På svenska
Strejk på Fiskars och SBA i Raseborg: ”Det är skumma grejer regeringen håller på med”
I Västnyland strejkades det 22.11 mot regeringens planer på att gå åt arbetarnas ställning. Speciellt nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa väckte oro vid strejkvakten.
De politiska strejkerna i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetstagarnas ställning och nedskärningar i den sociala tryggheten fortsatte onsdagen den 22 november. Nu var det Nyland som stod i tur.
De anställda lade ner arbetet på sammanlagt 10 arbetsplatser inom industrin. Strejkerna utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl.
På Fiskars Finland Ab:s fabrik i Billnäs i Raseborg stod strejkvakterna på rad vid porten då morgonskiftet vanligtvis skulle börja klockan sex. Ett andra gäng skulle ta ha hand om strejkvakten vid kvällsskiftet klockan två på eftermiddagen.
På fabriken jobbar drygt 180 medlemmar i Industrifacket. Dessutom finns det 10–15 anställda som valt den allmänna arbetslöshetskassan YTK.
De allra flesta av dem håller sig också hemma idag, berättar huvudförtroendemannen.
– Bara två anställda inom produktionen har brutit mot strejken och kommit på jobb. I övrigt är det bara högre tjänstemän som kommit in här, så visst kan man säga att strejken håller bra, säger huvudförtroendemanen Jarmo Partanen.
Strejker hör inte till vardagen på fabriken som valts till Finlands bästa tes-arbetsplats år för två år sedan. För så gott som alla strejkvakter är det frågan om första gången de klär på sig strejkvaktsvästen.
– Jag tänkte att det skulle höras mer gnäll och frågor om varför vi strejkar men folk har varit väldigt aktivt med på noterna. Jag är positivt överraskad. Nu har vi åtminstone gjort vårt bästa, säger Miia Korhonen som vanligtvis jobbar med logistik på avdelningen för snöverktyg.
UPPSÄGNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa och permitterade får hård kritik vid fabriksporten.
Om regeringens planer blir verklighet innebär det en gradering av den inkomstrelaterade arbetslöshetspenningen. Efter två månader skulle arbetslöshetsskyddet skäras ner med 20 procent. Efter åtta månader med ytterligare fem procent av det ursprungliga beloppet.
– Vi var permitterade i våras och alldeles nyligen hade vi uppsägningar, så nog förstår man här vad nedskärningarna innebär, säger arbetarskyddsfullmäktige Reija Mettovaara.
Omställningsförhandlingarna på Fiskars avslutades i oktober med arbetsgivaren sade upp tolv anställda. Dessutom gick alla utom en till personalantalet liten avdelning över till att jobba i två skift i stället för tre.
– De flesta av dem har en uppsägningstid på sex månader så nedskärningarna slår mot dem genast i april, säger Mettovaara.
Regeringen har också för avsikt är införa en karens på första sjukdagen. Den anställda skulle alltså inte få lön för den första sjukdagen.
– Vi har lönen för första sjukdagen för tillfället inskriven i kollektivavtalet för teknologiindustrin men det är säkert att frågan kommer upp i följande avtalsförhandlingar, säger Partanen.
Partanen anser att regeringens planer på att slopa det skyddade beloppet på 300 euro som en arbetslös får tjäna utan att det påverkar förmånen är ett korkat beslut.
– Regeringen vill att folk ska jobba men genom en sådan här politik sporrar man inte människor att ta emot små ströjobb. Det är motstridigt, säger Partanen.
Han är också väldigt kritiskt till regeringens beslut att slopa vuxenutbildningsstödet.
– Man talar om matchningsproblem, att jobben och de arbetssökande inte möts. Trots det vill regeringen göra sig av med ett verktyg som vuxenutbildningsstödet. Det är skumma grejer regeringen håller på med, fortsätter Partanen.
”DET BÖRJAR KÄNNAS I PLÅNBOKEN”
Omkring tio kilometer västerut i Gebbelsby, halvvägs mellan Karis och Ekenäs, strejkade de anställda vid SBA. Företaget tillverkar bland annat komponenter enligt beställning samt hyttpaneler och sängar till sjöfartens behov.
Sammanlagt 135 personer jobbar på företaget av vilka omkring 100 i produktion.
Huvudförtroendeman Tom Lundström och Richard Nyman har tagit sig in i värmen i kafét på bensinstationen efter en morgon i strejkvakten.
– Diskussionerna på jobbet började komma på allvar i gång först då vi fick meddelandet om att vi ska delta i strejken. Industrifacket har fått 15 nya medlemmar, berättar Lundström.
Nyman och Lundström misstänker ändå att alla kanske inte ännu har det riktigt på det klara hur alvarligt läget är.
– Man förstår vikten kanske först sen när nedskärningarna slår mot en själv. Kanske man frågar om varför man inte får lön för första sjukdagen, säger Nyman.
– Jag brukar säga på jobbet att om firman permitterar oss i tre månader så får 60 procent av lönen i två månader, men sedan minskar inkomsterna med 20 procent den tredje månaden. Det börjar redan kännas i plånboken, säger Lundström.
Lundström kritiserar regeringens planer på att skära i barnförhöjningarna i arbetslöshetsförmånerna. Det kan innebära svåra tider i många familjer.
– Tänk dig en ensamförsörjare som har tre barn. Inkomsterna minskar men hyran och räkningarna minskar ju inte. Tvärtom.
Industrifacket inledde politiska stridsåtgärder tisdagen den 26 september i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetslivet och den sociala tryggheten. Förbundets åtgärder utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl. Kampanjens mål är att försvara arbetstagarna mot regeringens ensidiga nedskärningsplaner. Läs mer om Industrifackets åtgärder.
