Nya tag krävs mot problem i växthusbranschen – fackav­del­ning vill se mer infor­ma­tion på vietnamesiska

I slutet av februari gick polis­sin­rätt­ningen i Öster­botten ut med att  den krimi­nella ocker­verk­sam­heten i Närpes pågått under en lång tid och varit systematisk.

Enligt polisen är det uteslu­tande vietna­me­siska personer som har utsatts för ocker. Växthusfö­re­ta­gare har tills vidare inte varit misstänkta för brott och utred­ningen har fokuserat på personer som drivit någon typ av arbets­kraftsför­med­ling. I nuläget är tre personer misstänkta för brott, två av dem befinner sig på fri fot medan en sitter häktad.

Industri­fac­kets fackav­del­ning Närpes industriar­be­tare 274 har redan en tid arbetat för att öka kunskapen om de anställdas rättig­heter bland de vietna­me­siska växthusarbetarna.

Avdel­ningen har tidigare sett till att grund­läg­gande infor­ma­tion om facket finns tillgänglig på vietna­me­siska i form av Industri­fac­kets broschyr ”Vi är facket”.

En växthusbransch med en större andel av de anställda i fackför­bund skulle också vara viktig för ett tryggare arbetsliv och mera integrerat samhälle

Arbetet fortsätter och avdel­ningen har för ändamålet bevil­jats ett stipen­dium ur Arbetarnas bildnings­fond. Största delen av stipen­die­summan på 2 000 euro kommer att gå till översätt­ning av material och tryck­kost­nader, berättar avdel­nin­gens aktiva.

– Vi planerar också att översätta, trycka och distri­buera Industri­fac­kets guide för säsong­sar­be­tare inom jordbruket, säger Peter Sjökvist, styrel­se­medlem i Industri­facket och aktiv i fackavdelningen.

Förutom svenska och finska har guiden tidigare utgivits på engelska, ryska och ukrainska.

REKRYTERINGEN ETT PROBLEM

Problemen och oegent­lig­he­terna har uppstått i samband med rekry­te­ring, men Sjökvist anser att alla aktörer i ett samhälle har ett ansvar, samt att även rätta sina tidigare misstag. Han efter­lyser ökat samar­bete mellan arbets­gi­varna, producen­tor­ga­ni­sa­tio­nerna och staden.

– En växthusbransch med en större andel av de anställda i fackför­bund skulle också vara viktigt för ett tryggare arbetsliv och mera integrerat samhälle i Närpes med omnejd. Man måste inte uppfinna hjulet på nytt, säger Sjökvist.

I Närpes har de flesta växthusfö­retag startat som små famil­jefö­retag, men kan idag ha uppemot 150 anställda.

– Utvecklingen har kanske gått väl snabbt och en del av problemen med rekry­te­ringen hittas här. Med väl funge­rande samar­betsgrupper med förtroen­demän och arbetars­kydds­full­mäk­tige skulle också en mer omfat­tande riskbe­döm­ning, där även rekry­te­ring skulle ingå, hjälpa till att upptäcka oseriösa rekry­te­rare i ett tidigt skede.

– Det att någon anländer till Finland för att jobba med en skuld på 10 000 eller 20 000 redan första dagen är försk­räckligt och något som måste fås att upphöra omedel­bart, säger Peter Sjökvist.

Visst kan man säga att Närpes­bilden har fått sig en ordentlig törn

Ocker­miss­tan­karna kring växthus­nä­ringen har också satt strål­kas­tarl­juset på Närpes som med rätta ofta förekommit i riksmedia i egenskap av ett exempel på lyckad integration.

– Visst kan man säga att Närpes­bilden har fått sig en ordentlig törn, säger Sjökvist.

Sjökvist anser ändå att Närpes har lyckats efter omstän­dig­he­terna väl med integre­ring i daghem och skolor. Det finns mycket att ta efter angående till exempel språkun­der­vis­ning, infor­ma­tion till stadens befolk­ning och förbe­re­dande klasser. Men man ska dra lärdomar av de misstag som gjorts och saker som gått fel, anser han.

Sjökvist påminner också om att när en arbets­ta­gare i till exempel Vietnam rekry­teras till ett arbete i Finland så innebär det kostnader  i form av ansök­ningar för visum, resa till en finländsk beskick­ning som kan ligga välidigt långt borta från hemorten och att själva resan till Finland ska finan­sieras på något sätt.

– Kostna­derna kan variera men blir i de flesta fall flera tusen euro, oftast pengar som den sökande inte har. Redan i det här skedet skulle det vara viktigt att kostna­derna sköts av ett seriöst ansvars­ta­gande rekry­te­rings­bolag, säger Sjökvist.

VANLIGT MED TRÖSKELPENGAR

En väsentlig del av Närpes­härvan utgörs av de tröskel­pengar som människor tvingats betala till olika arbets­kraftsför­med­lare för att få komma till Finland för att jobba. Enligt polisen kan det i Närpes­fallen ha rört sig om upp till tiotusen­tals euro. De oftast förekom­mande summorna ligger mellan 10 000 och 20 000 euro.

