Industrifackets fullmäktige: Det skapas inga jobb genom att man trycker ner folk eller skrotar pensionsslussen

teollisuusliitto

Det var arbetsgivarnas och finansministeriets förslag på hur sysselsättningen ska växa som väckte mest diskussion under den allmänna debatten på Industrifackets fullmäktigemöte.

21.8.2020

INDUSTRIFACKETS VÅRFULLMÄKTIGEMÖTE, VANDA 20–21.8.2020

Det är exceptionella tider vi lever i. I stället för anrika Paasitorni i Helsingfors samlades Industrifackets fullmäktige i Vanda. Mötet flyttades fram på grund av coronaläget i landet i våras. Coronaläget kom också upp under den allmänna diskussionen i fullmäktige.  Industrifackets andra vice ordförande Jari Nilosaari förundrade sig över arbetsgivarnas och den politiska högerns

–  Den enda medicinen mot coronakrisen verkar vara att göra det sämre för arbetstagare. Man vill gå åt utkomsten för dem som befinner sig i svagare situation, ondgjorde sig Nilosaari över de utspel som haglat under de senaste veckorna.

Jouni Jussinniemi, teknologisektorn, från Pyhäkumpu, påpekade att den ökade arbetslösheten inte beror på att det brister gällande kunnande eller konkurrenskraft. Problemet är en världsomfattande kris som påverkar efterfrågan.

Jouni Jussinniemi.

– Att skära i arbetslöshetsstödet skapar inte arbete. Anställda får inte bli disponibla varor som man bara kan slänga bort.

Jussinniemi ansåg att företagen måste försäkra sig om att de klarar av att svara på en ökad efterfrågan i framtiden. Infrastrukturen måste hållas i skick. Det gäller landsvägar och järnvägar. Där finns det investeringar på flera miljarder, och jobb, som väntar.

Janne Vainio från Reso, teknologisektorn, ansåg att det är skrattretande att samlingspartiets ordförande Orpo och Mikael Pentikäinen på Företagarna i Finland gapar om skatter samtidigt som man kräver statligt stöd till företagen.

Janne Vainio

–Den gråa ekonomin och utnyttjandet av utländsk arbetskraft är ett av de största problemen i landet. Varje dag utförs det arbete i det här landet för vilket lönen kanske nätt och jämnt kommer upp till en miniminivå, men alla tillägg och ersättningar faller bort. Så här kan det inte fortsätta, sa Vainio som underströk att regeringsprogrammet förutsätter tag mot de här problemen.

ORKAR INTE FRAM TILL PENSIONEN

­­

Arto Liikanen, styrelsemedlem från Muurame, ville i sitt anförande understryka vikten i att man inte går åt det så kallade pensionsröret eller pensionsslussen. Det innebär att en äldre arbetslös, som har uppfyllt arbetsvillkoret, kan få dagpenningsperioden förlängd med tilläggsdagar.

– De som arbetat länge med fysiskt ansträngande arbete kommer helt enkelt inte upp till den nivå som företagen idag förutsätter.  Det kan jag säga i egenskap av att jag länge varit huvudförtroedeman. Arbetstagaren kommer inte upp till den lägsta möjliga pensionsåldern, men inget privat företag vill ha dem. Pensionsslussen är den enda vägen ut med hedern i behåll.  Vårt förbund måste göra allt för att man inte inför några nedskärningar i pensionerna, krävde Liikanen.

Arto Liikanen

UTBILDNING SKAPAR SYSSELSÄTTNING, INTE NEDSKÄRNINGAR

Under den allmänna diskussionen hrdes röster som ville poängtera vikten av vuxenutbildning när det gäller sysselsättningen. Anna Andersson från Helsingfors representerar kemibranscherna. Hon kritiserade finansministeriets förslag om att slopa vuxenutbildningsstödet. Andersson ansåg att förslaget var ”chockerande”.

– Det är ju genom utbildning Finland har byggt upp vår välfärd.

Karita Lahtinen från teknologisektorn och Helsingfors berättade om sina egna erfarneher. Hon betonade att det uttryckligen var vuxenutbildningsstödet som hade gjort det möjligt för henne att studera till yrke – rentav flera.

Karita Lahtinen

– Hur många 40- eller 50-åringar skulle inleda studier om man vuxenutbildningsstödet krymper eller gör om till lån? Industrifacket måste säga nej till det här, sade hon.

ETT TACK TILL KASSAN

Flera gånger om tackades Industrins arbetslöshetskassa av fullmäktigemedlemmarna. Kassan har skött utbetalningarna på ett föredömligt sätt och medlemmarna har snabbt fått sina pengar.

– Ett stort tack till kassan! Väldigt bra service, som det är en glädje att göra reklam för, summerade Anna Andersson.

– På min arbetsplats permitterades folk och de har alla snabbt fått sina pengar. Jag tycker lite synd om dem som hör till YTK-kassan, sade Mari Raikisto från Noormarkku. 

Under coronasommaren har medlemmarna i YTK eller den så kallade Loimaakassan fått vänta på sina ersättningar i upp till två månader medan Industrins arbetslshetskassa som bäst legat på 1-2 dagar. I dagens läge ligger handläggningstiderna på en dryg vecka.

– Loimaakassan ber om hjälp av staten. Men bra servie kommer inte till ett billigt pris, så sila snacket, löd Voikkaabon Ari Kunttus hälsningar till YTK.

TEXT SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS