Sixten Korkman: ”Den här krisen är i en helt egen kategori”

Corona­vi­ruset gick på bara några veckor från att vara en liten utrikes­notis till nyheter histo­riska begräns­ningar av rörel­sefri­heten och rekor­dantal permit­te­ringar i Finland. ”Nu är det dags för ett så stort stöd- och stimu­lans­paket att besluts­fat­tarna blir knäsvaga” säger natio­na­le­ko­nomen Sixten Korkman.

mars 2020

Först det som ska vara en självklarhet i det excep­tio­nella läget som föror­sa­kats av att corona­vi­ruset spridit sig.

– Det vikti­gaste nu är att se till att hälsovården fungerar och att den har tillräckligt av resurser. Det är frågan om ett väldigt krävande uppdrag. Det behövs tilläggs­fi­nan­sie­ring till sjukvård­sek­torn och man måste se till att det finns tillräckligt med vårdper­sonal då antalet patienter börjar öka på allvar, säger Korkman.

För ekono­mins del är det nu väsent­ligt att se till speciellt små och medels­tora företa­gens betal­ningsförmåga, anser Korkman. Regeringen har redan tagit beslut som gäller detta. Det som kan skapa problem framöver är att företag går i konkurs i snabb takt, trots att det skulle få tillfäl­ligt lån.

– Då produk­tionen rasat på grund av att det inte finns en marknad och förlus­terna ökar hela tiden, har man inte så mycket glädje av lån. Därför måste speciellt små och medels­tora företag få konkret stöd i form av pengar i handen utan krav på återbe­tal­ning. Det förut­sätter beslut vi inte sett tidigare, säger Korkman.

– Alter­na­tivet är att staten stöder företagen genom direkta aktieköp. Det finns också skäl att tro och hoppas att fastig­het­sä­garna är beredda på att sänka hyrorna.

 

”I det här skedet verkar det som om den här krisen är i en klass för sig. Det åskåd­liggör sårbar­heten i den moderna ekonomin”

Förutom de här åtgär­derna efter­lyser han också ett särskilt kommun­paket ”på flera miljarder euro” till kommu­nerna för att lappa ekonomin och upprätthålla köpkraften i privathushållen.

– Nu är det dags för ett så stort stöd- och stimu­lans­paket att besluts­fat­tarna och alla vi andra blir knäsvaga. Nöden har ingen lag. Skulden ökar oberoende, på grund av att ekonomin rasar. Vi måste ta till åtgärder som begränsar skadorna och stannar upp den rasande trenden trots att statss­kulden växer lite på grund av det, säger Korkman.

Han vill under­stryka att Finland inte är ensam i den situationen.

–  Liknande åtgärder genomförs i alla länder, vilket är bra. Europeiska central­banken och central­ban­kerna gör sitt yttersta för att garan­tera att finans­mark­naden fungerar. Vi vill inte ha en kraftigt eskale­rande finans­kris på alla de problem som vi redan har. Ingre­dien­serna till en kris finns redan på grund av högrisks­kulder som det finns av för flera tusen miljarder globalt sett.

Ett kapitel för sig är Italien där den redan tidigare skyhöga statss­kulden växer snabbt. Italien som samti­digt i praktiken står stilla på grund av coronaepidemin.

Korkman tror att EU och speciellt eurozonen står inför större utmaningar än någonsin tidigare. Det mycket sagt i ljuset av alla de motgångar eurosa­mar­betet stod inför under på 2010-talet efter finans­krisen är färska i minnet.

KONCENSUS GÖR COMEBACK?

Korkman tackar arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­nerna för viljan att snabbt komma överens om ett krispaket med målet rädda förut­sätt­nin­garna för företa­gande, jobben och i sista hand männis­kors utkomst.

–  Beslutet om att förkorta tiderna för att anmäla om permit­te­ringar och skjuta fram arbets­pen­sion­sav­gif­terna är nödvän­diga. De utgör bara en del av de åtgärder som nu behövs, men de är som en påmin­nelse om att man i Finland har delvis återgått till koncensustanken.

Det finns en överhän­gande risk att den reces­sion som föror­sa­kats av corona­vi­rusets sprid­ning får finans­krisen 2008 att se ut som småpotatis.

– I det här skedet verkar det som om den här krisen är helt i en klass för sig. Det talar sitt tydliga språk om hur sårbar den moderna ekonomin är. På grund av omfatt­ningen av krisen behöver vi nu ett större stöd- och stimu­lans­paket än någonsin tidigare. Nu finns det goda skäl att låta statss­kulden växa.

– Det som är bra att man för tillfället får lån med väldigt låg ränta och därför blir lånet inte så dyrt.

De inter­na­tio­nella kredit­vär­de­rarna ska heller inte se snett på Finland, om än kanske bara för att så många andra länder befinner sig i ett ännu sämre läge. Korkman tror ändå att det som följer är en rad av åtgärder som berör hållbar­heten i den offent­liga ekonomin – och det paketet kommer också att innehålla åtgärder ”som kommer att bli svåra för facket”.

– Långt innan den här krisen hade vi ett problem med det så kallade hållbar­hets­gapet på grund av att befolk­ningen i Finland blir äldre. Det problemet blir svårare då statss­kulden växer till en ny nivå.

I Korkmans verktygs­back finns bland annat att tekno­logi i större utsträck­ning ska användas för att effek­ti­vera produk­tionen av offent­liga tjänster.

– Det krävs priori­te­ringar och nedskär­ningar i de mindre väsent­liga utgifter och det kommer inte att vara lätt för politikerna.

Men vilka är då dessa mindre väsent­liga utgifter? Var ska gränserna för välfärds­sam­hället dras? Korkman nämner de företagsstöd som inte är speci­fikt riktade till forsk­ning och produk­tut­veckling samt stöden för högsko­les­tu­de­rande. Säker­ligen rör det sig om ansen­liga summor men knappast är det frågan om det som allt står och faller på.

– Kanske handlar det mest om att välfärdss­taten inte märkbart får växa i nuläget, säger Korkman och tar fram ämnen som garan­terat kommer att finnas på bordet: arbets­kraf­tin­vandring och satsningar på arbetsför­med­ling men också större incentiv till att ta emot jobb

FINLAND KOMMER ATT KLARA DET HÄR

Corona­vi­ruse­pi­demin är samti­digt en påmin­nelse om hur viktigt det är att den offent­liga makten fungerar och fullföljer sitt uppdrag.

–  Finland kommer att klara av den här krisen, det tror jag, eftersom det offent­liga fungerar effek­tivt i Finland. Den tryggar hälsovården, medan välfärdss­taten tryggar männis­kornas utkomst och regerin­gens finans­po­litik biter på reces­sionen, säger Korkman.

– Närings­li­vets repre­sen­tanter talar ibland om att politiker och det offent­liga bara står i vägen. Nu talar de inte så eftersom samhället står och faller på de politiska besluts­fat­tarnas och offent­liga insti­tu­tio­nernas förmåga att svara på utmaningen.

Man ska inte vara beroende av bara en leverantör, i Kina eller var som helst.

Korkman är övertygad om att sårbar­heten i under­le­ve­ran­törs­kedjan leder till att företag i framtiden tar eller i alla fall sprider ut på dem så att alla ägg inte är i samma korg, så att säga.

– Man ska inte vara beroende av bara en leverantör, i Kina eller var som helst.

GLOBALISERINGSTRENDEN VÄNDER?

Efter coronaut­brottet har en del av politiska aktörerna ropat högt om att viruset och dess följder skulle vända på globa­li­se­rings­processen. Korkman är inte inne på den linjen.

–  Det är en fulls­tändig felbe­döm­ning att globa­li­se­rings­processen skulle ha nått sitt slut. Tvärtom, nu behöver vi mer samar­bete inom ramen för världs­häl­soor­ga­ni­sa­tionen WHO för att snabbare upptäcka pande­mier, begränsa sprid­ningen och utveckla vaccin.

– Världen har krympt och vi är idag mer beroende av varandra, vare sig vi ville det eller inte. De stora problemen vi står inför kan endast lösas eller bekämpas genom mer inter­na­tio­nellt samar­bete. Det gäller pande­mier, klimatfö­rändringen, skattes­mit­ning, penningt­vätt, ja allt.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM