Möjliggörarna gör Industrifackets nya strategi möjlig

4/4: MÖJLIGGÖRARE

Artikelse­rien pre­sen­ter­ar de fyra hörn­ste­nar­na i Indus­tri­fack­ets nya strate­gi.

Indus­tri­fack­ets för­bund­skongress i maj behand­lar och god­kän­ner för­bun­dets nya strate­gi för åren 2023–2028. I strate­gin skrivs in både fack­för­bun­dets mål för de kom­mande åren och de medel genom vil­ka vi ska nå dem.

Den nya strate­gins fyra hörn­ste­nar är fyra till antalet: verk­samheten på arbets­mark­naden, organ­isatorisk styr­ka, samhäll­spåverkan och sist men inte minst, så kallade möjlig­görare.

INTE BARA FÖLJA MODET 

– Vi föl­jer inte efter mod­et utan utnyt­t­jar i stäl­let det bäs­ta av dig­i­talis­erin­gen, beskriv­er Indus­tri­fack­ets utbild­ningschef Han­nu Sil­ta­la läget.  

Sil­ta­la inty­gar att Indus­tri­fack­et tag­it ett ”mas­sivt digis­prång” under de några senaste åren. Indus­tri­fack­ets sys­tem har upp­dat­er­ats. För­bun­det har infört kursverk­tyget Tel­mo. How­space-läromiljön används flit­igt på de fles­ta kurs­er. Motion­er­na till fullmäk­tige och för­bund­skon­gressen görs elek­tro­n­iskt och avsik­ten är att Indus­tri­fack­ets kongress i maj 2023 ska vara en pap­pers­fri kongress.    

– Vi måste se till att både per­son­al och medlem­mar verk­li­gen kan använ­da de här dig­i­ta­la hjälpmedlen, säger Sil­ta­la.  

Allt det­ta kräver en hel del sat­sningar, berät­tar Sil­ta­la. Till exem­pel har alla anställ­da vid Indus­tri­fack­ets utbild­ningsen­het och Murikkain­sti­tutet gått en kurs i webbped­a­gogik.   

För­bun­dets utbild­ningsen­het kom­mer ingalun­da att vän­da ryggen till kurs­er­na i Murik­ka, eller närun­dervis­nin­gen över lag, även om det i framti­den kom­mer att erb­ju­das mer fler­form­slärande det vill säga kurs­er och utbild­ningar där man kom­binerar närun­dervis­ning och dis­tan­sun­dervis­ning på webben.  

MEDLEMMARNA VILL HA NÄRUNDERVISNING  

 – En lång tid framöver kom­mer ändå närun­dervis­ning att vara vår grej. Våra medlem­mar anser att det är den bäs­ta for­men av under­vis­ning, säger Sil­ta­la.   

Sil­ta­la förun­drar sig över att sam­tidigt som beslutsfat­tar­na pratar om behovet av livs­långt lärande så vill en del på arbets­gi­var­si­dan skära i utbild­nin­gen som fack­en erb­jud­er.  

Utbild­ningschefen ondgör sig över att tjän­ste­man­nafack­ens kortare web­bkurs­er prisas i jäm­förelse kurs­er som byg­ger på tra­di­tionell närun­dervis­ning.  

 – Tjän­stemän har oftast en högskole­ex­a­m­en i bagaget. Fak­tum är att de har ett för­språng till våra medlem­mar. Det finns en ovil­ja att förstå det här. Men då vårt folk får chansen till grundli­ga studi­er så når de oftast de högut­bil­dade – och kan ock­så köra för­bi dem, säger Sil­ta­la nöjt.  

En lång tid framöver kom­mer ändå närun­dervis­ning att vara vår grej.

Bland arbets­gi­var­na finns det ock­så av dem som har förstått hur nyt­tigt det är för alla parter att de anställ­da utbil­dar sig.  

– Några arbets­gi­varor­gan­i­sa­tion­er har redan tag­it in vårt utbild­ningspaket i sina avtal, säger Sil­ta­la.  

Indus­tri­fack­et erb­jud­er föru­tom grund- och fort­sät­tningskurs­er för förtroen­demän och arbe­tarsky­dds­fullmäk­tige ock­så bland annat startkurs­er för nyval­da förtroen­demän och en hel del andra kurs­er med fokus på arbet­slivet och fack­li­ga frå­gor.  

KOMMUNIKATION STÅR PÅ TRE BEN  

 Indus­tri­fack­ets kom­mu­nika­tion står på tre ben. Det hand­lar om att spri­da infor­ma­tion till medlem­mar och allmänheten, mark­nads­föra för­bun­det och idka jour­nal­is­tik. För att kun­na genom­föra det här upp­draget har man i för­bun­det tag­it i bruk en större palett av kom­mu­nika­tion­skanaler.  

– Kom­mu­nika­tion är ett område där världen förän­dras snabbt. Vi måste även i fort­sät­tnin­gen använ­da oss av de kanaler som folket använ­der. Annars finns risken att folk går om oss och bör­jar använ­da kanaler och plat­tfor­mar där det är andra som sköter kom­mu­nika­tion.    

Med att ”skö­ta kom­mu­nika­tio­nen” avs­er Sil­ta­la det att det i medier­na ofta förekom­mer en vil­ja att ock­så med vil­ja ge förvrängd infor­ma­tion om fack­et. Där­för har ock­så Indus­tri­fack­ets tid­ning Tek­i­jä och dess rika innehåll en roll i framti­den även i tryckt form.  

Kom­mu­nika­tion är ett område där världen förän­dras snabbt.

Kor­ta even­e­mang över nätet anser Sil­ta­la att i fort­sät­tnin­gen ock­så behövs då det upp­står behov att snabbt informera om något. 

– Då man vill snabbt spri­da ordet och sam­la ihop gänget är det klart att det går snab­bast med hjälp av dig­i­ta­la medel.  

Pen­gar är ock­så en möjlig­görare. FFC-fack­för­bun­den har trots sina mål­sät­tningar inte nått nivån där medlem­savgifter­na räck­er till för att beta­la för för­bun­dets utgifter.  

– Indus­tri­fack­et skulle ha en myck­et tunnare verk­samhet om inte vi hade plac­eringar. Vi lever i ett kap­i­tal­is­tiskt samhälle och är tvungna att spela enligt dess spel­re­gler. Våra plac­eringar garan­ter­ar att vi även i framtid kan dri­va arbe­tar­nas intressen på bred front, kon­stat­er­ar Sil­ta­la.  

MER SERVICE PÅ NÄTET FÖR MEDLEMMARNA  

Medlemsser­vi­cen håller allt­mer på att fly­t­ta till nätet, pre­cis som mån­ga andra funk­tion­er i det fin­länd­s­ka samhäl­let. Indus­tri­fack­et måste utnyt­t­ja alla kom­mu­nika­tion­skanaler så att både förtroen­de­val­da och andra medlem­mar lätt kan skö­ta sina ären­den eller vara i kon­takt med per­son­alen på för­bund­skon­toret.   

 Utveck­lings­planer­are Veli-Pekka Heino från Indus­tri­fack­ets planer­ingsen­het berät­tar att under den pågående strate­giperi­o­den 2018–2023 har Indus­tri­fack­et uttryck­li­gen sat­sat på medlemsser­vi­cen.  

– I den nya strate­gin kom­mer tyn­gdpunk­ten att lig­ga på utbild­ning och kom­pe­ten­sutveck­ling. Hur ska kurs­er­na för våra akti­va medlem­mar genom­föras? Det kom­mer att vara ett av de sto­ra teman i strate­gin, förut­spår Heino.  

Då samtli­ga fyra Indus­tri­fack­ets strate­giska hörn­ste­nar är star­ka matar de ock­så sam­tidigt varan­dra. För­bun­dets organ­isatoriska styr­ka lockar fler medlem­mar och det i sin tur ökar på för­bun­dets resurs­er.

Då för­bun­det lyckas med sin samhäll­spåverkan ökar ock­så chanser­na till framgån­gar i verk­samheten på arbets­mark­naden lik­som ock­så lyck­ad verk­samhet på arbets­mark­naden ska­par organ­isatorisk styr­ka.