Från tryckare till skrivare – På Waasa Graphics satsar man på digital framtid

En massa saker ska fortfarande tryckas trots att papprets död förutspåtts flera gånger. På Waasa Graphics investerar man för att klara av utmaningarna. Det gör arbetet för de anställda också fysiskt lättare.

”Inte är det här ju egentligen någon tryckpress. Det här är en stor printer, säger Peter Granlund, där han står och matar in papper i den nya digitala Heidelberg-tryckpressen Jet 50 som kommit från fabriken i Nederländerna i somras.

Det är den första av sitt slag i Norden. På andra sidan hallen står en offset-press som togs i bruk så sent som 2014. Nu ska den ändå bort.

Granlund är huvudförtroendeman för de åtta anställda i produktion på tryckeriet. Han har över 40 år bakom sig i tryckbranschen. Då han inledde sin yrkesbana på 1980-talet var jobbet mycket tyngre. Det var tryckplattor, kemikalier och trycksvärta överallt.

– Det är klart att jobbet har blivit lättare och nu med den här nya tekniken ännu lättare. Här står man bara med händerna i fickorna, klickar ibland lite på datorn, skrattar Granlund.

Han är förutom huvudförtroendeman också arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen.

Riktigt så lätt är det ändå inte. Arbetet kräver noggrannhet och fortfarande också en del lyft, berättar han.

På tryckeriet Waasa Graphics i Sunnanvik i Vasa trycker de anställda i två skift upp allt från visitkort till böcker.

Tryckmaskinerna har hävt ur sig såväl olika församlingars utskick, Vänsterungas medlemstidning, etiketter och diktsamlingar som läroböcker i samiska.

Det blir ofta julkort och kalendrar den här tiden på året.

En stor del av beställningarna kommer ändå från de stora industriföretagen som är verksamma i Vasaregionen och då handlar det ofta till exempel om produktinformation och olika manualer.

Visitkorten utgör också en liten men ingalunda oviktig del av produktionen. Inga affärer i Asien utan visitkort, heter det här.

Den nya digitala pressen innebär bland annat att produktionen på årsnivå kan gå från 28 miljoner tryckta sidor i storlek A4 till 58 miljoner, berättar VD Magnus Stenström och affärschef Michael Sirviö.

Samtidigt går det allt mindre tid till underhåll som till exempel att byta tryckplattor. Det möjliggör också att agera snabbare vid färändringar.

Mönstret är kanske bekant från bilbranschen med allt mindre meckas och mera arbete vid datorn.

– Den nya tekniken är sådan att det gör det möjligt att anställa människor som inte har tidigare erfarenhet av tryckeribranschen, säger Stenström.

Det verkar vara något av en tradition på Waasa Graphics där de flesta anställda på golvet har inte gått någon egentligen tryckarutbildning utan lärt sig yrket i arbetet.

– Jag gick egentligen en handelsutbildning men var inte riktigt intresserad av det så det blev så att jag följde min storasyster i tryckeribranschen, säger Tanja Ruohola.

Det finns både branschbytare och personer som i hela sitt yrkesliv jobbat i branschen.

En av dem är Markku Hunnakko från Laihia som jobbar med en beställning på 11 000 julkort med djur- och naturtema.

– Det är ofta julkort och kalendrar den här tiden på året. Efter nyår och under vintern blir det vårigare grejer, säger Hunnakko.

Trots att hans eget jobb inte påverkats mycket av den nya investeringen anser Hunnakko att det bland personalen finns en optimism inför framtiden efter digitalklivet.

Allt ska fortsättningsvis inte läsas enbart på nätet.

– Inte har jag märkt av att det skulle vara mindre arbete, säger Toni Smedman som jobbar med att skicka ut produkterna till kunder.

– Det är bra att företaget vågar satsa och har i alla fall en försiktig tro på framtiden säger huvudförtroendeman Peter Granlund avsluntingsvis innan fyller på nytt papper.

POSTKOSTNADERNA HOTAR SMÅ TIDNINGAR

– Man kan säga att det är posten som är vår största konkurrent för tillfället, säger Magnus Stenström, verkställande direktör för Waasa Graphics sedan drygt tio år tillbaka.

Han tog över som vd efter far Bjarne som är grundare till företaget och fortfarande med i den dagliga verksamheten trots nyligen fyllda 75 år.

Flera förbund, företag och andra små organisationer har det kämpigt med ekonomin. Det har märkts av också i flera förbundstidningar gått in för avsevärt nedskuret antal utgivna tidningar per år eller slutat komma ut i tryck helt och hållet.

Stenström säger att man nu ser att man nu på fler och fler mindre tidningar sitter och överväger framtiden eftersom Posti höjt priserna.

– Vi kan ha en tidning som vi trycker, sorterar och lägger adresser på och det kostar 2 000 euro för kunden. Om priset efter utdelning per post blir över 6 000 för så förstår jag att måttet är rågat.

Det är frågan om en utveckling som är mer än bekant för Industrifackets Tekijä, en medlemstidning som delas ut per post till hushåll från Hangö i söder till Nuorgam i norr.

Läget blir inte lättare av att flera organisationer har efter att regeringen genomfört historiskt stora nedskärningar i statsstöden till tredje sektorn, vilket innebär att finansieringen minskar med närmare 190 miljoner euro under regeringsperioden, tvingats skära ner ordentligt i kostnaderna.

Då kan ersättandet av en papperstidning med till exempel ett nyhetsbrev per e-post kännas lockande.

– Det är synd med tanke på att jag tycker man redan nu kan se något av en liten trend av att folk kanske fått nog av skärmarna och gärna skulle läsa på papper, säger Stenström.

Man kan se en liten trend av att folk kanske fått nog av skärmarna och gärna skulle läsa på papper.

Stenström tror ändå att han i sinom tid kommer att pensionera från tryckeribranschen även om det ligger flera årtionden i framtiden. Fortfarande finns det mycket som ska tryckas.

– Inte blir man miljonär på det här. Min målsättning är ett lönsamt bolag och på det sättet kan vi erbjuda en trygg och säker arbetsplats för vår personal.

Huvudförtroendeman Peter Granlund anser att det funktat bra med att förhandla lokalt om olika personalfrågor på jobbet. Hierarkierna är kanske inte så stela i ett litet företag. Vd Magnus Stenström är inne på samma linje.

– Vi har inte haft några konflikter här på arbetsplatsen och om det är något oklart kan jag alltid vända mig till huvudförtroendemannen eller Industrifacket.