”Nu finns det inte några gamla tolkningar” – teknologisektorn vid Industrifacket redo för hösten

Teknologisektorn representerar medlemmar i fyra olika avtalsbranscher. Sektorchef Jyrki Virtanen säger att arbetsgivarförbundets beslut att lämna förhandlingsbordet lämnar flera frågor obesvarade.

9.8.2021

Industrifackets första tre år har varit lärorika, anser sektorchef Jyrki Virtanen vid teknologisektorn vid Industrifacket.

– Vi lär oss hela tiden av varandra och småningom svetsas vi samman till ett team, säger Virtanen.

Industrifacket blev till genom en sammanslagning av Metall, TEAM och Träfacket.

– Allas synfält och kunskap har säkert breddats sen dess, säger Virtanen.

Jyrki Virtanen.

FYRA AVTAL, TRE ARBETSGIVARFÖRBUND

I Inudstrifacket teknologisektorn finns fyra avtalsbranscher: teknologiindustrin, plåt- och industriisoleringsbranschen, gruvbranschen, och försvarsministeriets arbetsplatser.

– Vi fortsatte egentligen med den verksamhet Metallförbundet inlett, säger Virtanen.

Omkring 71 500 medlemmar arbetar inom teknologiindustrin. Det avtal som gäller fram till slutet av november 2021 har Industrifacket slutit med arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin rf.

Det gäller också för gruvbranschens del där omkring 1 600 medlemmar arbetar.

Plåt- och industriisoleringsbranschens arbetsvillkor fastställs i kollektivavtalet som Industrifacket har med Metalliteollisuuden harjoittajain liito – MTHL:n Työnantajat rf.

Drygt 1 200 medlemmar jobbar i branschen.

Försvarsministeriets arbetsplatser arbetar ett litet antal medlemmar i Industrifacket. I branschen följer man kollektivavtalet mellan facket och försvarsministeriet och de allmänna arbetsvillkoren i statliga tjänster.

MYCKET ÄR OKLART I TEKNOLOGIINDUSTRIN

Den 25 mars i år briserade en bomb i den annars förhållandevis stabila verksamhetsmiljön då arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin rf. meddelade att förbundet inte längre förhandlar om kollektivavtal och flyttar över alla förhandlingar på riksnivå till den nygrundade föreningen    Teknologiateollisuuden työnantajat.

– Förhandlingskulturen hade varit oförändrad fram till att arbetsgivarna kom ut med beslutet, säger Virtanen.

Nu hänger flera obesvarade frågor i luften. Det nuvarande kollektivavtalet för teknologiindustrin löper ut i slutet av november 2021.

– Det känns som om det finns flera öppna frågor också på arbetsgivarsidan, säger Virtanen.

Till höst vet vi nog inte vilket gäng vi ska förhandla med

En av de viktigaste frågorna är hur många företag som går med i den nya arbetsgivarföreningen och därmed bestäms också huruvida. Teollisuuden työnantajat hade inledningsvis tre medlemsföretag. Föreningen inleder sin verksamhet i augusti.

– Till höst vet vi nog inte vilket gäng vi ska förhandla med, säger Virtanen.

Om man under hösten går in för förhandlingar på företagsnivå kommer det att kräva en hel del resurser från alla parter.

– Min bedömning är att förhandlingarna kommer att ta en lång tid då man går genom varje paragraf, säger Virtanen.

Tidigare har man kunnat stöda sig på tidigare tolkningar som gjorts i tidigare förhandlingar.

– Nu finns det inte några gamla tolkningar då det rör sig om en helt ny förhandlingspart.

Virtanen tror ändå att förhandlingarna kommer att kretsa kring teman som blivit bekanta över åren. Trenden är att arbetsgivarna varje gång kommit till förhandlingsbordet med allt hårdare krav – frågor som gäller grundvärderingarna.

– Den viktigaste frågan berör förtroendemannasystemet. Det försöker arbetsgivarna knäcka varje gång, säger Virtanen.