Tröskel­pengar och halvs­kumma ”arbetsför­med­ling­sav­gifter”, som arbetare tvingas betala, är ett fenomen som blivit mer än bekant för Riikka Vasama, avtal­sex­pert för lands­bygds­nä­rin­garna vid Industrifacket.

Det är frågan om något som inte på något vis begränsar sig till arbets­kraft­sin­van­drare från Vietnam, berättar Vasama. Det är också frågan om ett fenomen som kan vara svårt att komma åt. Hon kommer själv ihåg hur hennes ögon öppnades för flera år sedan under ett tillfälle för i Finland fast bosatta utländska jordbruksarbetare.

– Jag berät­tade om arbets­li­vets spelregler, bland annat om att anställda inte måste betala för att få jobba. Efter tillfället kom en man fram till mig och sade ”Förstår du inte Riikka, att vi alla har betalat för att komma hit och jobba” och pekade på de andra, säger Vasama.

Beskri­vande är att en av de huvud­miss­tänkta i Närpes­fallet själv förekommit i en under­sök­ning kring ett liknande fall för tio år sedan – då som offer.

– Det enda positiva i den här sorgliga berät­telsen är att det under den senaste tiden har pratats om arbets­re­la­terat utnytt­jande på ett sätt som inte alls var på tapeten för bara några år sedan.

FÅ FÖRTROENDEMÄN I VÄXANDE BRANSCH

På arbets­ta­gar­sidan är växthus­nä­ringen en bransch med låg organi­sa­tions­grad som väldigt långt står och faller på invan­drad arbetskraft.

– Det är inte som om de fackliga struk­tu­rerna och till exempel nätverket av förtroen­demän skulle vara tunt. Det finns helt enkelt inte av dem. Därför är utgångs­läget ett helt annat än till exempel inom tekno­lo­giin­dustrin där förtroen­de­männen ofta kan ha spelat en viktig roll som en utvecklare på arbetsplatsen i tiotals år.

Samti­digt vill Vasama också påminna om den poten­tial som finns här. Och det borde väcka intresse i fackför­bunden – också med tanke på framtida medlem­sut­vecklingen, anser hon.

Utgångs­läget ett helt annat än till exempel inom teknologiindustrin

Antalet anställda inom lands­bygds­nä­rin­garna har mer än fördubblats på bara fem år, visar en rapport från natur­re­sur­sins­ti­tutet LUKE. De här perso­nerna är i regel inte ursprungligen från Finland.

– Gårdarnas antal minskar men de blir större och större hela tiden. Det gäller även för växthus­nä­ringen, säger Vasama.

RÄDSLOR, SPRÅKMUR OCH TYSTNADSKULTUR

I den pågående utred­ningen i Närpes har det varit svårt för polisen att få offren att uttala sig. Det kan vara väldigt svårt att komma åt en tystnads­kultur som finns inom en grupp och sträcker sig till hemlandet.

– Det är vanligt då de här männis­korna inte kan språket och är rädda för att de själva gjort något fel. De är ofta rädda för att antingen tvingas lämna landet eller förlora jobbet. Det kan vara svårt att bryta genom det, säger Vasama.

Kristel Nybondas, verks­täl­lande direktör på Lands­byg­dens arbets­gi­va­reför­bund LAF, har liknande erfarenheter.

– Det som tydligt kallas korrup­tion i Finland kan helt enkelt vara vanlig praxis i ett annat, säger Nybondas.

Hon vill under­stryka att det inte är växthusfö­re­ta­gare som är föremål för utred­ning i Närpes­härvan och att många växthusfö­re­ta­gare själva är chockade över avslö­janden om ocker. Nybondas hävdar ändå att problemen inte på något sätt skulle vara speci­fika för just Närpes eller växthusnäringen.

Det som tydligt kallas korrup­tion i Finland kan helt enkelt vara vanlig praxis i ett annat

– Jag nekar inte till att det skulle finnas problem. Ett problem är att i flera av de här företagen saknas längre arbetsgivarerfarenhet.

Nybondas uppfatt­ning är att det igen finns fler oseriösa aktörer inom arbets­kraftsför­med­lingen inom lantbruket på marknaden efter några bättre år. Corona­pan­demin har utgjort en av orsakerna till detta.

Förbundet rekom­men­derar starkt att företa­gare vid behov vänder sig till finska beman­nings­bolag eller platt­formar som Töitä Suomesta.

– Om det luktar färdigt ifyllda arbet­san­sök­ningar på en engelska som bara gått genom Google Trans­late ska de slängas i pappers­korgen, är min rekommendation.

Om något låter för bra för att vara sant är det oftast också det.

En sak som både Vasama och Nybondas lyfter fram är arbets­le­da­rens roll. En ”teamle­dare” på en arbetsplats, som fungerar samti­digt som tolk, kan sitta på väldigt mycket makt.

