Industrifackets fullmäktige: Ett tungt coronaår gav lärdom

Industrifackets fokus år 2020 låg på organisering, kollektivavtal och en utveckling av personalens kunnande. Arbetet skulle genomföras till en stor del på distans. Arbetsgivarnas njuggare inställning till avtalssystemet blev också tydlig.

21.6.2021

HUVUDBILD: Första delen av Industrifackets fullmäktigemöte hölls på distans. Ordförandena samlades i Helsingfors. I förgrunden Industrifackets ordförande Riku Aalto. I bakgrunden fullmäktigeordförande Jarmo Markkanen.

Industrifackets fullmäktige godkände årsberättelsen och bokslutet för 2020 under distansmötet den 21 juni. Mötet slutförs 12–13. augusti i Vanda.

Kollektivavtalsförhandlingarna som inleddes hösten 2019 slutfördes i början av 2020. Arbetsgivarnas njuggare inställning till avtalssystemet blev tydlig.

I vissa branscher genomfördes förhandlingarna i vanlig ordning medan vägen till ett färdigt avtal gick genom tunga stridsåtgärder och riksförlikningsmannens kontor för andra branschers del. Framför allt mekaniska skogsindustrin påverkades av konflikterna.

Industrifacket lyckades med sina viktiga mål för avtalsrörelsen det vill säga en löneuppgörelse som förbättrade arbetarnas köpkraft samt slopandet av de så kallade ”kikytimmarna” som infördes inom ramen för konkurrenskraftsavtalet. Realinkomsterna steg med 1,5 procent.

Följande avtalsrörelse präglas av Skogsindustrins beslut att inte förhandla om rikstäckande kollektivavtal och Teknologiindustrins beslut att flytta över avtalsfrågorna på en ny förening, Teknologiateollisuuden työnantajat ry.

CORONAPANDEMIN KRÄVDE FÖRNYELSE AV FÖRBUNDET

Coronapandemin innebar en stor förändring i arbetet för organisering och medlemsrekrytering då de flesta evenemangen och utbildningarna måste inhiberas.

Verksamheten flyttade över till andra kommunikationsmedel. Industrifacket genomförde organiseringskampanjer på 27 arbetsplatser.

I medlemsrekryteringen satsades det mer än tidigare på arbetstagare med utländsk bakgrund. Dessutom producerades ett flerspråkigt Vi är facket -paket och flera videor.

I några regioner inleddes en kamratstödsgrupp för förtroendemän. Verksamheten ansågs vara lyckad.

Hösten 2020 lade man fokus på att nå de medlemmar som låg under hot om att medlemskapet upphör på grund av obetalda medlemsavgifter. Antalet medlemmar som utesluts ur facket på grund av obetalda avgifter minskade avsevärt.

Studerandemedlemskap är en väg in förbundet. Industrifacket genomförde två kampanjer för att rekrytera studerandemedlemmar. Det gav ett resultat i form av runt 2 300 nya studerandemedlemmar.

Medlemstjänsternas jour på onsdagar förlängdes. Industrifacket tog även i bruk nya datasystem, bland annat det elektroniska kursverktyget Telmo och Keissi, som används för att sköta ärenden som berör intressebevakning.

PÅVERKAN PÅ FLERA NIVÅER

Inför förtroendemannavalet i november-december genomförde förbundet en telefonkampanj där man uppmuntrade tidigare förtroendemän att ställa upp. Förbundet började också skicka ut ett nyhetsbrev till alla arbetarskyddsfullmäktige.

Den regionala verksamheten utvärderades och man fortsatte med att föra utvecklingssamtal med fackavdelningarna. Mot slutet av året inleddes de första fackklinikerna det vill säga utbildningsforum med låg tröskel i form av Teams-möten.

Industrifacket hördes också av de statliga beslutsfattarna i samband med flera frågor. Förbundet uttalade sig om planerna på förändring av lagen om samarbete på arbetsplatserna och deltog i  beredandet av lagförslag kring företagsansvar, säsongsarbete och arbetskraftsinvandring.

Industrifacket kan se det som en framgång att regeringen gått in för att förbereda ett långsiktigt industripolitiskt program.

Industrifackets första medlemsundersökning såg dagsljuset år 2020. Den publicerades som en multimediahelhet på förbundets webbplats. Resultaten presenterades också som en artikelserie i Tekijä.

Förbundet utvecklade också sin medlemsservice. I juni öppnade Industrifackets jobbtjänst Arbetstorget i samarbete med Duunitori.

Dessutom inledde förbundet ett tvåårigt samarbete med Finlands Volleybollförbund.

Industrifacket förhandlar om kollektivavtalen

Industrifackets fullmäktige bestämde 21.6.2021 att ändra på modellstadgorna för Industrifackets fackavdelningar.

Avsikten är att göra ansvarsfördelningen mellan förbundet och fackavdelningen under kollektivavtalsförhandlingarna tydligare.

Industrifacket förhandlar om arbetsvillkoren och ingår kollektivavtalen. Fackavdelningarna kan ingå lokala avtal som följer och utgår från kollektivavtalet.

Industrifacket betonar sin roll som avtalspartner, vilket också ursprungligen varit andan i modellstadgarna för fackavdelningarna.

Orsaken till en uppdatering av reglerna för fackavdelningarna är de förändringar som arbetsgivarförbunden gått in för på arbetsmarknaden.

Genom regeländringen skyddar man också förtroendemännens ställning på arbetsplatserna.

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

 

Industrifackets fullmäktige: Det skapas inga jobb genom att man trycker ner folk eller skrotar pensionsslussen

Det var arbetsgivarnas och finansministeriets förslag på hur sysselsättningen ska växa som väckte mest diskussion under den allmänna debatten på Industrifackets fullmäktigemöte.

21.8.2020

INDUSTRIFACKETS VÅRFULLMÄKTIGEMÖTE, VANDA 20–21.8.2020

Det är exceptionella tider vi lever i. I stället för anrika Paasitorni i Helsingfors samlades Industrifackets fullmäktige i Vanda. Mötet flyttades fram på grund av coronaläget i landet i våras. Coronaläget kom också upp under den allmänna diskussionen i fullmäktige.  Industrifackets andra vice ordförande Jari Nilosaari förundrade sig över arbetsgivarnas och den politiska högerns

–  Den enda medicinen mot coronakrisen verkar vara att göra det sämre för arbetstagare. Man vill gå åt utkomsten för dem som befinner sig i svagare situation, ondgjorde sig Nilosaari över de utspel som haglat under de senaste veckorna.

Jouni Jussinniemi, teknologisektorn, från Pyhäkumpu, påpekade att den ökade arbetslösheten inte beror på att det brister gällande kunnande eller konkurrenskraft. Problemet är en världsomfattande kris som påverkar efterfrågan.

Jouni Jussinniemi.

– Att skära i arbetslöshetsstödet skapar inte arbete. Anställda får inte bli disponibla varor som man bara kan slänga bort.

Jussinniemi ansåg att företagen måste försäkra sig om att de klarar av att svara på en ökad efterfrågan i framtiden. Infrastrukturen måste hållas i skick. Det gäller landsvägar och järnvägar. Där finns det investeringar på flera miljarder, och jobb, som väntar.

Janne Vainio från Reso, teknologisektorn, ansåg att det är skrattretande att samlingspartiets ordförande Orpo och Mikael Pentikäinen på Företagarna i Finland gapar om skatter samtidigt som man kräver statligt stöd till företagen.

Janne Vainio

–Den gråa ekonomin och utnyttjandet av utländsk arbetskraft är ett av de största problemen i landet. Varje dag utförs det arbete i det här landet för vilket lönen kanske nätt och jämnt kommer upp till en miniminivå, men alla tillägg och ersättningar faller bort. Så här kan det inte fortsätta, sa Vainio som underströk att regeringsprogrammet förutsätter tag mot de här problemen.

ORKAR INTE FRAM TILL PENSIONEN

­­

Arto Liikanen, styrelsemedlem från Muurame, ville i sitt anförande understryka vikten i att man inte går åt det så kallade pensionsröret eller pensionsslussen. Det innebär att en äldre arbetslös, som har uppfyllt arbetsvillkoret, kan få dagpenningsperioden förlängd med tilläggsdagar.

– De som arbetat länge med fysiskt ansträngande arbete kommer helt enkelt inte upp till den nivå som företagen idag förutsätter.  Det kan jag säga i egenskap av att jag länge varit huvudförtroedeman. Arbetstagaren kommer inte upp till den lägsta möjliga pensionsåldern, men inget privat företag vill ha dem. Pensionsslussen är den enda vägen ut med hedern i behåll.  Vårt förbund måste göra allt för att man inte inför några nedskärningar i pensionerna, krävde Liikanen.

Arto Liikanen

UTBILDNING SKAPAR SYSSELSÄTTNING, INTE NEDSKÄRNINGAR

Under den allmänna diskussionen hrdes röster som ville poängtera vikten av vuxenutbildning när det gäller sysselsättningen. Anna Andersson från Helsingfors representerar kemibranscherna. Hon kritiserade finansministeriets förslag om att slopa vuxenutbildningsstödet. Andersson ansåg att förslaget var ”chockerande”.

– Det är ju genom utbildning Finland har byggt upp vår välfärd.

Karita Lahtinen från teknologisektorn och Helsingfors berättade om sina egna erfarneher. Hon betonade att det uttryckligen var vuxenutbildningsstödet som hade gjort det möjligt för henne att studera till yrke – rentav flera.

Karita Lahtinen

– Hur många 40- eller 50-åringar skulle inleda studier om man vuxenutbildningsstödet krymper eller gör om till lån? Industrifacket måste säga nej till det här, sade hon.

ETT TACK TILL KASSAN

Flera gånger om tackades Industrins arbetslöshetskassa av fullmäktigemedlemmarna. Kassan har skött utbetalningarna på ett föredömligt sätt och medlemmarna har snabbt fått sina pengar.

– Ett stort tack till kassan! Väldigt bra service, som det är en glädje att göra reklam för, summerade Anna Andersson.

– På min arbetsplats permitterades folk och de har alla snabbt fått sina pengar. Jag tycker lite synd om dem som hör till YTK-kassan, sade Mari Raikisto från Noormarkku. 

Under coronasommaren har medlemmarna i YTK eller den så kallade Loimaakassan fått vänta på sina ersättningar i upp till två månader medan Industrins arbetslshetskassa som bäst legat på 1-2 dagar. I dagens läge ligger handläggningstiderna på en dryg vecka.

– Loimaakassan ber om hjälp av staten. Men bra servie kommer inte till ett billigt pris, så sila snacket, löd Voikkaabon Ari Kunttus hälsningar till YTK.

TEXT SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

 

Industrifackets fullmäktige tar sikte på 2020-talet

Industrifacket lägger fokus på tre områden under 20-talets första år. Det handlar om organisering, utbildning och ett lyckat genomförande av kollektivavtalsförhandlingarna som inleddes i höst.

HÖSTFULLMÄKTIGE 28–29.11 2019

Organisering är fackets grundpelare. Trots det har medlemsantalet sjunkit samtidigt som antalet anställda minskat inom flera branscher.

Industrifackets fullmäktige lade ett mål att kurvan över medlemsantalet ska peka uppåt från och med nästa år. Under pågående kongressperioden det vill säga fram till 2023 ska 1) Antalet medlemmar i arbetslivet öka med sex procent i jämförelse med läget 2019 2) Antalet huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige ökar med 10 procent i jämförelse med läget 2018 och 3) Minst hälften av de studerande som går en utbildning som riktar sig på arbete inom Industrifackets branscher ansluter sig som studerandemedlemmar.

FLER KONTAKTER PÅ ARBETSPLATSERNA

Den vanligaste orsaken till att en person inte gått med i facket är att ingen erbjudit medlemskap. Därför kommer Industrifacket att öka antalet personliga kontakter med personer som jobbar inom Industrifackets arbetsplatser.

Medlemskap och organisering tas alltid på tal i samband med besök på arbetsplatserna.

Industrifackets anställda kommer att satsa speciellt på besök i företag med färre än 50 anställda. Besöken planeras och genomförs i samarbete med förtroendemännen och fackavdelningarna.

Samtidigt vill man utveckla och utöka kampanjarbetet i med yrkesutbildningsenheterna.

År 2020 väljs det förtroendemän inom de flesta av förbundets branscher. Arbetarskyddsvalet pågår som bäst och fortsätter fram till årsskiftet. För att försäkra oss om att verksamheten även i framtiden håller hög nivå, är det ytterst viktigt att de förtroendevalda deltar i utbildning som ger dem förutsättningar att sköta sitt förtroendeuppdrag på bästa möjliga sätt.

Från och med nästa år kommer också arbetarskyddsfullmäktige att få ett eget nyhetsbrev med information.

Industrifackets ordförande Riku Aalto.

MEDLEMSAVGIFTEN MINSKAR IGEN

Fullmäktige beslöt under sitt höstmöte  om medlemsavgiften för år 2020. Totalsumman kommer att ligga på 1,35 procent av lönen. Helheten består av fackets och arbetslöshetskassans medlemsavgifter.

Fackets andel ligger på en procent, av vilket 0,82 procent går till förbundet och 0,18 procent till fackavdelningen.

Medlemsavgiften i Industrins arbetslöshetskassa sjunker i jämförelse med 2019. Finansinspektionen har säkerställt att medlemsavgiften för nästa år ligger på 0,35 procent.

Helhetsavgiften för nästa år är alltså 1,35 procent, då den år 2019 har varit 1,45 procent. Medlemsavgiften betalas på basen av löneinkomst och annan jämförbar inkomst före skatt.

Fackavdelningarnas studerandemedlemmar är befriade från medlemsavgifter.

EGENANSTÄLLDA MEDLEMMAR, STÖDMEDELMMAR OCH STUDERANDE

Medlemsavgiften för egenställda yrkesutövare kommer att vara 35 euro per månad år 2020, i enlighet med fullmäktiges beslut.

Stödmedlemmarnas medlemsavgift för nästa år är en procent. Avgiften betalas ur de inkomster som förvärvats i arbete inom Industrifackets avtalsbranscher eller liknande inkomst.

Fackavdelningarnas studerandemedlemmar är befriade från att betala medlemsavgift.

NILOSAARI VALD TILL ANDRA VICE ORDFÖRANDE

Industrifackets fullmäktigemöte har den 28 november valt Jari Nilosaari till 2. vice ordförande för Industrifacket. Nilosaari har tidigare varit 3. vice ordförande för förbundet.

Innan förbundsfusionen var Nilosaari ordförande för Träfacket. Den tredje vice ordförandeposten fylls inte i nuläget.

Jari Nilosaari och ekonomichef Ulla Hopponen.

Industrifackets tidigare 2. vice ordförande Heli Puura lämnade sin post 2019 efter att hon blivit vald till direktör för avdelningen för anställningsvillkor vid Finlands fackföreningars centralorganisation FFC.

Posten som 3. vice ordförande fylls inte i nuläget på styrelsens förslag, som fullmäktige godkänt.

52 MOTIONER

Industrifackets fullmäktige behandlade sammanlagt 52 motioner, som skickats in av 25 fackavdelningar.

Fackavdening 228 Pedersöre Metallabetare hade lämnat in en motion som berörde förbundets svenskspråkiga kommunikation:

Vi föreslår att Industrifacket ser till att information på både svenska och finska läggs ut samtidigt på hemsidorna. Ofta kommer finskspråkig info flera dagar före, men den kan vi inte godkänna. Allt är lika viktigt på båda spåken.

Svaret lyder: I regel publiceras informationen på Industrifackets webbplats både på finska och på svenska. De ringa svenskspråkiga personalresurserna och anlitandet av utomstående översättningsbyråer försvårar i vissa fall det att materialen skulle vara färdigt för publicering på båda språken. De strama tidtabellerna orsakar extra utmaningar i vissa fall, vilket leder till att svenskspråkig information inte publiceras samtidigt som finskspråkig. Förbundet strävar efter att även i framtiden ska både finsk- och svenskspråkigt material finnas tillgängligt på nätet samtidigt i mån av möjlighet.

