiska centralbanken och centralbankerna gör sitt yttersta för att garantera att finansmarknaden fungerar. Vi vill inte ha en kraftigt eskalerande finanskris på alla de problem som vi redan har. Ingredienserna till en kris finns redan på grund av högriskskulder som det finns av för flera tusen miljarder globalt sett.

Ett kapitel för sig är Italien där den redan tidigare skyhöga statsskulden växer snabbt. Italien som samtidigt i praktiken står stilla på grund av coronaepidemin.

Korkman tror att EU och speciellt eurozonen står inför större utmaningar än någonsin tidigare. Det mycket sagt i ljuset av alla de motgångar eurosamarbetet stod inför under på 2010-talet efter finanskrisen är färska i minnet.

KONCENSUS GÖR COMEBACK?

Korkman tackar arbetsmarknadsorganisationerna för viljan att snabbt komma överens om ett krispaket med målet rädda förutsättningarna för företagande, jobben och i sista hand människors utkomst.

–  Beslutet om att förkorta tiderna för att anmäla om permitteringar och skjuta fram arbetspensionsavgifterna är nödvändiga. De utgör bara en del av de åtgärder som nu behövs, men de är som en påminnelse om att man i Finland har delvis återgått till koncensustanken.

Det finns en överhängande risk att den recession som förorsakats av coronavirusets spridning får finanskrisen 2008 att se ut som småpotatis.

– I det här skedet verkar det som om den här krisen är helt i en klass för sig. Det talar sitt tydliga språk om hur sårbar den moderna ekonomin är. På grund av omfattningen av krisen behöver vi nu ett större stöd- och stimulanspaket än någonsin tidigare. Nu finns det goda skäl att låta statsskulden växa.

– Det som är bra att man för tillfället får lån med väldigt låg ränta och därför blir lånet inte så dyrt.

De internationella kreditvärderarna ska heller inte se snett på Finland, om än kanske bara för att så många andra länder befinner sig i ett ännu sämre läge. Korkman tror ändå att det som följer är en rad av åtgärder som berör hållbarheten i den offentliga ekonomin – och det paketet kommer också att innehålla åtgärder ”som kommer att bli svåra för facket”.

– Långt innan den här krisen hade vi ett problem med det så kallade hållbarhetsgapet på grund av att befolkningen i Finland blir äldre. Det problemet blir svårare då statsskulden växer till en ny nivå.

”Näringslivets representanter talar ibland om att politiker och det offentliga bara står i vägen. Nu gör de inte det eftersom samhället står och faller nu på de politiska beslutsfattarnas och offentliga institutionernas förmåga att svara på utmaningen.”

I Korkmans verktygsback finns bland annat att teknologi i större utsträckning ska användas för att effektivera produktionen av offentliga tjänster.

– Det krävs prioriteringar och nedskärningar i de mindre väsentliga utgifter och det kommer inte att vara lätt för politikerna.

Men vilka är då dessa mindre väsentliga utgifter? Var ska gränserna för välfärdssamhället dras? Korkman nämner de företagsstöd som inte är specifikt riktade till forskning och produktutveckling samt stöden för högskolestuderande. Säkerligen rör det sig om ansenliga summor men knappast är det frågan om det som allt står och faller på.

– Kanske handlar det mest om att välfärdsstaten inte märkbart får växa i nuläget, säger Korkman och tar fram ämnen som garanterat kommer att finnas på bordet: arbetskraftinvandring och satsningar på arbetsförmedling men också större incentiv till att ta emot jobb

FINLAND KOMMER ATT KLARA DET HÄR

Coronavirusepidemin är samtidigt en påminnelse om hur viktigt det är att den offentliga makten fungerar och fullföljer sitt uppdrag.

–  Finland kommer att klara av den här krisen, det tror jag, eftersom det offentliga fungerar effektivt i Finland. Den tryggar hälsovården, medan välfärdsstaten tryggar människornas utkomst och regeringens finanspolitik biter på recessionen, säger Korkman.

– Näringslivets representanter talar ibland om att politiker och det offentliga bara står i vägen. Nu talar de inte så eftersom samhället står och faller på de politiska beslutsfattarnas och offentliga institutionernas förmåga att svara på utmaningen.

Man ska inte vara beroende av bara en leverantör, i Kina eller var som helst.

Korkman är övertygad om att sårbarheten i underleverantörskedjan leder till att företag i framtiden tar eller i alla fall sprider ut på dem så att alla ägg inte är i samma korg, så att säga.

– Man ska inte vara beroende av bara en leverantör, i Kina eller var som helst.

GLOBALISERINGSTRENDEN VÄNDER?

Efter coronautbrottet har en del av politiska aktörerna ropat högt om att viruset och dess följder skulle vända på globaliseringsprocessen. Korkman är inte inne på den linjen.

–  Det är en fullständig felbedömning att globaliseringsprocessen skulle ha nått sitt slut. Tvärtom, nu behöver vi mer samarbete inom ramen för världshälsoorganisationen WHO för att snabbare upptäcka pandemier, begränsa spridningen och utveckla vaccin.

– Världen har krympt och vi är idag mer beroende av varandra, vare sig vi ville det eller inte. De stora problemen vi står inför kan endast lösas eller bekämpas genom mer internationellt samarbete. Det gäller pandemier, klimatförändringen, skattesmitning, penningtvätt, ja allt.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM