Ronny Lindblom är huvudförtroendeman på plastindustriföretaget Parlok i Pargas.

Förtroen­demän om avtalsför­hand­lin­garna: ”Det finns krav på ordent­liga löneförhöjningar”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM OCH JOHANNES TERVO 

Industri­facket förhandlar som bäst om anställ­nings­vill­koren för medlem­marna i ett läge där regeringen redan gått åt de anställdas rättig­heter. Samti­digt har köpkraften i lönta­gar­hushållen sjunkit. Tekijä kollade läget med huvudfört­roen­demän i olika avtalsbranscher.

RONNY LINDBLOM
Oy Parlok Ab
Pargas
Plast- och kemisk produktindustri

Parlok tillverkar främst stänks­kärmar och antispray­system för tunga fordon. Runt 25 anställda i produktion.

”Faktum är att allt har blivit dyrare, vare det sig det handlar om kaffe­paket eller bilar. Kravet på ordent­liga löneför­höj­ningar är stort och sanningen är den att om den inhemska köpkraften lider så drabbar det alla.

Jag tror att det kommer att bli väldigt svåra och långa förhand­lingar den här gången. Vinterns och vårens politiska strejker mot regerings­pro­grammet kommer garan­terat att komma upp och arbets­ta­garna bli beskyllda för att strej­kerna kostade företagen flera hundra miljoner.

Det som är viktigt är att försäm­rin­garna som regeringen infört inte skrivs in i kollek­ti­vav­talen. Jag ser till exempel ökningen av karens­da­garna, det vill säga tid som en uppsagd eller permit­terad inte får dagpen­ning, från fem till sju dagar som en mycket dålig sak.

Huvudfört­roen­deman Ronny Lindblom(till vänster) och arbetars­kydds­full­mäk­tige Hans Gustafsson. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

En första sjukdag utan lön orsakar också alla möjliga problem. Det skulle kunna leda till att någon bestämmer sig för att vara hemma längre än man egent­ligen skulle behöva, bara för att någon kanske tänker att man ändå inte ens fått lön för första dagen.

Det som är viktigt är att försäm­rin­garna som regeringen infört inte skrivs in i kollektivavtalen.

På fabriks­golvet är det aningen lugnare nu. Det brukar vara så att det alltid blir mer jobb efter sommaren, men nu har det varit tystare. Våra produkter går nästan till 85 procent på export och främst till Europa och där är det många länder där ekonomin går trögt nu. Jag tror ändå att det går mot det bättre.

Senaste gångerna har löneupp­gö­relsen innehållit lönepåslag på 0,2 eller 0,3 procent som man delar ut lokalt. Senast var det arbets­gi­varen som delade ut den, men tidigare år har det varit arbets­ta­garna som valt hur den löneför­höj­ningen fördelas.”

Kollek­ti­vav­talet för plast- och kemisk produk­tin­dustri löper ut 31.12.2024.

”Splittra och härska, kort och gott”

VUOKKO PIIPPOLAINEN
Alhol­mens såg i Jakobstad
UPM Timber
Mekanisk skogsin­dustri /​ företagss­peci­fikt kollektivavtal

På sågen tillverkas furu- och gransåg­vara. Runt 70 anställda i produktion.

Vuokko Piippo­lainen, huvudfört­roen­deman på UPM:s sågverk på Alholmen i Jakobstad. FOTO JOHANNES TERVO

”Jag skulle säga att stämningen är sådan att vi är förvän­tans­fulla. Förhand­lin­garna pågår hela tiden. I fortsätt­ningen förhandlar vi med ett större gäng och förtroen­de­männen från alla UPM Timbers fyra sågar i Finland kommer att vara med.

Det här har ju blivit ett enda förhand­lande hela tiden efter att Skogsin­dustrin rf. lämnade förhand­lings­borden och avtalen görs upp företagsvis. Det här är inte vettigt!