Förutom motionen av avdelning 228 presenterades det också bland annat en motion om att Industrifacket, i samarbete med FFC, utreder hur man kan begränsa överförandet av arbetstagare från ett kollektivavtal till ett annat. Fullmäktige tog beslutet att Industrifacket tar initiativ till ett samarbete med FFC i frågan. Efter att utredningen är färdig är målet att man påverkar lagstiftningen på ett sätt som gynnar arbetstagarna.

Det uttrycktes också bland annat en önskan om att införa en kurs i retorik i Murikkainstitutets kursutbud.

Svar på fackavdelningarnas motioner kommer att skickas till avdelningarna.

TEXT PETTERI RAITO OCH JOHANNES WARIS 

FOTO KITI HAILA

 

Huvudförtroendeman Ann-Louice Ormiskangas: ”Folk har vaknat, det räcker nu”

Då Industrifackets fullmäktige samlades till höstmöte i Helsingfors, fanns det inget tvivel om vilka som är de viktiga frågorna. Fullmäktige disskuterade det inflammerade förhandlignsläget, arbetsgivarnas orimliga krav i förhandlingarna och stundande stridsåtgärder.

Helsingfors 28.10-29.11.2019.2019

– Det känns som om folk nu har vaknat. Det räcker nu, säger Ann-Louice Ormiskangas, fullmäktigeledamot och huvudförtroendeman på Herrmans i Pedersöre.

Herrmans tillverkar arbetslampor och körljus till bland annat gruv- , skogs- och jordbruksmaskiner samt cykelkomponenter.

– För  vår del skulle det här med kiky kanske inte varit tillräckligt för att få fart på folk eftersom vi lokalt har avtalat bort kikytimmarna. Det är bland annat arbetsgivarens krav gällande tjänsteårtillägg, semesterersättning och övertid, som gjort människor oroliga, säger Ormiskangas.

Ormiskangas intygar att folk på jobbet den här gången följer med läget på ett helt annat sätt än tidigare. Anställda som tidigare inte varit medlemmar i Industrifacket har närmat sig henne och velat gå med i facket.

Industrifackets fullmäktige samlades till möte i Paasitorni i Helsingfors 28.-29.11.2019. Från vänster Atte Kilpinen, Ville Hänninen, Veera Hakanperä och Erja Haapalainen.

TACKSAMHETEN LYSER MED SIN FRÅNVARO

– Är det här verkligen det tack vi får för att vi obetalt talkoarbete i tre år, frågar sig Daniel Hannus, fullmäktigemedlem och huvudförtroendeman på kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå.

På Hannus arbetsplats är folk fundersamma och frågar ”inte är det väl möjligt att kiky trots allt kommer tillbaka, säger Hannus.

Han intygar att stämningen på jobbet är sådan att man nu kommer att göra allt för att talkoarbetet ska ta slut.

– Det finns de som gärna skulle ha varit med genast i första vågen, intygar Hannus.

”Det verkar ändå som om allmänheten är på donarnas sida”, kommenterar fullmäktigeledamot Daniel Hannus mediernas inte alltid så positiva omdömen om Industrifackets stridsåtgärder.

INDUSTRIFACKET BÄR ANSVARET

I många förhandlingsbord och arbetsplatser sneglar man det som händer i teknologiindustrins förhandlingsbord. Ett bord som nu finns i riksförlikningsmannens kontor.

Hannus anser att Industrifacket bra kan och ska axla det ansvar som krävs för att kämpa bort talkotimmarna som infördes i samband med konkurrenskraftsavtalet – och för teknologisektorn sades upp från och med slutet av året.

– Jag är inte så otimistisk.  Det kommer säkert att krävas stridsåtgärder före vi har ett avtal, säger Hannus bestämt.

–Vi befinner oss inför en kamp. Det är uppenbart att arbetsgivarna gått in för att krossa den organiserade fackföreningsrörelsen.

Hannus menar att det är i det ljuset man måste se hela postkonflikten, som varit nummer ett på dagordningen under veckorna som ledde upp till fullmäktigemötet. Medierna har inte alla gånger gånger precis strykit facket medhårs under höstens förhandlingar.

– I offentligheten verkar det ändå som om allmänheten ändå är på donarnas sida, säger Hannus.

Ordförande Riku Aalto: Arbetsgivarna måste ändra sin inställning

Industrifacket deltar inte i de pågående kollektivavtalsförhandlingarna med några orimliga krav. Förbundet vill ha en rättvist fördelad bit av den gemensamma kakan.

– Arbetsgivarnas vilja verkar nu vara den, att man söker lösningar via riksförlikningsmannens kontor. Hoppas att det där finns förhandlare med en lite annan inställning, än vad vi fått erfarenhet under hösten, sade Industrifackets ordförande Riku Aalto i sitt öppningstal inför Industrifackets fullmäktigemöte i Helsingfors.

Industrifackets ordförande Riku Aalto talar inför fullmäktige i Helsingfors.

Han påminde om att Industrifacket inte går ut i strejk för skojs skull, utan att förbundet är tvunget att ta till stridsåtgärder på grund av arbetsgivarnas hårdnackade inställning. Arbetsgivarna har gett flera exempel på det här genom de hårda kraven kring arbetstiden, men även ett exceptionellt antal element som skulle innebära en försämring i jämförelse med de nuvarande avtalen.

– Om någon i arbetsgivarlägret tror att det blir lättare att nå ett avtal om man hotar till exempel med att sluta bära upp medlemsavgifter, så har den fel, sa Aalto

Aalto förundrade sig också över arbetsgivarorganisationen Metsäteollisuus beteende. Arbetsgivarförbundet utlyste lockout på onsdagen. Det gäller sex dagar på utvalda arbetsplatser i december.

– Efter att vi varslat om strejk, var det många höga chefer inom Skogsindustrin som klagade på att en tredagarsstrejk kostar tiotals miljoner euro. Nu har de av någon orsak inte räknat ut kostnaderna för en dubbelt längre lockout. Spelar de inte nu så stor roll, frågade Aalto.

I talarstolen 1. vice ordförande Turja Lehtonen.

Första vice ordförande Turja Lehtonen uttryckte sin oro över de ökande motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– Jag önskar innerligt att det här inte är den riktning utvecklingen går i. Jag stöder varmt Lauri Ihalainens initiativ om ett gemensamt bord, där man tillsammans kunde se över de stora förändringarna på arbetsmarknaden.

Industrifacket behandlade under sitt möte förutom det aktuella avtalsläget också bland annat förändringar i förbundets organisation samt verksamhetsplanen för år 2020.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA

Uppdaterad 2.12 klockan 8.20 ett förtydligande om att Herrmans producerar även cykelkomponenter. 

”Kiky” och svensk service på tapeten då Industrifackets fullmäktige samlades

Industrifackets fullmäktige krävde förändring av den kommande regeringen. Det krympande medlemsantalet, arbetskraftinvandring och höstens kollektivavtalsförhandlingar väckte diskussion. Det hördes även röster för mer svensk service inom industrifacket.

Industrifackets fullmäktige samlades i anrika Paasitorni i Helsingfors 21-22 maj.

Ilkka Nordström, fullmäktigemedlem, huvudförtroendeman vid metallföretaget OSTP i Jakobstad och medlem i Industrifackets svenska sektion, krävde att en webbtjänst för kollektivavtalet (verkkotes) ska utvecklas även på svenska.

Nordström föreslog också att Industrifacket inleder förberedelserna för att utveckla en behändig mobilapp som man kan använda för att räkna ut rätt nivå på t. ex tillägg för övertid.

Förslagen fick ett stöd bland de övriga fullmäktigemedlemmarna.

– En bra idé!, sa Tommi Suvela från Birkaland på svenska.

Ilkka Nordström. FOTO KITI HAILA

Flera fullmäktigemedlemmar tog upp resultatet i vårens riksdagsval och pågående regeringsförhandlingar. Det är ingen självklarhet att den nya regeringen kommer att gå in för en löntagarvänligare politik, men förutsättningarna är betydligt bättre.