ORO INFÖR HÖSTEN

Fler lokala avtal och mer lokalt avtalande. Så motiverade Teknologiindustrin sitt drag.

– Det har varit fullt möjligt att göra upp avtal på lokal nivå och det kommer inte att ändras, säger Virtanen.

Virtanens tolkning är att lokalt avtalande verkar betyda lite olika saker för olika parter.

Arbetsgivarsidans mål verkar vara att öppna upp för lokalt avtalande på ett sätt där man kommer förbi förbundets representant så ofta som möjligt

– Arbetsgivarsidans mål verkar vara att öppna upp för lokalt avtalande på ett sätt där man kommer förbi förbundets representant så ofta som möjligt, säger Virtanen.

De allmänbindande kollektivavtalen har skapat stabilitet och förutsägbarhet i branschen. Det utgår man inte längre ifrån då förhandlingarna inleds i höst.

– Hösten kan bli orolig. Vi får se hur vi får fört förhandlingarna igenom, säger Virtanen.

Industrifacket gör upp planer både för att förhandla om ett allmänbindande kollektivavtal och ett läge där allmänbindande avtal inte gäller, berättar Virtanen.

TIDPUNKTEN ÖVERRASKADE, INTE BESLUTET

Teknologiindustrins drag kom inte som en överraskning för Virtanen eftersom arbetsgivarförbundet redan en längre tid har uttryck en vilja om att allt fler frågor ska det förhandlas lokalt.

Skogsindustrin rf. meddelade i oktober 2020 att förbundet inte längre förhandlar om kollektivavtal. De avtal som Industrifacket har med Skogsindustrin rf. löper ut vid årsskiftet och i slutet av februari 2022.

– Vi har ännu ingen erfarenhet av hur skogsindustrins modell fungerar, säger Virtanen.

Teknologiindustrin gjorde sitt beslut att lämna förhandlingsbordet utan några diskussioner med Industrifacket.

– Jag trodde att det beslutet skulle ha kommit först om man inte skulle klara av att lösa de svåra frågorna i förhandlingarna med oss, säger Virtanen avslutningsvis.

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS 

 

TEKNOLOGISEKTORN

Medlemmar i arbetslivet 31.12.2020

Teknologiindustrin 71 420

Gruvbranschen 1 576

Plåt- och industriisolering 1 247

Försvarsministeriets arbetsplatser 9

Sammanlagt 74 252

Industrifackets fyra sektorer: teknologisektorn, kemisektorn, trävarusektorn och specialbranschernas sektor.

 

CORONAKRISEN: Industrin har klarat sig bättre än befarat

Vi har nu levt ett år med coronapandemin. Sektorcheferna vid Industrifacket berättar nu om hur det står till i förbundets avtalsranscher. 

19.4.2021

JYRKI VIRTANEN, TEKNOLOGISEKTORIN: ”VÄRLDEN STANNADE INTE”

Jyrki Virtanen.

– De som arbetar i arbetaryrken har gått till jobbet precis som vanligt. Världen stannade inte upp trots att vi lever mitt i pandemin. Och något har vi gjort rätt. Vi kan tänka till exempel på att bilfabriken i Nystad vill anställa 1 000 arbetare.

Virtanen säger att de prognoser som gjordes höll på det stora hela, men mot slutet av hösten vände det.

– Sysselsättningsläget i sektorn är överraskande bra för tillfället. Vi hör nyheter om att företag har fått in väldigt mycket beställningar.

Vinnarna inom teknologisektorn har speciellt varit de företag som tillverkar produkter för den inhemska marknaden och framför allt produkter som brukas i hemmen.

För ett år sedan kom förbunden överens om möjligheten att genomföra permitteringsförhandlingar med en snabbare tidtabell.

Virtanen anser att man då ”sparpermitterade”, även om det på flera håll inte fanns någon verklig grund för att ta till permitteringar.

