Industrifackets fullmäktige: Gemensamma mål, gemensamma krafttag

Under den allmänna diskussionen på Industrifackets fullmäktigemöte 25.11.2024 var snacket givet. Målsättningarna för den pågående avtalsrörelsen liksom också vikten av valen våren 2025 förekom ofta i talarstolen.

De FFC-anslutna fackförbunden gick tidigare tillsammans ut med krav på löneförhöjningar på tio procent och minst 250 per månad under en tvåårsperiod.

Vi får inte tappa greppet under förhandlingarna.

– Det är bra att FFC-familjen gick tillsammans ut med kravet. Nu finns det förväntningar hos medlemmarna på arbetsplatsen. Vi har en skyldighet att sträva efter stäva efter att komma så nära målet som möjligt, sade fullmäktigemedlem Einari Grönberg från kemisektorn.

– Samma öppna linje ska gälla fram till slutet, sa Jouni Tapio från teknologisektorn.

–  Vi får inte tappa greppet under förhandlingarna. Vi väntar oss att vi når målet, sa Virva-Mari Rask från teknologisektorn.

FOSTERLÄNDSKA FÖRHÖJNINGAR

På arbetsgivarsidan har fackens krav väckt uppståndelse och flera arbetsgivarhöjdare har sagt att fackens mål inte ”är ur denna värld”. Näringsministern, sannfinländaren Wille Rydman, sade på riksdagens frågetimme 21.11 att moderata löneförhöjningar skulle vara en fosterländsk handling.

– En löneuppgörelse som stöder den inhemska är en fosterländsk handling, sa Miia Penttilä från teknologisektorn.

– Industrifacket bär facklan. Vi bär ansvaret för hela den arbetande befolkningens löneförhöjningar, sa Nina Päivärinta från trävarusektorn.

– En löneförhöjning är inte enbart en kostnad för ett företag. Det är en investering i den finländska ekonomin, sa Jouni Jussiniemi från teknologisektorn.

Fullmäktigemedlemmarna ville också understryka att löneuppgörelserna under de senaste åren varit moderata samtidigt som priserna stigit i snabb takt. En löneuppgörelse av blandad modell där låginkomsttagare får en höjning på minst 250 euro i månadslönen får ett stöd av fullmäktige.

– På vår fabrik har vi anställda som har en timlön på tio euro. Därför är det viktigt att vi får löneförhöjningar i euro och cent i de lägsta lönerna, sa Tellervo Sirviö från teknologisektorn.

– Löneförhöjningar har varit lägre än till exempel i Tyskland, sa Mara Lehtonen från teknologisektorn.

– Vi har betalat för konkurrenskraftsavtalet ”kiky” i flera år. Vi kan inte tumma på tio procent, Juha Hassel från kemisektorn.

Hassel syftar till att avgifter flyttades från arbetsgivarna på arbetstagarna i samband med konkurrenskraftsavtalet under regeringen Sipilä. Dessa avgifter har inte återinförts på arbetsgivarna trots att konkurrenskraftsavtalet inte längre gäller.

MYCKET KVAR I ORPOS REGERINGSPROGRAM

Regeringen Orpos har gått åt arbetstagarnas ställning på flera olika sätt. Strejkrätten har begränsats och den sociala tryggheten för arbetslösa har utsatts för nedskärningar. Riksdagen håller som bäst på med lagberedning kring lokala avtal och en export

– Det här är ett angrepp på de finländska arbetstagarna och grunden i vår välfärdsstat, sa Jouni Jussinniemi.

– De här nedskärningarna går ut över arbetare och dem som har det sämre ställt i samhället. Får se vad som ännu kommer att komma från det hållet, sa Juha Meriläinen från teknologisektorn.

I regeringsprogrammet finns också skrivelser gällande en försämrad anställningstrygghet, att tillåta visstidsanställningar utan orsak samt en första sjukdag utan lön.

– Senast nu är det dags att visa hur starka vi i Industrifacket är då vi är enade, sa Mara Lehtonen.

VIKTIGA VAL PÅ VÅREN

I fullmäktigediskussionerna återvände ledamöterna flera gånger till roten av de problem som vi nu befinner oss i på arbetsmarknaden.

– Hela den här soppan fick sin början i riksdagsvalet, sa fullmäktigeordförande Arto Liikanen från teknologisektorn.

Valresultatet i riksdagsvalet 2023 möjliggjorde att den nuvarande regeringen blev till. Fullmäktige var enade i synen att vi inte har råd med en andra regeringsperiod med samma gäng vid rodret. Våren 2025 röstar finländarna i kommunal- och välfärdsområdesvalet.

– Den här salen är full av personer som representerar riktiga arbetarpartier. Jag ber, nej, jag kräver att ni ställer upp i valet, sa styrelsemedlem Miika Leponiemi från teknologisektorn.

Regeringens nedskärningspolitik har också skapat en motkraft.

– Människor har aktiverat sig. Nu har vi chansen att klara oss i kommunal- och välfärdsområdesvalet, sade Nina Päivärinta från trävarusektorn.