Ingemar Rådland, Jani Uuranmäki, Joona Hauhia, Markus Hotta och Daniel Åman i strejkvakten vid Mirka i Oravais 1.2.2024.

Strejk i Jakobs­tad och Oravais: ”Det är dags att börja tänka på folket”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO

I Öster­bot­ten lade Industri­fac­kets medlem­mar ner jobbet på flera fabri­ker i protest mot rege­rin­gens planer på försäm­rin­gar av arbets­li­vet. ”Jag är väldigt stolt över det här gänget”, säger huvudfört­roen­de­man Markus Hotta på Mirka i Oravais.

De poli­tiska strej­kerna i protest mot rege­rin­gens planer på försäm­rin­gar i arbets­ta­gar­nas ställ­ning och neds­kär­nin­gar i den sociala trygg­he­ten fort­satte med omfat­tande strej­ker mellan den 31 januari och 2 februari.

Den här gången hand­lar det om FFC- och STTK-förbun­dens gemen­samma aktions­da­gar. Samman­lagt 740 arbetsplat­ser och runt 60 000 medlem­mar omfat­ta­des av Industri­fac­kets strejk.

Det verkar som om man här på fabri­ken förstår vad rege­rin­gens planer innebär.

På slip­ma­te­rial­till­ver­ka­ren Mirkas fabrik i Oravais har Industri­fac­kets och tjäns­te­man­na­fac­ket Pro:s gemen­samma strej­kvakt ställt upp efter kloc­kan fem på morgonen.

– Det jobbar runt 180 perso­ner i produk­tion på fabri­ken och det är bara en hand­full som inte hör till facket, berät­tar huvudfört­roen­de­man Markus Hotta.
Hotta är föru­tom huvudfört­roen­de­man också medlem Industri­fac­kets styrelse sedan kongres­sen i våras.

Markus Hotta är huvudfört­roen­de­man på Mirkas fabrik i Oravais. På fabri­ken jobbar runt 180 perso­ner i produktion.

– Jag är väldigt stolt över det här gänget. Det verkar som om man här på fabri­ken förstår vad rege­rin­gens planer innebär. Till och med YTK:arna har lämnat hemma, säger Hotta.

Hotta nämner också att Industri­fac­kets över­tidsför­bud hållit på fabri­ken trots att det efter permit­te­rin­gar ifjol kanske funnits en del som gärna jobbat över­tid för att lappa ekonomin.

Att så många här är färdiga att gå ut i strejk berät­tar ganska mycket om hur folk känner.

Försäm­rad anställ­ning­strygg­het, första sjukfrån­va­ro­da­gen utan lön och begrän­sad strejk­rätt dyker upp i diskussionerna.

Under hösten och vintern har det gjorts en hel del inlägg i media i där fackens protes­ter mot rege­rin­gens arbets­mark­nads­po­li­tik och neds­kär­nin­gar presen­te­ras som att det hand­lar om att folk som är besvikna på valre­sul­ta­tet och nu tjurar på grund av den oöns­kade regeringsbasen.

– Att så många här är färdiga att gå ut i strejk berät­tar ganska mycket om hur folk känner med tanke på att stödet för rege­rings­par­tierna, och särs­kilt SFP, varit så starkt, säger Hotta.

I Vörå kommun, där Oravais ligger, var stödet för rege­rings­par­tierna SFP, sann­fin­län­darna, Krist­de­mo­kra­terna och samlings­par­tiet i riks­dags­va­let 2023 nästan 90 procent.

Men räcker det till med en strejk på två dagar för att locka rege­rin­gen till förhandlingsbordet?

Arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Daniel Åman tror det blir fler stridsåt­gär­der i fortsättningen.

– Man kan alltid hoppas, men som det ser ut just nu tviv­lar jag på att de här två dagarna räcker till för att få rege­rin­gen på andra tankar. Ja, alla har ju hört vad Arto Sato­nen har sagt (rege­rin­gens arbets­mi­nis­ter red. anm.), säger Hotta.

– Strejk­rät­ten är det enda vapnet vi har till förfo­gande så vi får börja trappa upp det hela om inte det börjar hända någon­ting, säger arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Daniel Åman.

Vi är nog ganska långt från det franska stuket här.

Knappt några bilar närmar sig fabriks­por­ten, men mitt i allt kör en in på fabriksområdet.

– Nämen ser man på, det var ju vd: n. Han brukar nog inte komma hit så ofta, kommen­te­ras det från strejkvakten.

I samma veva kommen­te­ras också skri­ve­rierna om att facket skulle ta till olov­liga ”maffia­me­to­der och gangs­ter­fa­so­ner” i kampen mot rege­rin­gens nedskärningsplaner.

– Vi är nog ganska långt från det franska stuket här, säger Inge­mar Rådland.

Daniel Åman, Inge­mar Rådland, Jani Uuran­mäki, Joona Hauhia och Markus Hotta var på plats efter fem på morgonen.

Samti­digt som strej­kvak­ter och demon­stran­ter ställde upp i fred­liga led på Senats­tor­get i Helsing­fors och på parke­ringsplat­ser invid fabri­ker landet över pågick jord­bru­kar­nas protes­ter i Fran­krike. Bönder bloc­ke­rade ingångs­far­ter till Paris, tömde sina flak utanför myndig­hets­bygg­na­der och brände bildäck.

– Det börjar vara dags att tänka på folket. Det är tid att sätta sig ner och förhandla, precis som man klarat av att göra tidi­gare, säger Hotta.

KÄMPA PÅ!

På Mirkas fabrik i Jakobs­tad börjar dagens första pass vid strej­kvak­ten vara över för huvudfört­roen­de­man Emma Sandås och Elisa­beth Norr­back.

Till vardags jobbar Norr­back med att montera slip­mas­ki­ner och Sandås som team­le­dare på logistikavdelningen.

– Ingen av de anställda som vi föret­rä­der har kommit på jobb idag, säger Sandås. Det är en del högre tjäns­te­män och icke fackligt anslutna som gjort det.

Huvudfört­roen­de­man Emma Sandås, Elisa­beth Norrgård och regio­nom­buds­man Ilkka Nordts­röm vid Mirkas fabrik i Jakobstad.

Hon tror att snac­ket om rege­rings­pro­gram­met har gått på arbetsplat­sen och de flesta arbe­tarna på Mirka är åtmins­tone på det stora hela på det klara om vad det innebär.

– Jag blir jätteglad när en person som jag kanske inte tänkt att själv är så insatt kommer fram och frågar vad det och det kommer att innebära. Då märker man att nu har det disku­te­rats, säger Sandås.

Elisa­beth Norr­back och Emma Sandås skulle värma sig en stund med brasa för att åter­vända till strej­kvak­ten vid skif­tes­by­tet vid tvåtiden.

Det blåser kallt i Jakobs­tad på tors­dags­mor­go­nen och i nyhe­terna varnas det för dåligt före.

– Det var inte svårt att samla ihop till­räckligt med frivil­liga till strej­kvak­ten. Det är ju också som en kul grej att göra till­sam­mans, säger Norr­back, som jobbat i sju år på Mirka.

”Ingen av de anställda som vi föret­rä­der har kommit på jobb idag”, säger huvudfört­roen­de­man Emma Sandås.

En äldre man går förbi strej­kvak­ten, kanske under sin morgonpromenad.

Tsemp­piä, kämpa på, lyder hans hälsning.

EN NY MEDLEM

På andra sidan stan ligger Prevex fabrik, där person­alen också deltar i den poli­tiska strej­ken. Prevex till­ver­kar vattenlås på enhe­terna i Nykar­leby och Jakobstad.

Bland annat till­ver­kas samt­liga vattenlås i den svenska möbel­jät­ten Ikeas kök Österbotten.

Huvudfört­roen­de­man Matti Minnilä, Rita Ekola och Kha Le vid porten till Prevex fabrik i Jakobstad.

Huvudfört­roen­de­man Matti Minnilä är rätt nöjd med hur strejk­mor­go­nen fort­löpt. Av de runt 60 anställda  i Jakobs­tad är det 15 som kommit på jobb, räknar han.

– Vi har fått eget folk ut och det är det vikti­gaste. Här stöder nog männis­korna strej­ken, men det har varit kanske lite svårare att få folk att akti­vera sig och till exem­pel delta i strejkvakten.

Vi fick en som inte hör till facket att skriva in sig, så på det sättet kan man kalla det en framgång.

Strej­kvak­terna lyss­nar på radio­ny­he­terna där det rappor­te­ras från strej­kvak­ten vid andra fabri­ker i Österbotten.

Strej­kvak­ten är utrus­tad med Industri­fac­kets infoblad om rege­rin­gens planer på finska, svenska, engelska och vietnamesiska.

– Vi fick en som inte hör till facket att skriva in sig, så på det sättet kan man kalla det en framgång, säger Minnilä.

Det är inte någon speci­fik skriv­ning i rege­rings­pro­gram­met som grämer. Det är helhe­ten det är fel på, anser strejkvakterna.

– Det är inte någon enskild punkt i rege­rings­pro­gram­met. Det är dåligt hela vägen, säger Rita Ekola.

Rita Ekola har inte mycket övers för rege­rings­pro­gram­mets skriv­nin­gar som gäller arbetslivet.

Hon har två år bakom sig som montör på Prevex. Ekola jobbade som värdinna på Keppo Gård i Jeppo i Nykar­leby innan hon efter permit­te­rin­gar och en flytt till Jakobs­tad hittade sig i fabriksmiljö.

– Det som oroar år att arbets­gi­va­ren i fort­sätt­nin­gen skulle kunna säga upp en så där bara. Det blir otryggt, säger Le Kha.

Här vill man ändå poäng­tera att strej­ken inte är riktad mot arbets­gi­va­ren ”som är mesta­dels bra och en bra arbetsplats”.

Huvudfört­roen­de­man Matti Minnilä sskulle ännu en sväng via Prevex fabrik i Nykar­leby. Regio­nom­buds­man Ilkka Nordsrt­röm i förgrunden.

På freda­gen 2.2 fort­sät­ter de poli­tiska strej­kerna inom bland annat industrin, handeln och hamnarna. Dessu­tom kommer trans­por­terna att påver­kas ytter­li­gare och då den poli­tiska strej­ken utvid­gas till att omfatta även järn­vä­gar och busstrafik.

Fort­fa­rande visar inte rege­rin­gen Orpo några som helst tecken på att vilja förhandla med arbets­ta­garna om hela det paket som rege­rin­gen vill genomföra.

Industri­fac­ket inledde poli­tiska stridsåt­gär­der tisda­gen den 26 septem­ber 2023 i protest mot rege­rin­gens planer på försäm­rin­gar i arbets­li­vet och den sociala trygg­he­ten. Förbun­dets åtgär­der utgör en del av fackcent­ra­len FFC:s gemen­samma kampanj Vägande skäl. Kampan­jens mål är att förs­vara arbets­ta­garna mot rege­rin­gens ensi­diga neds­kär­ningspla­ner. Läs mer om Industri­fac­kets åtgärder.