Det tillfälliga undantaget som gäller samarbetsförhandlingar löpte ut vid årsskiftet. För tillfället finns det inte ett behov för sådant.

TONI LAIHO, KEMISEKTORN: VARTANNAT FÖRETAG TROR OMSÄTTNINGEN KRYMPER

Toni Laiho.

Coronapandemin delade redan i ett tidigt skede företagen inom kemisektorn i tre grupper. De som varit framgångsrika, de som fortsatt i stort sett som förr och dem som stött på motgångar.

– Två av tre företag anser att läget är bra eller åtminstone på en normal nivå. En tredjedel säger att läget är dåligt.

– En helhetsbild kan man också rita ur den synvinkeln att man på omkring hälften av företagen tror att omsättningen kommer att minska. Sedan finns det företag där omsättningen är oförändrad och för en mindre grupp av företagen har orderingången och produktionen ökat.

– Sett ur företagens och sysselsättningens perspektiv är coronan inte avklarad med vaccinen. Pandemin är segrad först när de negativa effekterna på företagen på en global nivå är över. Det finns fortsättningsvis ett behov av stöd till företagen.

JYRKI ALAPARTANEN, TRÄVARUSEKTORN: ”VI HAR KLARAT OSS VÄL JÄMFÖRT MED PROGNOSERNA”

Jyrki Alapartanen

Trävarusektorn har klarat sig rätt så bra under coronakrisen. Pandemin har inte slagit mot den finska ekonomin lika hårt som den slagit mot flera andra europeiska länder.

– Vi har klarat oss överraskande väl jämfört med prognoserna och med tanke på de rädslor som fanns. Om vi ska vara nöjda över något så är det att sysselsättningen har hållits på en rätt så bra nivå.

– Det har inte kommit någon enorm konkursvåg och inte heller har vi sådana i sikte.

Snickeribranschen har burits upp av byggande och renovering i hemlandet. Då pandemin tvingat finländarna att hålla sig hemma har intresset för att lite fräscha upp i hemknutarna vuxit.

Inom den mekaniska skogsindustrin har företag dragit tillbaka permitteringarna från årsskiftet och orderstocken ser bättre ut hela tiden.

– Jag tror vi kör på för fullt i sommar och sysselsättningen växer. Framtiden hänger mycket på hur man stimulerar ekonomin i Europa och ute i världen. Då när det går bra, så märker man snabbt av det i vår sektor.

MARKO ROSQVIST, SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”VI KAN KLARA OSS UTAN PERMANENTA SKADOR”

Marko Rosqvist.

Coronapandemins verkningar på de avtalsbranscherna inom specialbranscherna sektor vid Industrifacket har märkts av på väldigt olika sätt.

– Det är nog kanske medie- och tryckeribranschen som tog mest stryk av coronan, säger sektorchef Marko Rosqvist.

Under det senaste året har det inte tryckts upp så mycket infomaterial med tanke på mässor och samtidigt som dagstidningarna blivit tunnare.

Textilvårdsbranschen har också haft det tungt eftersom hotellen och kryssningsfartygen haft ett betydligt mindre behov av byktvätt. Det är bara enheterna som tvättar byk från sjukhusen som upprätthållit en normalnivå under pandemin.

– Coronan orsakade en våg av permitteringar och den pågår fortfarande, berättar Rosqvist om textilvårdsbranschen.

HOPPAS PÅ SNABB VACCINERINGSTAKT

Textil- och modebranschen gynnades i början av pandemin på grund av att efterfrågan på näs- och munskydd och annan skyddsutrustning ökade snabbt. Senare har ändå efterfrågan på inhemska produkter minskat då den utländska produktionen kommit i gång på allvar och tagit över.

Nyligen meddelade Filterpak i Hangö om att företaget lägger ner produktionen av näs- och munskydd.

De offentliga har inte stött den inhemska textilbranschen.

– Jag tycker det är skamligt, konstaterar Rosqvist.