Peter Sjökvist från Närpes, styrelse- och fullmäktigemedlem, skickade sina hälsningar till regeringsförhandlarna i Ständerhuset.

– Sipilä-eran är förbi. Arbetet för en ljus framtid är nu viktigare än någonsin, sa Sjökvist, huvudförtroendeman vid Närko.

”Vi behöver en familjeledighetsmodell för 2020-talet”, sa Peter Sjökvist i sitt tal inför fullmäktige. I svart Mari Tuomaala från Torneå.  FOTO KITI HAILA 

Tekijä tog en pratstund med några av de svenskspråkiga medlemmarna i Industrifackets fullmäktige.

Vad är det viktigaste med tanke på höstens förhandlingar?

– Det viktigaste naturligtvis är att få bort kiky-timmarna. För det andra, så är så att vi kört med 0-linje tillräckligt länge nu. Där skulle det få ske en förändring, säger fullmäktigemedlem Ann-Louice Ormiskangas.

”Vi har kört med 0-linje tilräckligt länge nu”, säger Ann-Louice Ormiskangas, huvudförtroenman vid Herrmans i Pedersöre. FOTO KITI HAILA

Ormiskangas tror ändå att höstens förhandlingar kommer att bli svåra.

Hon anser att samarbetet mellan folköver sektorgränserna fungerar bra på svenska.

– Vi svenskspråkiga förtroendemän i Österbotten har ett bra samarbete. Vi håller kontakt bland annat genom Whatsapp, säger Ormiskangas.

”Jag anser att en avlagd grundkurs för huvudförtroendemän måste vara en grundförutsättning för att en förtroendman ska få ingå lokala avtal med arbetsgivaren”, säger Daniel Hannus. FOTO KITI HAILA

Daniel Hannus, huvudförtroendeman vid kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå, håller med om den i talarstolen ofta uttalade kritiken om att arbetslivsfrågorna så gott lyste med sin frånvaro under de sista veckorna inför riksdagsvalet. Han ställde själv upp i valet och strävade efter att hålla arbetslivsfrågor framme under kampanjen.

På valfältet har han stött på en och annan väljare som närmast ropat om ”köttskatt”.

– Det kan vara svårt att påverka någon som har en så stark åsikt. Vi måste hålla oss till fakta och motivera våra ståndpunkter, säger han.

Gällande kollektivavtalsförhandlingarna i höst är Hannus mer än tydlig.

– Kiky ska bort, säger han.

– Det är bra att samarbetet mellan grupperna inom Industrifacket funkar bättre. Det är viktigt med samarbete då vi långt har samma mål.

Hanna Borisov, huvudförtroendeman vid Optinova AB i Godby på Åland, är inne på samma linje.

– Det viktigaste är att få bort tvångstimmarna, löneförhöjningar är nummer två, säger Borisov.

På Borisovs arbetsplats har förlängningen av arbetstid genomförts genom att en lördag ha en gemensam Må Bra-dag för hela personalen, så att det inte rör sig om regelrätt talkoarbete för arbetsgivaren – vilket är fallet på flera arbetsplatser.

Hanna Borisov anser att den fackliga kulturen på Åland är  rätt så ung och tunn ”Man får börja jopbba från grunden”, säger hon. FOTO KITI HAILA

MED BLICKEN MOT HÖSTENS FÖRHANDLINGAR

Fackavdelningarna inom Industrifacket gjorde sammanlagt 1 228 förslag. 717 stod teknologisektorn för, 297 specialbranscherna, 154 kemisektorn och 60 inom träsektorn.  Förslagen har behandlats inom sektorerna och i Industrifackets styrelse.

Förberedelserna inför kollektivavtalsförhandlingarna har varit igång  en god stund. De egentliga förhandlingarna kommer att utspela sig mestadels under tidsperioden mellan september och november.

