På svenska
Förtroendemän om avtalsförhandlingarna: ”Det finns krav på ordentliga löneförhöjningar”
Industrifacket förhandlar som bäst om anställningsvillkoren för medlemmarna i ett läge där regeringen redan gått åt de anställdas rättigheter. Samtidigt har köpkraften i löntagarhushållen sjunkit. Tekijä kollade läget med huvudförtroendemän i olika avtalsbranscher.
RONNY LINDBLOM
Oy Parlok Ab
Pargas
Plast- och kemisk produktindustri
Parlok tillverkar främst stänkskärmar och antispraysystem för tunga fordon. Runt 25 anställda i produktion.
”Faktum är att allt har blivit dyrare, vare det sig det handlar om kaffepaket eller bilar. Kravet på ordentliga löneförhöjningar är stort och sanningen är den att om den inhemska köpkraften lider så drabbar det alla.
Jag tror att det kommer att bli väldigt svåra och långa förhandlingar den här gången. Vinterns och vårens politiska strejker mot regeringsprogrammet kommer garanterat att komma upp och arbetstagarna bli beskyllda för att strejkerna kostade företagen flera hundra miljoner.
Det som är viktigt är att försämringarna som regeringen infört inte skrivs in i kollektivavtalen. Jag ser till exempel ökningen av karensdagarna, det vill säga tid som en uppsagd eller permitterad inte får dagpenning, från fem till sju dagar som en mycket dålig sak.
En första sjukdag utan lön orsakar också alla möjliga problem. Det skulle kunna leda till att någon bestämmer sig för att vara hemma längre än man egentligen skulle behöva, bara för att någon kanske tänker att man ändå inte ens fått lön för första dagen.
Det som är viktigt är att försämringarna som regeringen infört inte skrivs in i kollektivavtalen.
På fabriksgolvet är det aningen lugnare nu. Det brukar vara så att det alltid blir mer jobb efter sommaren, men nu har det varit tystare. Våra produkter går nästan till 85 procent på export och främst till Europa och där är det många länder där ekonomin går trögt nu. Jag tror ändå att det går mot det bättre.
Senaste gångerna har löneuppgörelsen innehållit lönepåslag på 0,2 eller 0,3 procent som man delar ut lokalt. Senast var det arbetsgivaren som delade ut den, men tidigare år har det varit arbetstagarna som valt hur den löneförhöjningen fördelas.”
Kollektivavtalet för plast- och kemisk produktindustri löper ut 31.12.2024.
”Splittra och härska, kort och gott”
VUOKKO PIIPPOLAINEN
Alholmens såg i Jakobstad
UPM Timber
Mekanisk skogsindustri / företagsspecifikt kollektivavtal
På sågen tillverkas furu- och gransågvara. Runt 70 anställda i produktion.
”Jag skulle säga att stämningen är sådan att vi är förväntansfulla. Förhandlingarna pågår hela tiden. I fortsättningen förhandlar vi med ett större gäng och förtroendemännen från alla UPM Timbers fyra sågar i Finland kommer att vara med.
Det här har ju blivit ett enda förhandlande hela tiden efter att Skogsindustrin rf. lämnade förhandlingsborden och avtalen görs upp företagsvis. Det här är inte vettigt!
Det är en svår situationen för alla, också arbetsgivarna. Det går åt väldigt mycket resurser till det. I vårt fall har det också lett till att vi på samma industritomt har tre olika företag med tre olika avtal – på samma arbetsplats. Splittra och härska, kort och gott.
Jag är fortfarande sur på att vi gav efter för lätt i samband med Vägande skäl ‑strejkerna i våras.
Från arbetsgivarna hörs det ju främst krav på ”flexibilitet”, det är bara det de vill ha. Jag är fortfarande sur på att vi gav efter för lätt i samband med Vägande skäl ‑strejkerna i våras.
De övriga skogsjättarna Metsä Group och Stora Enso har redan avtalen i mål. Industrifacket kommer nog att få bråttom och det kommer att bli arbetsdrygt, men jag tror nog att vi också kommer att ha ett avtal före det nuvarande löper ut vid årsskiftet.
Vi vill ha minst lika stora löneförhöjningar som teknologiindustrin. Senast gjorde vi upp ett avtal en månad innan dem och fick bli besvikna.”
Inom den mekaniska skogsindustrin görs endast företagsspecifika avtal. Industrifacket förhandlar med runt 80 företag inom branschen.
”Det blir riktigt tufft”
KENT-JOHAN SVARVAR
Närpes Trä- och Metall
Närpes
Teknologiindustrin
NTM tillverkar bland annat renhållningsfordon och släpvagnar. Runt 260 egna anställda i produktion samt runt 60 inhyrda arbetstagare.
”Det är många på fabriksgolvet som är fundersamma. Vad kan vi vänta oss? Vad förhandlar de om? Allt sker ju bakom låsta dörrar.
Den här gången är det garanterat mycket mera arbete med textfrågorna då arbetsgivaren vill ha in regeringens försämringar i kollektivavtalen. Utgångsläget är inte det bästa men jag hoppas på att det blir bra – och inte en riktig soppa.
I en situation där vi har en borgerlig regering och arbetsgivarna trycker på, så tror jag det kommer att bli väldigt svåra förhandlingar. Det blir riktigt tufft.
Det kommer antagligen att krävas stridsåtgärder.
Utgångsläget är inte det bästa men jag hoppas på att det blir bra – och inte en riktig soppa.
Mitt jobb som huvudförtroendeman är att göra det tydligt för medlemmarna på arbetsplatsen vad det är som gäller vid stridsåtgärder, men det brukar inte vara ett problem här på fabriken.
Risken för att det lite inflammerade läget blossar upp här finns eftersom det påverkat stämningen att de inhyrda arbetstagarna inte deltog i de politiska strejkerna senast. Nu är läget lite annorlunda då det ju gäller egna avtal och förmåner.
Industrifacket öppnade i våras för att sluta upp med lokala avtal. Så länge vi har ett allmänbindande kollektivavtal ser jag ändå oss vara ganska trygga. Det skulle bli verkligen svårt om teknologisektorn tvingas till företagsvisa avtal som inom skogsbranschen.
Firman går bra för tillfället och vi jobbar på högtryck då orderstocken på framför allt sopbilssidan är full.
Vi kan inte hålla på med löneförhöjningar på två procent. Nu ska vi snacka andra siffror. Men när har arbetsgivarna sagt att ekonomin går bra och nu finns det rum för ordentliga lönepåslag? Det har nog inte hänt.
Det snackas mycket om nordiska modellen från regeringshåll, men då tycker jag att de kanske skulle ta en titt på förhandlingskulturen där.”
Kollektivavtalet för teknologiindustrin löper ut 30.11.2024.