I plantskolebranschen och miljöbyggnadsbranschen har pandemin inte märkbart inverkat på läget.

För skogshuggarna har arbetet fortsatt så gott som förr men inom skogsmaskinbranschen innebar pandemin att takten avverkning av industrivirke med en tredjedel.

För utdelarnas del har det ökande mängden småpaket kompenserat bortfallet på andra områden.

Nu hoppas alla på att vaccineringstakten ökar.

– Om vi i snabb takt får bukt med coronaviruset så ser jag inte att det skulle bli några permanenta skador i branscherna, säger Rosqvist.

ARBETSUPPGIFTERNA KAN TILL OCH MED SKYDDA FRÅN SMITTA

Själva viruset har inte spridits så mycket på arbetsplatserna i avtalsbranscherna inm specialbranschernas sektor. Företagen är i regel rätt så små och en stor del av jobbet utförs utomhus eller på ställen där det är lätt att hålla avstånd. Det förekommer heller inte så mycket direkta kontakter med kunder.

Den största enskilda smittohärden upplevdes i slutet av fjolåret i Pieksamäki där runt hälften av de 200 anställda på Partaharjun puutarha insjuknade i covid-19.

Enligt Rosqvist har samarbetsförhandlingarna i regel förts i god anda på arbetsplatserna. Det finns en klar vilja att även i svårare tider hålla fast vid kunnig personal.

– Utgångsläget har varit att man försöker klara sig med permitteringar, säger Rosqvist.

Han säger också att man på arbetsplatserna ingått rätt så få lokala avtal som gynnat bägge parter. Det rör sig i så fall främst om arrangemang som berör distansarbete och praktiska arrangemang på arbetsplatsen. Det har förekommit en del överdrifter, men på det stora hela har man agerat sakligt.

TEXT ANTTI HYVÄRINENASKO-MATTI KOSKELAINENPETTERI RAITO OCH SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

CORONAKRISEN: Hur inverkade pandemin på Industrifackets branscher i maj? Sektorcheferna svarar

Sektorcheferna vid Industrifacket berättar om hur coronakrisen påverkat avtalsbranscherna i maj. 

5.6.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”15 PROCENT AV FÖRETAGEN SÄGER UPP FOLK”

Jyrki Virtanen, sektorchef för teknologisektorn vid Industrifacket.

Sektorchefen för teknologisektorn Jyrki Virtanen berättar att det för tillfället endast kommer in enstaka frågor som berör coronaläget.

– Antalet samtal har nu igen gått ner till en normalnivå, säger Virtanen.På en del företag återgår man till jobbet medan nedgången bara börjat i andra. Mellan 6 och 7 procent av företagen har sagt upp anställda under coronapandemin. Resultaten från en enkät som arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin rf. gjort i slutet av maj visar ändå att läget väntas bli sämre.

– Knappt 15 procent av företagen inom teknologisektorn har meddelat att de kommer att säga upp folk inom följande tre månader.

Statens företagsstöd verkar inte märkbart ha förbättrat läget, anser Virtanen, även om han påpekar att han inte har insyn i hur enskilda företag använt sig av stödpengarna.

– Stöden har inte fixat situation utan de har främst använts för att utveckla verksamheten.

KEMISEKTORN: ”VÄRSTA RUSCHEN ÖVER I KEMIBRANSCHEN”

Toni Laiho, sektorchef för kemisektorn vid Industrifacket.

Sektorchef Toni Laiho anser att det värsta omställningarna och samarbetsförhandlingarna är nu i alla fall tillfälligt över i kemibranschen.

– Inga stora förändringar har ägt rum under de senaste veckorna. En del fabriker rullar på för fullt medan andra har sänkt på takten, säger Laiho.

– Sommaren inverkar lite på det hela. Stora bilden är att det går ganska jämnt nu, säger Laiho.

Enligt Laihon har man gjort omfattande omställningar i produktionen i hela avtalsbranschen.

– Coronaviruset har inte försvunnit och därför måste produktionen styras om på olika sätt, till exempel arbetstider.

