Krigsflyk­tin­garna i en sårbar situa­tion på arbetsmarknaden

För tillfäl­let lyder en kvali­fice­rad upps­katt­ning att mellan 10 000–20 000 perso­ner anlänt till Finland från Ukraina efter att Ryss­land inledde sin offen­siv mot landet. Enligt nuva­rande upps­katt­nin­gar kan anta­let stiga till 80 000 personer.

EUROPAS MEXIKO

Redan innan kriget var det vanligt att männis­kor från Ukraina arbe­tade runtom i Europa. Anta­let ukrainska arbe­tare ökade stadigt speciellt inom lantbruket.

Vasama berät­tar att det till och med talats om att Ukraina är ”Euro­pas Mexiko”. I Norda­me­rika är det mycket vanligt med arbets­kraft från Mexiko.

I Ukraina finns det egent­li­gen inte någon officiell arbetsför­med­ling vilket innebär att avgifts­be­lagd arbetsför­med­ling varit ”landets sed”. Det stora anta­let arbe­tare som åker utom­lands har gjort förmed­lings­verk­sam­he­ten till en stor busi­ness. I Finland är det olagligt att kräva betalt för arbetsförmedling.

– Vår erfa­ren­het är att de som kommer från Ukraina, så gott som utan undan­tag, beta­lat för arbetsför­med­lingst­jäns­terna, säger Vasama.

Skumma ”arbetsför­med­lare” och arbets­gi­vare, dåliga kuns­ka­per om Finland och bristfäl­liga språk­kuns­ka­per kan försätta ukrai­narna i en sårbar situa­tion på arbetsmarknaden.

– Räds­lan är stän­digt närva­rande i diskus­sio­ner med ukrai­narna, säger Vasama.

Arbets­re­la­te­rat utnytt­jande kommer fram till exem­pel i form av för låga löner, uteblivna löne­til­lägg och dålig arbetsmiljö.

Vår största utma­ning som fackför­bund är att tränga igenom rädslan

Arbets­ta­garna är också i ett beroen­deförhål­lande till arbets­gi­va­ren som kan förhin­dra fort­sätt­ning på arbetstillståndet.

– Vår största utma­ning som fackför­bund är att tränga igenom räds­lan som finns. Det finns en viss miss­tänk­sam­het mot oss också, säger Vasama.

Industri­fac­ket får infor­ma­tion om varda­gen på arbetsplat­serna genom fört­roe­valda på arbetsplat­serna. Primär­pro­duk­tio­nen är därför ett risk­fyllt område när det kommer till arbets­re­la­te­rat utnytt­jande, efter­som orga­ni­se­rings­gra­den är låg och det finns sällan fört­roen­de­män på arbetsplatserna.

Dessu­tom kan arbetsplat­serna ligga på rätt avlägsna stäl­len och ande­len utländska arbe­tare i branschen är hög.

Tekijä har tidi­gare berät­tat om arbets­re­la­te­rat utnytt­jande som ukrainska anställda utsatts för i Finland.

RISKERNA ÖKAR

Före kriget var de flesta ukrai­nare som kom till Finland för att jobba unga män. De som flytt Ukraina på grund av Ryss­lands anfall är för det mesta kvin­nor och barn.

De som kan falla offer för arbets­re­la­te­rat utnytt­jande befin­ner sig i ännu mer sårbar situa­tion än tidigare.

– Arbets­gi­varna måste nu bära ett speciellt ansvar för arbets­mil­jön och att arbets­vill­ko­ren följs, säger Vasama.

Krigsflyk­tin­garna har erbju­dits husrum och annan hjälp, vilket är posi­tivt så länge det inte förvän­tas något i gengäld för den hjälp som erbjuds.

Vi vill inte att en enda ukrainsk arbe­tare utnytt­jas i Finland

– Ett arbetsförhål­lande är ett arbetsförhål­lande och hjälp är hjälp. De ska alltid hållas i sär, säger Vasama.

Om någon lägger märke till osakligt bemö­tande eller att anställ­nings­vill­ko­ren inte följs lönar det sig att berätta om det. Fackfö­re­nin­gar och arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ter kan föra ären­det vidare.

– Vi vill inte att en enda ukrainsk arbe­tare utnytt­jas i Finland, säger Vasama.

