Förbundsordföranden på FFC:s pressträff 6.3.2024. Från vänster Håkan Ekström, Sauli Väntti, Ismo Kokko och Riku Aalto. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta står.

Nya strejker väntar – ”Vi har kommit rätt mycket emot redan”

TEXT TIIA KYYNÄRÄINEN OCH JOHANNES WARIS
FOTO PEKKA ELOMAA

FFC-förbund inleder politiska stridsåt­gärder på utvalda verksam­hetss­tällen i två veckor. Strej­kandet fortsätter eftersom regeringen inte på något sätt backat från åtgärder som försvagar arbets­ta­garnas ställning.

Fyra förbund inom Fackfö­re­nin­garnas centra­lor­ga­ni­sa­tion FFC medde­lade om nya politiska strejker från och med måndagen den 11 mars. Strej­kerna pågår i det här skedet i två veckor. Strej­kerna påverkar framför allt exporten och importen och den tunga proces­sin­dustrin. Runt 7 000 anställda omfattas av de här strejkerna.

FFC:s ordfö­rande Jarkko Eloranta ville under­stryka att arbets­ta­garna har visat en vilja till att förhandla och nå en kompro­miss. Regeringen har ändå inte kommit emot ett dugg, vilket innebär att facken måste fortsätta med stridsåtgärderna.

– Vi har varit beredda att förhandla om stora princi­piella frågor som är viktiga för oss, på ett sätt som är i linje med regerin­gens mål. Inte ens ett så här betydande tillmö­tesgående har väckt något gensvar hos regeringen, sade Eloranta.

Jarkko Eloranta.

Eloranta hoppas att freda­gens diskus­sioner med stats­mi­nister Petteri Orpo ska öppna för en kompro­miss så att facket kan dra tillbaka strejkvarslet.

Inled­ningsvis har det ändå från flera fackför­bund hörts en viss misstro inför diskus­sio­nerna då Orpo meddelat att han endast vill disku­tera den exportdrivna lönebild­nings­mo­dellen, inte hela paketet av lagförs­laget som avsevärt påverkar det finländska arbetslivet.

– Vi har erbjudit en överens­kom­melse och vi vill förhandla. Bollen är nu hos stats­mi­nis­tern, sade Eloranta.

MÅLET ÄR ATT SÄNKA LÖNERNA OCH FÖRLÄNGA ARBETSTIDEN 

Industri­fac­kets strejker genomförs som en arbets­ned­läg­gelse på två veckor 11–24.3.2024. Strejken omfattar runt 4 000 anställda inom Industri­fac­kets avtal­sområden och gäller framför allt tung processindustri.

Arbetet upphör 11 – 24 mars på enheter i anslut­ning till Outokumpu Chrome och Outokumpu Stain­less stålfa­brik i Torneå och SSAB:s fabrik i Brahestad.

Dessutom omfattar strejken bräns­le­till­ver­karen Nestes enheter i Borgå, Karleby, Nådendal och Kemi samt Okmetic i Vanda.

Helheten kring lokala avtal verkar bygga på ett outtalat mål att förlänga arbets­tiden och skära i lönerna.

Senare på efter­mid­dagen 6.3 medde­lade Industri­facket om ytter­li­gare politiska strejker. Arbetet läggs ner på ett sjuttiotal arbetsplatser i ett dygn den 15 mars.

– Vi hoppas att det möte som stats­mi­nister Orpo samman­kallat till fredagen inte bara är taktisk teater utan en verklig möjlighet till att lösa den här krisen på arbets­mark­naden, sade Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto.

Riku Aalto.

Aalto anser att regeringen verkar i sin politik förlita sig på hopp och tro i stället för förnuft och vetens­kaplig kunskap.

– Helheten kring lokala avtal verkar bygga på ett outtalat mål att förlänga arbets­tiden och skära i lönerna. Varför annars skulle regeringen och närings­livet satt hela sin aukto­ritet på spel i försvar av reformer för vilka man inte klarat av att räkna fram någon som helst inverkan i syssel­sätt­ningen, produk­ti­vi­teten eller statsekonomin.

STREJKEN STOPPAR TRANSPORTER

Kommunal- och välfärds­facket JHL deltar i den två veckor långa strejken genom att påverka trans­por­terna på räls till och från flera hamnar. Runt 1 000 JHL-medlemmar deltar i strejken.

Det här kommer att påverka energi­pro­duk­tionen, tekno­logi- och kemiin­dustrin och skogsindustrin.
Bil- och trans­port­facket AKT deltar även strejken i hamnarna runtom i landet.

Ismo Kokko, ordfö­rande för AKT, konsta­te­rade under pressträffen att regeringen vill föra det finländska arbets­livet i en alltmer individcent­rerad riktning. Det här syns bland annat i regerin­gens vilja att begränsa sympati- och stödstrejker.

– Man vill föra vårt arbetsliv i en ritning där varje arbets­ta­gare bara tänker på sig själv och inte på kompisen, sade Kokko.

Elekt­ri­kerför­bun­dets politiska stridsåt­gärder koncent­reras framför allt till stålfa­bri­kerna i Torneå och Brahestad samt Nestes verksam­hetss­tällen i till exempel Borgå och Karleby.

Fackför­bunden har meddelat att de är beredda att avbryta strejkför­be­re­del­serna och strej­kerna om regeringen visar att den är beredd att förhandla och mjuka upp sina försäm­ringsförslag och göra dem mer balanserade.

Fyra av fem, 81 procent, sade att de stöder strejkerna.

Marknads- och opinion­sun­der­sök­ningsfö­re­taget Verian, tidigare Kantar, har på uppdrag av FFC gjort en enkät bland de FFC-anslutna fackför­bun­dens medlemmar, där man frågade om de stöder strej­kerna som ordnas mot regerin­gens arbets­mark­nads­po­litik och nedskär­ningar i den sociala tryggheten.

Enkäten besva­rades av runt 7 600 personer. Fyra av fem, 81 procent, sade att de stöder strej­kerna, medan 15 procent uppgav att de inte stöder strej­kerna. Fyra procent svarade ”kan inte säga”.