– Man har tagit till väldigt många praktiska åtgärder för att hindra spridningen av viruset och skydda personalens hälsa. Man går till exempel in och ut från fabriker mellan skiften från olika dörrar, så att de som jobbar i olika skift inte möts.

Om coronakrisen pågår länge så kommer att innebära svåra tider för kemiindustrin, anser Laiho.

– Vi har klarat oss hyfsat med hjälp av olika åtgärder, men läget är svårt. Om exporten trögar till ordentligt, så har vi receptet till en katastrof i händerna.

– Nu är vi det skedet att vi tillsammans ser framåt. Vi försöker tillsammans med arbetsgivarna hitta lösningar som gynnar både företagen och arbetstagarna, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”MAN VÄNTAR OCH SER”

Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket.

I trävarubranschen är situationen lugn och för tillfället är mentaliteten att ”man väntar och ser”, beskriver sektorchef Jyrki Alapartanen. Efter sommarens semestersäsong vet man antagligen bättre hur kraftigt efterfrågan sjunker i Europa och övriga världen – och hur det påverkas oss här.

– Både inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen ökar antalet samarbetsförhandlingar och permitteringar, men antalet är inte stort i dagsläget, säger Alapartanen.

Av fanérfabrikerna var det UPM i Nyslott som först genomförde samarbetsförhandlignar vilket resulterade i förkortad arbetsvecka och permitteringar.

Det ser också aningen osäkert ut för fabriken i Jyväskylä. I övrigt är anställninsläget ok på fabrikerna.

– På sågverken är situationen väldigt delad. En del har väldigt mycket jobb medan andra tampas med produktionsproblem. Inom snickeribranschen har vi sätt rätt så omfattande permitteringar med tanke på avtalsbranschens storlek, en där här också läget stabiliserats. Förhoppningsvis håller byggnadsbranschen igång efterfrågan.

I vanliga fall jobbar man på för fullt under sommaren på travarusektorns arbetsplatser, så skillnaden till normalläget är ändå tydlig. Alapartanen anser ändå att läget är acceptabelt i jämförelse med flera andra branscher.

– Det finns hopp om att det blir mer jobb när samhällen börjar öppna upp i Europa. Rädslan för att att produktionen och sysselsättningen kommer att försvagas. Förhoppningsvis inte så mycket som en del förutspår.

Alapartanen säger att den inhemska efterfrågan har varit på en rimlig nivå.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”DET LÄTTAR NÄR SAMHÄLLET ÖPPNAR UPP”

Sektorchefen för specialbranschernas sektor, Marko Rosqvist.

– Det är fortfarande medie- och tryckeribranschen, textilvårdsbranschen och textil- och modebranschen som fått lida mest på grund av coronakrisen i specialbranschernas sektor, säger sektorchef Marko Rosqvist.

Det finns positiva undantag bland företagen.

– Det går bra bland annat för företag som trycker livsmedelsförpackningar. Det är också lite överraskande att när tryckeribranschen går trögt så har det ändå inte påverkat utdelarnas sits så mycket som jag trodde att det skulle göra. Dagstidningarna delas ut precis som tidigare. Kanske blir det ändå lite mindre reklamutdelning.

Rosqvist ser i ljus i tunneln för flera av branscherna i specialbranschernas sektor.

–  När restaurangerna öppnade och fartygstrafiken kom igång så blir det mer byk från hotell och kryssningsfartyg. Allt påverkar på allt. Säkert börjar det gå bättre för tvätterierna när restriktionerna har lättat.

–  I tryckeribranschen finns det mindre jobb och där har anställda permitterats. Företagen sparar i reklamkostnader. Men butikerna håller öppet och Finland börjar öppna upp. Genom det börjar läget se ljusare ut.

I skogsbranschens går det också bra, enligt Rosqvist.

–  Det planteras så mycket man hinner. Det går också överraskande bra för skogsindustrin och det märker man av också i skogsmaskinbranschen.