Industri­fac­ket erbju­der infor­ma­tion om anställ­nings­vill­ko­ren inom lands­bygds­nä­rin­garna på ukrainska.

Inom Hermes-projek­tet, som Industri­fac­ket basar för, utvecklas också som bäst en mobi­lapp genom vilken säsong­sar­be­tare ska få pålit­lig infor­ma­tion om arbets­li­vets spel­regler i Finland.

PROBLEMEN GÅR LÅNGT BAK I TIDEN

Rege­ringsråd Olli Sorai­nen från arbets- och närings­mi­nis­te­riet berät­tar att man då kriget började inom statsför­valt­nin­gen främst pratade om krigets följ­der utgående från försörj­ning­strygg­he­ten i landet. I prak­ti­ken betydde det tillgån­gen på säsong­sar­bets­kraft från Ukraina.

På minis­te­riet plane­ras en kampanj genom vilken infor­ma­tion om det finländska samhäl­let och landet över lag ska spri­das. Dessu­tom måste det finnas resur­ser för att åtgärda missförhållanden.

Sorai­nen berät­tar att det nu till Finland anlän­der ukrai­nare som kanske inte har en tydlig uppfatt­ning om vart de kommit. Förare jobbar mot betal­ning och kan köra männis­kor till hamnen i en skåpbil.

– Det har varit som en auktion i Polen, vem åker och vem stan­nar, berät­tar Sorainen.

I Finland har det tagit en stund före man fått upp ögonen för frågor kring arbets­re­la­te­rat utnytt­jande. Man tänkte länge att det inte är ett problem som berör Finland. Arbe­tet mot arbets­re­la­te­rat utnytt­jande kom i gång på allvar i början av den här rege­rings­pe­rio­den, men det är 20 år för sent, anser Sorainen.

Det är frågan om ett lång­va­rigt problem som byter form

– Det är frågan om ett lång­va­rigt problem som byter form. Det finns andra bovar i spelet än bara de arbets­gi­vare som hand­lar oetiskt, säger Sorainen.

Han vill påminna om att det alltid då stora männis­kogrup­per är i rörelse över grän­ser också finns av dem som vill sko sig ekono­miskt på det hela. Arbets­gi­varna i Finland är nödvän­digt­vis inte medvetna om det här.

Ukrai­narna kan jobba i Finland då det fått ett beslut om tillfäl­ligt skydd. För tillfäl­let tar det runt en månad att få ett sådant beslut. Möjlig­he­ten att ansöka och bevilja tillfäl­ligt skydd togs i bruk i början av mars.

– Man har rätt att jobba först då beslu­tet är bevil­jat, men famil­jerna som flytt Ukraina har behov av en utkomst med det samma. Det utsät­ter dem för skumma och avgifts­be­lagda arbetserbjudanden.

DET BEHÖVS NYA METODER

I Finland finns ingen lags­tad­gad mini­mi­lön vilket innebär att det är svårt att bedöma att det hand­lar om brott då arbets­gi­vare beta­lar lön under den nivå som fasts­tälls i kollek­ti­vav­ta­let för branschen.

I nulä­get är det inte frågan om något straff­bart utan arbets­gi­va­ren måste bara betala den uteblivna löne­de­len genom löne­ga­ranti, om man vet hur man ska gå till väga.

Sorai­nen berät­tar att rege­rin­gen inom ramen för rege­rin­gens syssel­sätt­nings­pa­ket som bäst utre­det om arbe­tars­kydds­myn­dig­he­terna skulle kunna genom utfärda bötes­straff vid lönedumpningsfall.

Risken för att tvin­gas betala dyra böter kanske moti­ve­rar en att se till att rätt lön beta­las ut lönerna precis då de ska beta­las ut.

Ett annat sätt att råda bot på proble­men kring arbets­re­la­te­rat utnytt­jande är en förändring i utlän­nings­la­gen. Arbets­gi­varna skulle under hot om sank­tio­ner vara förplik­ti­gade att se till att inga skumma ”medh­jäl­pare” och arbetsför­med­lare skulle ha använts i samband med rekryteringen.

– Sanno­likt finns det inte en lösning på proble­met utan vi måste ha flera verk­tyg i lådan, säger Sorainen.