Arbetarskyddsmyndigheten fick nya metoder att övervaka lönedumpning

Reformen utvidgar det uppmaningsförfarande som ingår i lagen om tillsyn över arbetarskyddet till att gälla situationer där lönedumpning förekommer.

I praktiken betyder det att om arbetarskyddsmyndigheten vid regionförvaltningsverken upptäcker lönedumpning, ska den ge arbetsgivaren en administrativ uppmaning att upphöra med lönedumpningen inom en utsatt tid.

Lönedumpning är en del av den grå ekonomin och snedvrider också konkurrensen mellan företagen.

Myndigheten kan i samband med uppmaningen döma ut vite.

– Lönedumpning är en del av den grå ekonomin och snedvrider också konkurrensen mellan företagen, säger fackcentralen FFC:s chefsjurist Timo Koskinen.

Han konstaterar att syftet med reformen är att effektivare se till att lönebestämmelserna i lagen och de allmänt bindande kollektivavtalen följs.

UPPMANING KAN GES REDAN OM EN ENDA ANSTÄLLD UTSÄTTS FÖR LÖNEDUMPNING

Före reformen kunde arbetarskyddsmyndigheten bara ge arbetsgivaren en anvisning om den upptäckte lönedumpning. Myndigheten kunde inte utfärda vite eller vidta andra åtgärder för att se till att bestämmelserna följs.

Arbetarskyddsmyndigheten kunde ingripa i lönedumpning främst när det handlade om brott som uppfyllde kännetecknen för diskriminering i arbetslivet.

– Situationer där det enbart har förekommit lönedumpning och där man inte har kunnat påvisa diskriminering föll i praktiken utanför arbetarskyddsmyndighetens befogenheter. Efter lagändringen räcker det att en enda arbetstagare har blivit utsatt för lönedumpning som är mer än obetydlig för att myndigheten ska kunna ge en uppmaning, konstaterar Koskinen.

Enligt den uppdaterade lagen innebär lönedumpning att arbetsgivaren försummar att betala lön enligt den fastslagna miniminivån. Till den här miniminivån räknas alla lagstadgade eller kollektivavtalsenliga tillägg såsom arbetstidstillägg, ålderstillägg och kompetenstillägg samt andra klart verifierbara lönedelar.

– Det handlar alltså inte bara om att övervaka att arbetstagarna får lön enligt den lägsta löneklassen i kollektivavtalet. I vissa exceptionella situationer, till exempel när det gäller lönedelar som grundar sig på bedömning av personlig kompetens, kan arbetarskyddsmyndigheten ändå avstå från att utöva tillsyn. Då är det ändå viktigt att komma ihåg att alla andra klara lönedelar omfattas av tillsynen, betonar Koskinen.

Att arbetarskyddsmyndigheten kan ge arbetsgivaren en uppmaning innebär inte att lönedumpning har kriminaliserats. Efter att ha fått uppmaningen ska arbetsgivaren rätta till arbetstagarens lön, men arbetsgivaren kan inte dömas till något egentligt straff.

Det handlar inte bara om att övervaka att arbetstagarna får lön enligt den lägsta löneklassen i kollektivavtalet.

Koskinen anser ändå att det är bra att myndigheten nu har fått möjlighet att effektivera uppmaningen genom vite.

Det administrativa beslutet hjälper inte heller i situationer där arbetsgivaren i flera år har betalat fel lön.

– Då ska arbetstagaren göra anspråk på den obetalda lönen på något annat sätt, till exempel via sitt fackförbund eller på rättslig väg. Det beror på att den administrativa uppmaningen inte är retroaktiv utan endast ålägger arbetsgivaren att betala rätt lön från och med den tidpunkten, säger Timo Koskinen.

MISSTANKE OM BEDRÄGERI OCH OCKER SKA ANMÄLAS TILL POLISEN 

Arbetarskyddsmyndigheten har tidigare varit skyldig att anmäla misstänkta fall av diskriminering i arbetslivet till polisen. I början av juni utvidgades anmälningsskyldigheten till att också gälla misstankar om bedrägeri och ocker.

– Lagreformen förbättrar uttryckligen situationen för de människor som har den svagaste ställningen i arbetslivet, konstaterar Timo Koskinen.

Arbetarskyddsmyndighetens anmälningsskyldighet utvidgades samtidigt på en annan punkt. I fortsättningen ska arbetarskyddsmyndigheten underrätta de kommunala hälsoskydds- och byggnadstillsynsmyndigheterna om den upptäcker missförhållanden som gäller inomhusklimatet och underhållet av byggnader.

Reformen gör det betydligt lättare att bland annat reda ut problem med mögelfastigheter, när byggnadstillsynen snabbare får kännedom om problemen.

Syftet är att minska de hälsoproblem för som orsakas av dålig inomhusluft genom att effektivera informationsutbytet mellan myndigheterna.

– Reformen gör det betydligt lättare att bland annat reda ut problem med mögelfastigheter, när byggnadstillsynen snabbare får kännedom om problemen. Arbetet med att utreda problemen kan inledas tidigare, färre personer exponeras och man kan vidta nödvändiga reparationer i rätt tid, säger Koskinen.