ARBETSGRUPP PETTERI RAITO, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, SUVI SAJANIEMI, JARI ISOKORPI, JOHANNES WARIS

FOTO KITI HAILA

CORONAKRISEN Hur är läget för industrin? Industrifackets sektorchefer svarar

Industrifackets sektorchefer Jyrki Virtanen, Toni Laiho, Jyrki Alapartanen och Marko Rosqvist berättar om hur coronakrisen har påverkat fackets avtalsbranscher.

8.4.2020

TEKNOLOGISEKTORN: ”SYSTEMET FLEXAR TILL FÖRMÅN FÖR FÖRETAGEN”

Jyrki Virtanen

– Vårt system med permitteringar är ett gott exempel på hur mycket flexibilitet det finns på arbetsmarknaden, säger sektorchefen för Industrifackets teknologisektor Jyrki Virtanen. Då det inte finns arbete, kan man börja permittera och då slutar också företagen betala ut lön. Trots arbetsgivarens påståenden är inte vårt system inflexibelt.

Krisen som förorsakats av coronaviruset har enligt Virtanen inverkat på så väl små som stora företag, så väl exportföretag som sådana som verkar främst på hemmamarknaden. Den har påverkat samtliga branscher.

– Läget som coronaepidemin orsakat gäller alla. Våra huvudförtroedemän förstår att läget är allvarligt. De har agerat efter det och tagit en del svåra beslut. Vi måste ha fungerande företag även efter den här krisen, men vi måste se till att de anställda klarar sig ekonomiskt i den här situationen.

Inom teknologisektorn jar det ändå kommit nyheter om företag som försökt sko sig på krisen. Man strävar efter vinst och försämringar i arbetsvillkoren.

– Nu för man ”utrensningssamarbetsförhandlingar”, med coronan som svepskäl. De här företagen kommer säkert att få imageproblem och förhoppningsvis reagerar deras kunder.

Virtanen säger att de företag som nu bryter mot reglerna kommer att redas ut efter krisen.

– Förhoppningsvis överväger företagen nu noggrant vad de kommer att göra. Är det nu läge att betala ut dividender eller investera i att trygga företaget verksamhetsmöjligheter i framtiden?

KEMISEKTORN: ”HUVUDET KALLT OCH HJÄRTAT VARMT”

Toni Laiho.

Sektorchefen för kemisektorn vid Industrifacket, Toni Laiho, anser att en del av företagen inom de kemiska branscherna klarar sig hyfsat, men att en del har stått inför stora problem på grund av coronapandemin.

– De företag som koncentrerar sig på kritiska funktioner i samhället, som tillverkarna av vattenkemikalier och energibolagen, klarar sig någorlunda, men också deras läge är betydligt sämre än före coronaepidemin.

– Produktionen rullar på i läkemedelsfabrikerna och i förpackningsindustrin, vars produkter går åt hela tiden. En del företag har gjort om sina produktionsprogram och gått över till exempel till att producera desinfektionsmedel.

– Samtidigt finns det företag som befinner sig i ett förskräckligt läge, till exempel företag som tillverkar konsumtionsvaror, säger Laiho.

De försämrade utsikterna har lett till allt fler samarbetsförhandlingar på bara en kort tid.

– Det är bra att företagen är ute i god tid, men ibland verkar det som om man under de pågående samarbetsförhandlingarna överreagerar och bygger säkringar för säkringar. Det vore bra att inse att de tillfälliga avtal som bygger på arbetsmarknadens krispaket, och vi förhandlat fram för våra avtalsbranscher, möjliggör att man snabbt reagerar på varierande produktionslägen, säger Laiho.

– Jag hoppas att vi kan gå vidare och hålla huvudet kallt men hjärtat varmt, trots ovissheten.

Industrifacket och arbetsgivarorganisationer som Kemiindustrin rf. håller regelbunden kontakt under den pågående krisen.