Nybondas anser också att det är viktigt att föra fram att det inte är rättvist eller hållbart att misstänklig­göra alla icke-finländare.

Även polisen har velat poäng­tera att misstan­karna i ocker­härvan i Närpes riktats mot en handfull individer. En knapp femtedel av runt 10 000 Närpesbor är av utländsk härkomst. Vietna­me­serna utgör den största enskilda gruppen.

”VI BEHÖVER PRAKTISKA VERKTYG”

På initiativ av Svenska lantbruks­pro­ducen­ternas centralför­bund, SLC, har en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att hitta praktiska åtgärder för att förhindra oegent­lig­heter vid rekry­te­ring av arbets­kraft till växthusbranschen. Nybondas är ordfö­rande för gruppen. Även Industri­facket deltar i arbetet.

– Det är inte som om vi måste börja lobba för ny lagstift­ning. Lagen är i sin ordning. Vi behöver praktiska verktyg för att lösa problemen, säger Nybondas.

Lagen är i sin ordning. Vi behöver praktiska verktyg för att lösa problemen

Riikka Vasama på Industri­facket är inne på samma linje.

– Jag hoppas verkligen att det inte bara ebbar ut i en diskus­sionsklubb, utan vi kommer fram till konkreta åtgärder för att råda bot på läget.

Producent- och arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­nerna har inlett en serie med utbild­ningar för företa­gare. Nybondas har själv föreläst om vad lagen säger om juridiskt hållbar rekrytering.

Direk­tören för Europeiska insti­tutet för krimi­nal­po­litik HEUNI, Natalia Ollus, kommer också att utbilda i känne­tecken för människohandel.

PÅLITLIG INFORMATION GENOM NY APP

Ett annat konkret verktyg för att motar­beta problemen med arbets­re­la­terat utnytt­jande är en mobilapp som utvecklas inom ramen för Hermes-projektet. Industri­facket håller i trådarna men även LAF, Privats­kogs­bru­kets arbets­gi­vare, Forsts­ty­relsen och Migra­tion­sins­ti­tutet deltar i projektet.

Genom appen ska pålitlig infor­ma­tion om vad som gäller i det finska arbets­livet spridas framför allt till utländska säsong­sar­be­tare inom jordbruket samt skogs- och trädgårdsbranscherna.

– Vi hoppas att så många som möjligt som kommer för att jobba inom lant- eller skogs­bruket laddar ner appen till sin telefon. I bästa fall redan innan de anländer till Finland. Många har fått fel infor­ma­tion angående jobbet i Finland. Det handlar om tillgången till jobb eller lönenivån, säger projekt­koor­di­nator Henri von Adlerk­rone.

Han påpekar att det rör sig om ett nyttigt verktyg också för arbets­gi­vare. I år är appen inne i ett pilots­kede. Avsikten är att modellen ska tas i bruk senare även i andra branscher. Appen är gratis för användarna.

NÄRPESFALLET I RÄTTEN I MAJ

Polisut­red­ningen kring ocker­härvan har skötts av två instander inom polisen. Helsing­fors­po­li­sens specia­lenhet för männsi­ko­han­dels­brott koncent­rerar sig på misstan­karna om männis­ko­handel medan polisin­rätt­ningen i Öster­botten har haft hand om de övriga utred­nin­garna, bl.a gällande grovt ocker.

– Det jag kan säga att det är upp till åklagaren att fatta beslut om det blir så att utred­nin­garna kommer att behandlas i domstol samti­digt, eller om de kommer att behandlas separat, säger förun­der­sök­nings­le­dare Sami Isoniemi i en intervju med Svenska Yle.

Förun­der­sök­ningen pågår fortfa­rande.  Polisen har både teknisk utred­ning i form av genomgång av dokument, men också flera målsä­gande ska ännu höras.  Polisen har varit fåordig gällande

Åtal ska väckas senast i slutet av maj.

UPPD. 1.4.2022 begärdes också en växthusfö­re­ta­gare häktad i Öster­bot­tens tings­rätt misstänkt för männis­ko­handel och i andra hand grovt ocker. HBL var först ute med nyheten. 

Mer info om arbets­re­la­terat utnyttjande 

Här kan du bekanta dig med tjänsten Arbets­li­vets spelregler på olika språk

Kontak­tupp­gif­terna till FFC:s rådgiv­ning om spelreglerna i arbetslivet

Kollek­ti­ti­vav­talet för lands­bygds­nä­rin­garna (bl.a växthusbranschen) kan läsas på finska, svenska, engelska, ukrainska och ryska. 

Arbets­kraf­texploa­te­ring och offent­liga upphand­lingar. Handbok för riskhan­te­ring i Finland

Brott­sof­fer­jouren erbjuder praktiska råd och mentalt stöd till dem som har blivit offer för ett brott eller ett brottsförsök, deras närmaste och vittnen i brottmålet