Industri­fac­kets full­mäk­tige: Gemen­samma mål, gemen­samma krafttag

Under den allmänna diskus­sio­nen på Industri­fac­kets full­mäk­ti­ge­möte 25.11.2024 var snac­ket givet. Målsätt­nin­garna för den pågående avtals­rö­rel­sen liksom också vikten av valen våren 2025 före­kom ofta i talarstolen.

De FFC-anslutna fackför­bun­den gick tidi­gare till­sam­mans ut med krav på löneför­höj­nin­gar på tio procent och minst 250 per månad under en tvåårsperiod.

Vi får inte tappa grep­pet under förhandlingarna.

– Det är bra att FFC-famil­jen gick till­sam­mans ut med kravet. Nu finns det förvänt­nin­gar hos medlem­marna på arbetsplat­sen. Vi har en skyl­dig­het att sträva efter stäva efter att komma så nära målet som möjligt, sade full­mäk­ti­ge­med­lem Einari Grön­berg från kemisektorn.

– Samma öppna linje ska gälla fram till slutet, sa Jouni Tapio från teknologisektorn.

–  Vi får inte tappa grep­pet under förhand­lin­garna. Vi väntar oss att vi når målet, sa Virva-Mari Rask från teknologisektorn.

FOSTERLÄNDSKA FÖRHÖJNINGAR

På arbets­gi­var­si­dan har fackens krav väckt uppstån­delse och flera arbets­gi­var­höj­dare har sagt att fackens mål inte ”är ur denna värld”. Närings­mi­nis­tern, sann­fin­län­da­ren Wille Rydman, sade på riks­da­gens fråge­timme 21.11 att mode­rata löneför­höj­nin­gar skulle vara en foster­ländsk handling.

– En löneupp­gö­relse som stöder den inhemska är en foster­ländsk hand­ling, sa Miia Pent­tilä från teknologisektorn.

– Industri­fac­ket bär facklan. Vi bär ansva­ret för hela den arbe­tande befolk­nin­gens löneför­höj­nin­gar, sa Nina Päivä­rinta från trävarusektorn.

– En löneför­höj­ning är inte enbart en kost­nad för ett före­tag. Det är en inves­te­ring i den finländska ekono­min, sa Jouni Jussi­niemi från teknologisektorn.

Full­mäk­ti­ge­med­lem­marna ville också under­stryka att löneupp­gö­rel­serna under de senaste åren varit mode­rata samti­digt som priserna stigit i snabb takt. En löneupp­gö­relse av blan­dad modell där lågin­komst­ta­gare får en höjning på minst 250 euro i månads­lö­nen får ett stöd av fullmäktige.

– På vår fabrik har vi anställda som har en timlön på tio euro. Därför är det viktigt att vi får löneför­höj­nin­gar i euro och cent i de lägsta lönerna, sa Tellervo Sirviö från teknologisektorn.

– Löneför­höj­nin­gar har varit lägre än till exem­pel i Tyskland, sa Mara Lehto­nen från teknologisektorn.

– Vi har beta­lat för konkur­rens­kraft­sav­ta­let ”kiky” i flera år. Vi kan inte tumma på tio procent, Juha Hassel från kemisektorn.

Hassel syftar till att avgif­ter flyt­ta­des från arbets­gi­varna på arbets­ta­garna i samband med konkur­rens­kraft­sav­ta­let under rege­rin­gen Sipilä. Dessa avgif­ter har inte återinförts på arbets­gi­varna trots att konkur­rens­kraft­sav­ta­let inte längre gäller.

MYCKET KVAR I ORPOS REGERINGSPROGRAM

Rege­rin­gen Orpos har gått åt arbets­ta­gar­nas ställ­ning på flera olika sätt. Strejk­rät­ten har begrän­sats och den sociala trygg­he­ten för arbets­lösa har utsatts för neds­kär­nin­gar. Riks­da­gen håller som bäst på med lagbe­red­ning kring lokala avtal och en export

– Det här är ett angrepp på de finländska arbets­ta­garna och grun­den i vår välfärdss­tat, sa Jouni Jussinniemi.

– De här neds­kär­nin­garna går ut över arbe­tare och dem som har det sämre ställt i samhäl­let. Får se vad som ännu kommer att komma från det hållet, sa Juha Meri­läi­nen från teknologisektorn.

I rege­rings­pro­gram­met finns också skri­vel­ser gällande en försäm­rad anställ­ning­strygg­het, att tillåta viss­tid­sans­täll­nin­gar utan orsak samt en första sjuk­dag utan lön.

– Senast nu är det dags att visa hur starka vi i Industri­fac­ket är då vi är enade, sa Mara Lehtonen.

VIKTIGA VAL PÅ VÅREN

I full­mäk­ti­ge­dis­kus­sio­nerna åter­vände leda­mö­terna flera gånger till roten av de problem som vi nu befin­ner oss i på arbetsmarknaden.

– Hela den här soppan fick sin början i riks­dags­va­let, sa full­mäk­ti­geordfö­rande Arto Liika­nen från teknologisektorn.

Valre­sul­ta­tet i riks­dags­va­let 2023 möjligg­jorde att den nuva­rande rege­rin­gen blev till. Full­mäk­tige var enade i synen att vi inte har råd med en andra rege­rings­pe­riod med samma gäng vid rodret. Våren 2025 röstar finlän­darna i kommu­nal- och välfärdsområdesvalet.

– Den här salen är full av perso­ner som repre­sen­te­rar riktiga arbe­tar­par­tier. Jag ber, nej, jag kräver att ni stäl­ler upp i valet, sa styrel­se­med­lem Miika Lepo­niemi från teknologisektorn.

Rege­rin­gens neds­kär­nings­po­li­tik har också skapat en motkraft.

– Männis­kor har akti­ve­rat sig. Nu har vi chan­sen att klara oss i kommu­nal- och välfärd­sområ­des­va­let, sade Nina Päivä­rinta från trävarusektorn.