– Vi kollar varje dag med arbetsgivarna hur det gå i branscherna och funderar på vad vi kan göra för att rädda jobben. Vi är här för att hjälpa så gott det går, säger Laiho.

TRÄVARUSEKTORN: ”I HÖST ÄR LÄGET BÄTTRE”

Jyrki Alapartanen

Flera företag inom trävarusektorn inledde samarbetsförhandlingar i mars på grund av coronakrisen, berättar Jyrki Alapartanen, sektorchef för trävarusektorn vid Industrifacket. I början av april var runt 5 000 arbetstagare varslade om permitteringar – och den siffran växer. Det är för det mesta företag inom den mekaniska skogsindustrin och snickeribranschen där man nu i snabb takt samarbetsförhandlar.

– Redan i höstas permitterade flera företag och sen påverar också stridsåtgärderna i december-februari.

– Det är klart att det kan finnas några enstaka företag som nu utnyttjar coronaläget och att regelverket tillfälligt förändrats, men jag tycker inte att det rör sig om ett utbrett fenomen. Vi har ändå sagt åt förtroendemännen att gällande uppsägningar krävs det betydligt noggrannare motiveringar än när det gäller permitteringar. Företagen borde hålla sig från att säga upp folk eftersom den här krisen följs av en ny uppgång.

Trots att vintern präglades av stridsåtgärder genomfördes de förhandlingar som inleddes på grund av coronakrisen i saklig ton med arbetsgivarförbunden, enligt Alapartanen. De undantag och tillfälliga förändringar som centralorganisationerna rekommenderade att införs i kollektivavtalen lyckades man avtala om med trävarusektorns arbetsgivare.

Nu hoppas Alapartanen att träföretagen bär sitt ansvar i det här exceptionella läget.

– Från en del företag har det hörts att man flyttar på utbetalningen av dividender medan andra meddelat att de fortsätter som vanligt. Precis som landets regering hoppas vi också att divendutdelningen sköts så att det gynnar företaget, så att man kan undvika onödiga permitteringar och uppsägningar. När sommaren börjar gå över i höst är läget redan förhoppningsvis betydligt bättre.

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”ALLA BRYR SIG INTE OM TALKOT”

Marko Rosqvist

– Det är uselt att man delar ut dividender, kommenterar sektorchefen för specialbranschernas sektor vid Industrifacket, Marko Rosqvist, den iver med vilken en del företag delat ut dividender mitt under den pågående coronakrisen.

Rosqvist anser att beslutet att dela ut dividender precis efter att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att göra det lättare att permittera arbetstagare, för att skydda företagen.

– Det att vi gjorde det lättare att permittera gjordes utgående från att vi nu sitter i samma båt. Tanken var att bonus och dividender läggs på is och alla är med i talkot. I flera företag har man inte alls brytt sig om att göra så. Det här förorsakar ångest eftersom vi står inför en ganska stor kris. Alla ska delta i talkot, säger Rosqvist.

I de 16 så kallade specialbranscherna, där landsbygdsnäringarna är väl representerade, förekommer det en del permitteringar.

Inom jordbruket tampas man också med stora problem på grund av coronakrisen.

– Till exempel bärföretagen fungerar långt tack vare utländsk arbetskraft. Då folk inte släpps in i landet vaknar förstås oron att bären inte plockas. I den här saken har Industrifacket och jordbruksproducenterna krävt åtgärder av statsmakten. Till exempel borde genom arbetslöshetsskyddet borde man få in vissa lättnader så att man kan ersätta utländsk arbetskraft med inhemsk.

Samma problem gäller även för plantskolebranschen, enligt Rosqvist.

– Där funderar man över hur man ska få de plantor som nu är i frysen i jorden. Det skulle vara synd om tvingas kasta dem eftersom att plantera träd är också en klimatgärning.

TEXT JARI ISOKORPI, SUVI SAJANIEMI, ASKO-MATTI KOSKELAINEN, PETTERI RAITO

FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS