Kollektivavtalet kan vara värt flera tusenlappar i året

Hur långa semestrar vi får njuta sav grundar sig långt på vad som står i lagen, men om semesterlön står det inget i lagboken. Sjuklön och söckenhelgsersättningarna är också bättre i kollektivavtalen än i lagen.  

4.6.2022

Hur skulle det kännas om du måste förhandla med arbetsgivaren om semesterlönen? Betalar din arbetsgivare snällt lön till dig under din familjeledighet trots att lagen inte kräver det?

I regel är villkoren för de anställda bättre då man följer kollektivavtalet än då man går enligt vad som står i lagen om anställningsvillkor. Dessutom måste inte arbetstagaren förhandla med arbetsgivaren om varje förmån som överstiger den lagstadgade nivån.

– Om man i pengar jämför värdet mellan de arbetsvillkor som man förhandlat fram och skrivit ner i kollektivavtalet med den nivå som det står i lagen så kan det röra sig om flera tusenlappar i året, säger Riitta Koskinen, avtalsexpert vid Industrifacket.

– Bara semesterpenningen utgör hälften av semesterlönen och lagen känner inte till någon semesterpenning, säger Koskinen.

Semester samlar man in oftast enligt semesterlagen, det vill säga 2,5 dagar per inarbetad månad. I några få branscher gäller 3 dagar per månad, till exempel statliga tjänster.

BARA SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN LEDIG MED LÖN?

Om man går enligt lagen så är det bara självständighetsdagen 6.12 som är en ledig dag med full lön om dagen infaller på en dag som den anställda normalt jobbar. Vilka dagar som räknas som söckenhelger med full lön, det beror på kollektivavtalet.

Det gäller också för utnämningsdagar eller så kallade ”pekkasdagar”.

Studieledigheten har man stadgat om i lagen om studieledighet. Studieledigheten är oavlönad enligt lag, men också gällande det har man avtalat om på olika sätt inom ramen för kollektivavtalen.

SJUKLÖN OCH FÖRÄLDRALEDIGHET

Då en arbetstagare blir sjuk eller hamnar ut för en olycka garanterar lagen full lön för nio vardagar.

Även här är kollektivavtalen bättre. Vi kan ta ett exempel från ett av Industrifacktets 35 kollektivavtal. I avtalet för kemisk basindustri betalas sjuklön i enlighet med anställningsförhållandets längd från 28 kalenderdagar till 56 kalenderdagar.  ’

Bara semesterpenningen utgör hälften av semesterlönen och lagen känner inte till någon semesterpenning

Lagen förutsätter inte att arbetsgivaren betalar lön för den tid som den anställda är föräldraledig eller tillfälligt vårdledig för att sköta om ett sjukt barn. I flera kollektivavtal är också de här dagarna avlönade dagar.

PÅ LÖNEDAGEN VISAR AVTALET SITT SANNA VÄRDE

Senast då lönekvittot kommer på posten eller dyker upp i nätbanken inser man ett hurdant lukrativt papper kollektivavtalet egentligen är. Eftersom Finlands lag inte känner till någon minimilön så är det kollektivavtalen som bestämmer lönerna i branschen – och de allmänna löneförhöjningarna då det är dags för sådana.

I EU höjs röster för en lagstadgad minimilön i medlemsländerna. De finländska och nordiska facken förhåller sig skeptiska till initiativet.

En minimilön kan gynna människor som arbetar i medlemsländer där lönenivån är betydligt lägre, men i Norden kan det innebära en lägre lönenivå än den ”minimilön” som man avtalar om i förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

SEMESTERLAGEN SKA UPPDATERAS

I regeringsprogrammet för Sanna Marins regering har man slagit fast att semesterlagen ska ses över och göras om.

Det kan hända att regeringsprogrammet inte på den här punkten kommer att genomföras eftersom varken arbetstagare eller arbetsgivare varit så förtjusta i tanken om att öppna upp lagpaketet.

Arbetsgivarna anser att det är frågan om ett för omfattande projekt medan arbetstagarna oroar sig för att möjligtvis gå miste om förmåner.

Fackcentralen FFC anser att det i den nuvarande semesterlagen finns en miss som borde åtgärdas. Under anställningsförhållandets första år samlar arbetstagaren in endast två dagar semester per månad. FFC:s jurist Anu-Tuija Lehto konstaterar att allt arbete ska samla in lika mycket semester.

Om man ändå går in för att riva upp semesterlagen vill arbetsgivarsidan gå in för att göra om grunderna. Till exempel vill arbetsgivarna kritiskt granska semesterlönen.

För de timanställdas del skulle det också innebära att koefficienterna som man använder för att räkna semesterdagar skulle ses över, meddelar man på Finlands näringsliv EK.

TEXT TIINA TENKANEN  
ILLUSTRATION EMILIE UGGLA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

”Jag tror att hösten blir bra för den finländska industrin” – Specialforskare bedömer ändå att pandemin inte leder till stora, bestående förändringar

Den finländska industrin har klarat sig förhållandevis bra under coronakrisen, och återhämtningen ser också ut att ske snabbt. Men det finns flera stora frågetecken. Det säger Timo Eklund som är specialforskare på Industrifacket.

21.2.2021

HUVUDBILD. Staffan Nyman och Ralf Heinström arbetar på Termonova i Ingå. (2019, arkivbild) FOTO PATRIK LINDSTRÖM

– Många av industriföretagen i Finland tillverkar investeringsvaror, alltså produkter som andra företag köper för att utveckla till exempel sin egen fabrik eller hamn. Nu har företagen inte gjort större investeringar på ett år, så när vi närmar oss slutet på coronapandemin är det säkert många som vill investera. Därför tror jag att hösten blir bra för den finländska industrin.

Det säger Timo Eklund som är specialforskare på Industrifacket, och till vardags följer med utvecklingen inom den finländska industrin. Han föreläste om coronapandemins inverkan på den finländska ekonomin på ett webbinarium som ordnades av FFC. FFC kommer senare under våren att ordna flera webbinarier som belyser coronakrisen ur andra perspektiv. Webbinarierna är gratis och öppna för alla medlemmar.

Finland har klarat coronakrisen relativt bra, både ekonomiskt och hälsomässigt. Servicebranscherna har drabbats hårt, men för industrin blev svackan betydligt mindre än vad många bedömare först befarade när pandemin tog fart.

”Det är möjligt att det sker en viss polarisering som innebär att de företag som har varit starka blir ännu starkare, och de som hade det svårt före krisen får det ännu svårare, säger Timo Eklund. FOTO KITI HAILA

– I Finland hölls nästan alla fabriker i gång under våren och sommaren, medan de stängdes i många andra länder. Några fabriker stängdes tillfälligt också här, men inte många. Under pandemins andra våg har fabrikerna huvudsakligen varit öppna också i andra länder, konstaterar Timo Eklund.

Nu tyder det mesta på att Finland kommer att återhämta sig snabbt. Enligt prognoserna kommer de flesta mätare – såsom industriproduktion, bruttonationalprodukt och sysselsättning – att nå nivån före coronakrisen kring årsskiftet eller i början av nästa år.

Också Europeiska kommissionen förutspår snabb ekonomisk återhämtning i hela unionen under de närmaste åren.

Timo Eklund betonar ändå att det är extra svårt att förutspå framtiden just nu. Mycket beror på hur snabbt vaccineringen framskrider, samtidigt som de nya virusvarianterna leder till ökad osäkerhet. Som det ser ut nu kommer mutationerna inte att rubba den ekonomiska återhämtningen, men…

– Om viruset förändras så mycket att vaccinerna inte längre biter, då har vi rejäla problem, konstaterar Eklund.

”OFTA SKER FÖRÄNDRINGAR LÅNGSAMMARE ÄN VI TROR”

För industrins del tror Timo Eklund inte att coronapandemin medför några större, bestående förändringar.

– Ofta sker förändringar långsammare än vi tror. Om företagets produkter hade åtgång före krisen, så har de troligen det efter krisen också. Det är möjligt att det sker en viss polarisering som innebär att de företag som har varit starka blir ännu starkare, och de som hade det svårt före krisen får det ännu svårare.

I samband med det första coronavirusutbrottet i Kina talades det om att viruset kan få företag att flytta hem sin produktion till närområdet. Timo Eklund från Industrifacket tror inte att det kommer att ske i någon större utsträckning.

– Europa hör ju sist och slutligen till de regioner om har drabbats hårdast av pandemin, påpekar han.

Den senaste tiden har det talats mycket om EU:s återhämtningspaket. Största delen av pengarna ska gå till att modernisera ekonomin – bland annat till gröna investeringar, koldioxidneutral ekonomi och digitalisering. Här finns en stor potential, påpekar Eklund.

– Det här är viktiga områden där EU har potential att vara världsledande, men där vi har tappat mark jämfört med Kina och USA. EU har underpresterat, och nu måste det bli ett slut på det. Vi måste bli bättre på att skapa nya produkter och tackla klimatförändringen.

”NU ÄR DET VIKTIGT ATT VÅRA FINLÄNDSKA FÖRETAG ÄR AKTIVA”

De flesta experter anser att EU:s återhämtningspaketet som helhet är bra för ekonomin och stabiliteten inom unionen. Däremot är paketet inte idealiskt om man ser på frågan strikt ur den finländska industrins perspektiv, anser Timo Eklund från Industrifacket.

– Det skulle finnas mer effektiva sätt att stärka industrins efterfrågan och konkurrenskraft. Jag har svårt att tro att den finländska industrin som helhet får betydande nytta i form av nya order eller investeringar.

Däremot bedömer Timo Eklund att enskilda företag, som är framstående inom branscher med koppling till grön ekonomi, kan dra stor nytta av satsningarna som återhämtningspaketet möjliggör.

– Nu är det viktigt att våra finländska företag är aktiva och får order när andra länder investerar i grön teknologi.

TEXT JONNY SMEDS

FFC:s tvärfackliga webbinarier

Tyckte du att ämnet var intressant? Artikeln baserar sig på Timo Eklunds föreläsning på ett webbinarium som FFC ordnade. FFC ordnar under våren ytterligare tre webbinarier som belyser coronakrisen ur olika perspektiv. Anmäl dig nu till dem – det är gratis att delta!