Det är en svår situa­tionen för alla, också arbets­gi­varna. Det går åt väldigt mycket resurser till det. I vårt fall har det också lett till att vi på samma industri­tomt har tre olika företag med tre olika avtal – på samma arbetsplats. Splittra och härska, kort och gott.

Jag är fortfa­rande sur på att vi gav efter för lätt i samband med Vägande skäl ‑strej­kerna i våras.

Från arbets­gi­varna hörs det ju främst krav på ”flexi­bi­litet”, det är bara det de vill ha. Jag är fortfa­rande sur på att vi gav efter för lätt i samband med Vägande skäl ‑strej­kerna i våras.

De övriga skogs­jät­tarna Metsä Group och Stora Enso har redan avtalen i mål. Industri­facket kommer nog att få bråttom och det kommer att bli arbetsdrygt, men jag tror nog att vi också kommer att ha ett avtal före det nuvarande löper ut vid årsskiftet.

Vi vill ha minst lika stora löneför­höj­ningar som tekno­lo­giin­dustrin. Senast gjorde vi upp ett avtal en månad innan dem och fick bli besvikna.”

Inom den mekaniska skogsin­dustrin görs endast företagss­peci­fika avtal. Industri­facket förhandlar med runt 80 företag inom branschen.

”Det blir riktigt tufft”

KENT-JOHAN SVARVAR
Närpes Trä- och Metall
Närpes
Teknologiindustrin

NTM tillverkar bland annat renhåll­nings­fordon och släpvagnar. Runt 260 egna anställda i produk­tion samt runt 60 inhyrda arbetstagare.

Kent-Johan Svarvar är  huvudfört­roen­deman på NTM i Närpes. FOTO JOHANNES TERVO

”Det är många på fabriks­golvet som är funder­samma. Vad kan vi vänta oss? Vad förhandlar de om? Allt sker ju bakom låsta dörrar.

Den här gången är det garan­terat mycket mera arbete med textfrå­gorna då arbets­gi­varen vill ha in regerin­gens försäm­ringar i kollek­ti­vav­talen. Utgångs­läget är inte det bästa men jag hoppas på att det blir bra – och inte en riktig soppa.

I en situa­tion där vi har en borgerlig regering och arbets­gi­varna trycker på, så tror jag det kommer att bli väldigt svåra förhand­lingar. Det blir riktigt tufft.

Det kommer antagligen att krävas stridsåtgärder.

Utgångs­läget är inte det bästa men jag hoppas på att det blir bra – och inte en riktig soppa.

Mitt jobb som huvudfört­roen­deman är att göra det tydligt för medlem­marna på arbetsplatsen vad det är som gäller vid stridsåt­gärder, men det brukar inte vara ett problem här på fabriken.

Risken för att det lite inflam­me­rade läget blossar upp här finns eftersom det påverkat stämningen att de inhyrda arbets­ta­garna inte deltog i de politiska strej­kerna senast. Nu är läget lite annor­lunda då det ju gäller egna avtal och förmåner.

Industri­facket öppnade i våras för att sluta upp med lokala avtal. Så länge vi har ett allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal ser jag ändå oss vara ganska trygga. Det skulle bli verkligen svårt om tekno­lo­gi­sek­torn tvingas till företags­visa avtal som inom skogsbranschen.

Firman går bra för tillfället och vi jobbar på högtryck då orders­tocken på framför allt sopbils­sidan är full.

Vi kan inte hålla på med löneför­höj­ningar på två procent. Nu ska vi snacka andra siffror. Men när har arbets­gi­varna sagt att ekonomin går bra och nu finns det rum för ordent­liga lönepåslag? Det har nog inte hänt.

Det snackas mycket om nordiska modellen från regeringshåll, men då tycker jag att de kanske skulle ta en titt på förhand­lings­kul­turen där.”

Kollek­ti­vav­talet för tekno­lo­giin­dustrin löper ut 30.11.2024.