Förutom slopandet av de så kallade kiky-timmarna lyfter Industrifacket fram följande teman:

  • En löneuppgörelse som försvarar medlemmarnas köpkraft
  • Utveckling av regelverket för arbetstid
  • Förbättra de förtroendevaldas rättigheter och ställning
  • Tydligare spelregler för inhyrd arbetskraft, utomstående arbetskraft och utsända arbetstagare
  • Utbildning; inlärning i arbetet och de förändringar som reformen av yrkesutbildningen i landet förorsakat på arbetsplatserna

ORDFÖRANDE RIKU AALTO: FINLAND ÄR EN STABIL MILJÖ FÖR INVESTERINGAR

I sitt tal till fullmäktige ville ordförande Riku Aalto föra fram att Finland, trots att arbetsgivarna och företagarorganisationerna talar om en seg men samtidigt oförutsägbar arbetsmarknad, är en stabil miljö för investeringar.

Enligt Aalto utgjordes en av arbetsgivarlägrets viktigaste meddelanden under riksdagsvalet av konstanta upprepningar om att Finland kännetecknas av en instabil och oflexibel arbetsmarknad, och det måste åtgärdas.

– I praktiken betyder det att så kallade ”olagliga strejker” eller politiska ska fås i styr, även om statistiken visar det inte rör sig om något större problem i Finland, sa Aalto.

Industrifackets ordförande Riku Aalto. FOTO KITI HAILA

Arbetsgivarnas tunna ”babbel” låter konstigt i ljuset av senaste tidens nyheter. Skogsjätten Metsä Group planerar en storinvestering i Kemi.

– Industrifacket stöder det här projektet. Vår uppfattning är att det handlar om en hållbar lösning såväl från våra skogars som ur miljöns synvinkel.

Aalto påpekade skickade också hälsningar till personerna som hålelr på med att svarva ihop landets följande regering.

– Industrifacket vill också att regeringen satsar på en reform av yrkesutbildningen, åtgärder mot den växande gråa ekonomin, frågor i anknytning till arbetskraftsinvandring, familjeledighetsreformen och en förlängning av läroplikten. Vi kräver att den nya regeringen förbinder sig till ett genuint samarbete med arbetsmarknadsparterna. Jag tror att flera av de saker vi tycker är viktiga kommer att finnas i någon form i regeringsprogrammet.

Aalto påpekade att Industrifacket kommer att idka intressebevakning och kämpa för att nå målsättningarna oberoende hur regeringsbasen i landet ser ut.

Industrifackets första vice ordförande Turja Lehtonen önskar att medlemmar och anställda inom förbundet tog till åtgärder att öka medlemsantalet. Trots att Industrifackets ekonomi är i skick oroar det sjunkande medlemsantalet.

– Det kan inte fortsätta såhär. Medlemsantalets utveckling har inte varit önskad, utan det har varit oroväckande. Det här berör oss alla som är samlade i denna sal, sade Lehtonen i sitt tal inför Industrifackets fullmäktigemöte i Helsingfors på tisdagen.

Industrifackets 1. vice ordförande Turja Lehtonen. FOTO KITI HAILA

Industrifackets fullmäktige har under sitt fullmäktigemöte i Helsingfors godkänt verksamhetsberättelsen för bokslutet för 2018. I verksamhetsberättelsen konstateras att året varit fullt av arbete och utmaningar. Orsakerna går att finna både inom organisationen som på grund av yttre utmaningar.

En av de största interna utmaningarna har naturligtvis utgjorts av att år 2018 varit Industrifackets första verksamhetsår. Industrifacket, som blev till genom en fusion av Metallarbetarförbundet, industrifacket TEAM och Träfacket inledde sin verksamhet den 1 januari 2018. Sammanfogandet av verksamhetskulturen inom tre olika förbund har krävt en hel del arbete.

De yttre utmaningarna som Industrifacket stått inför har långt berott på det politiska läget i landet.  Regeringen Sipilä, arbetsgivar- och företagarorganisationerna har gått till angrepp mot hela fackföreningsrörelsen. Trots att det funnits mörka moln på himlen, har situation samtidigt svetsat samman förbundets led. Det kom fram till exempel i kampen mot den så kallade aktiveringsmodellen och uppsägningslagen.

Industrifackets viktigaste målsättning för 2018 var att effektivt få igång det nya fackförbundets verksamhet. Övriga fokusområden har varit att öka samhällspåverkan samt utveckling av regionkontoren, regionverksamheten och fackavdelningarna.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA