På svenska
Strejk på Fiskars i Raseborg: ”Vi får vänta och se”
På Fiskars fabrik i Billnäs i Raseborg anser man att bollen nu är hos regeringen. ”Jag hoppas att strejkerna har fått önskad effekt”, säger arbetarskyddsfullmäktige Reija Mettovaara.
I stödstrejken som pågår i ett dygn 5.4 deltar också de anställda inom produktionen på Fiskars Finland Ab:s fabrik i Billnäs. Företaget som firar 375-årsjubileum i år tillverkar bland annat saxar och yxor på fabriken i Billnäs.
Strejkvakterna har anlänt till porten klockan sex på morgonen. Här räknar man att det blir den sjunde strejkdagen sedan november i fjol. Först strejkade man i en dag, senare två, senare tre och nu är det igen dags för en stödstrejk på ett dygn.
– Vi hade ju tidigare inte precis strejkat så det har varit nytt och kanskelite spännande för många här, säger arbetarskyddsfullmäktige Reija Mettovaara.
Mettovaara kommmenterar läget på finska i video nedan.
– På vår avdelning har strejken hållit till hundra procent trots att vi har en hel del unga som har stora bostadslån och väldigt strikta budgeter där varje tia räknas, säger logistikarbetaren Jaana Koskisalo.
Morgonen har löpt precis som väntat. Det jobbar drygt 180 medlemmar i Industrifacket på fabriken. Tjänstemän och ett litet antal produktionsanställda som inte anslutit sig till Industrifacket har kommit på jobb.
– Visst är det en liten besvikelse att tjänstemannafacket Pro inte deltar i strejken den här gången. Arbetsledningen här hos oss har sagt att de skulle också vilja strejka.
”DET ÄR SKRÄMMANDE”
Fredagens strejk är en sympatiyttring till de tusentals industriarbetare som strejkat i fyra veckor på till exempel stålverken i Torneå och Brahestad och på Okmetic i Vanda. Torsdagen 4.4.2024 meddelade fackcentralen FFC och dess medlemsförbund om att man avbryter strejkerna på söndagen. Bollen ligger nu hos regeringen.
– Vi får vänta och se. Nu ska vi kolla vad regeringen och FFC:s styrelse kommer med.
FFC:s styrelse samlas den 18 april för att utvärdera läget. I väntan på det finns det got tom tid att inleda förhandlingar där också arbetstagarsidans röst hörs, anser strejkvakterna.
– Det är lite skrämmande när man sett vad Purra och Rydman & co pratar om. Naturligtvis hoppas jag att de här strejkerna haft någon effekt, säger Mettovaara.
Mettovaara säger att kämparandan varit god på jobbet hela vintern.
– Jag kommer inte ihåg när man skulle ha talat så här mycket om samhälleliga frågor på jobbet som man gjort nu.
Det är lite skrämmande när man sett vad Purra och Rydman & co pratar om.
Sammanlagt över 60 000 medlemmar i Industrifacket har deltagit i de politiska stridsåtgärderna sedan september i fjol. Arbetarskyddsfullmäktige Mettovaara hoppas att kampanjen lämnat spår på arbetsplatserna och folk har vaknat till vad det här med facket egentligen handlar om.
– Ibland verkar det som om man är lite i en egen bubbla på arbetsplatsen och bara tänker på frågor utgående från vad det innebär för just mig då handlar om större saker.
En del av nedskärningarna i den sociala tryggheten och åtstramningarna av arbetstagarnas rättigheter som regeringen Orpo beslutat om har redan trätt i kraft. Lagen som ska begränsa politiska strejker går vidare i racerfart i riksdagen och kan stå klar redan till 1 maj.
Regionchefen för Industrifacket i Nyland, Tanja Mettovaara, har anlänt till sin gamla arbetsplats för att hälsa på strejkvakterna.
– Det kan gå så att nedskärningarna börjar kännas av först efter en tid. Kanske de inte berör en själv personligen då man har jobb men de kan slå mot släkt och vänner. Kanske en granne säger att de förlorar 250 euro i månaden, säger Tanja Mettovaara.
Industrifackets kamp fortsätter senast då de nuvarande kollektivavtalen löper ut och det gäller att försöka att försvara arbetarnas rättigheter avtalsvägen.
– I en viss mån är det ju samma frågor som ligger på förhandlingsbordet i höst då avtalsförhandlingarna inleds, säger Mettovaara.
”NEDSKÄRNINGARNA PÅVERKADE VÅRA ARBETSKAMRATER”
Jobbläget har förändrats en hel del på Fiskars under ett år. I fjol förekom visstidspermitteringar och tolv anställda sades upp.
– Det var lätt att motivera folk till politisk strejk då man såg att nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa direkt påverkade våra arbetskamrater, säger Reija Mettovaara.
Nu är det ekonomiska läget bättre och företaget har återanställt men också tagit in inhyrd arbetskraft.
Det är inte precis vårstämning vid fabriksporten och meteorologerna har lovat snöstorm till eftermiddagen. Nattskiftet börjar lämna jobbet vid klockan sju.
Vice huvudförtroendeman Christopher Manthey blir en stund och pratar med strejkvakterna innan han styrkosan norrut mot Österbotten. Han är inte säker på att FFC fattat rätt beslut.
– Vi får se. För min del skulle man ha kunnat fortsätta med strejkerna, säger Manthey.
Under #VägandeSkäl-kampanjen har flera olika förbund deltagit i varierande grad i stridsåtgärderna. Ibland har det handlat om utmarscher på en timme regionvis, ibland strategiskt utvalda industrier. Kollektivtrafiken har också påverkats.
– Om JHL skulle stänga dagisarna för en vecka så skulle det bli ett stort hallå. Undrar om det skulle fungera, frågar sig Manthey.
Bollen är hos Petteri Orpo och regeringen han ska leda.
Industrifacket inledde politiska stridsåtgärder tisdagen den 26 september 2023 i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetslivet och den sociala tryggheten. Förbundets åtgärder utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl. Kampanjens mål är att försvara arbetstagarna mot regeringens ensidiga nedskärningsplaner. Läs mer om Industrifackets åtgärder.
