Nya tag krävs mot problem i växt­husbranschen – fackav­del­ning vill se mer infor­ma­tion på vietnamesiska

I slutet av februari gick polis­sin­rätt­nin­gen i Öster­bot­ten ut med att  den krimi­nella ocker­verk­sam­he­ten i Närpes pågått under en lång tid och varit systematisk.

Enligt poli­sen är det utes­lu­tande viet­na­me­siska perso­ner som har utsatts för ocker. Växt­husfö­re­ta­gare har tills vidare inte varit miss­tänkta för brott och utred­nin­gen har fokuse­rat på perso­ner som drivit någon typ av arbets­kraftsför­med­ling. I nulä­get är tre perso­ner miss­tänkta för brott, två av dem befin­ner sig på fri fot medan en sitter häktad.

Industri­fac­kets fackav­del­ning Närpes industriar­be­tare 274 har redan en tid arbe­tat för att öka kuns­ka­pen om de anställ­das rättig­he­ter bland de viet­na­me­siska växthusarbetarna.

Avdel­nin­gen har tidi­gare sett till att grund­läg­gande infor­ma­tion om facket finns till­gänglig på viet­na­me­siska i form av Industri­fac­kets broschyr ”Vi är facket”.

En växt­husbransch med en större andel av de anställda i fackför­bund skulle också vara viktig för ett tryg­gare arbets­liv och mera integre­rat samhälle

Arbe­tet fort­sät­ter och avdel­nin­gen har för ändamå­let bevil­jats ett stipen­dium ur Arbe­tar­nas bild­nings­fond. Största delen av stipen­die­sum­man på 2 000 euro kommer att gå till över­sätt­ning av mate­rial och tryck­kost­na­der, berät­tar avdel­nin­gens aktiva.

– Vi plane­rar också att över­sätta, trycka och distri­buera Industri­fac­kets guide för säsong­sar­be­tare inom jord­bru­ket, säger Peter Sjökvist, styrel­se­med­lem i Industri­fac­ket och aktiv i fackavdelningen.

Föru­tom svenska och finska har guiden tidi­gare utgi­vits på engelska, ryska och ukrainska.

REKRYTERINGEN ETT PROBLEM

Proble­men och oegent­lig­he­terna har uppstått i samband med rekry­te­ring, men Sjökvist anser att alla aktö­rer i ett samhälle har ett ansvar, samt att även rätta sina tidi­gare miss­tag. Han efter­ly­ser ökat samar­bete mellan arbets­gi­varna, producen­tor­ga­ni­sa­tio­nerna och staden.

– En växt­husbransch med en större andel av de anställda i fackför­bund skulle också vara viktigt för ett tryg­gare arbets­liv och mera integre­rat samhälle i Närpes med omnejd. Man måste inte uppfinna hjulet på nytt, säger Sjökvist.

I Närpes har de flesta växt­husfö­re­tag star­tat som små famil­jefö­re­tag, men kan idag ha uppe­mot 150 anställda.

– Utvecklin­gen har kanske gått väl snabbt och en del av proble­men med rekry­te­rin­gen hittas här. Med väl funge­rande samar­betsgrup­per med fört­roen­de­män och arbe­tars­kydds­full­mäk­tige skulle också en mer omfat­tande risk­be­döm­ning, där även rekry­te­ring skulle ingå, hjälpa till att upptäcka oseriösa rekry­te­rare i ett tidigt skede.

– Det att någon anlän­der till Finland för att jobba med en skuld på 10 000 eller 20 000 redan första dagen är försk­räckligt och något som måste fås att upphöra omedel­bart, säger Peter Sjökvist.

Visst kan man säga att Närpes­bil­den har fått sig en ordent­lig törn

Ocker­miss­tan­karna kring växt­hus­nä­rin­gen har också satt strål­kas­tarl­juset på Närpes som med rätta ofta före­kom­mit i riks­me­dia i egens­kap av ett exem­pel på lyckad integration.

– Visst kan man säga att Närpes­bil­den har fått sig en ordent­lig törn, säger Sjökvist.

Sjökvist anser ändå att Närpes har lyckats efter omstän­dig­he­terna väl med integre­ring i daghem och skolor. Det finns mycket att ta efter angående till exem­pel språ­kun­der­vis­ning, infor­ma­tion till stadens befolk­ning och förbe­re­dande klas­ser. Men man ska dra lärdo­mar av de miss­tag som gjorts och saker som gått fel, anser han.

Sjökvist påmin­ner också om att när en arbets­ta­gare i till exem­pel Viet­nam rekry­te­ras till ett arbete i Finland så innebär det kost­na­der  i form av ansök­nin­gar för visum, resa till en finländsk beskick­ning som kan ligga väli­digt långt borta från hemor­ten och att själva resan till Finland ska finan­sie­ras på något sätt.

– Kost­na­derna kan variera men blir i de flesta fall flera tusen euro, oftast pengar som den sökande inte har. Redan i det här skedet skulle det vara viktigt att kost­na­derna sköts av ett seriöst ansvars­ta­gande rekry­te­rings­bo­lag, säger Sjökvist.

VANLIGT MED TRÖSKELPENGAR

En väsent­lig del av Närpes­här­van utgörs av de trös­kel­pen­gar som männis­kor tvin­gats betala till olika arbets­kraftsför­med­lare för att få komma till Finland för att jobba. Enligt poli­sen kan det i Närpes­fal­len ha rört sig om upp till tiotusen­tals euro. De oftast före­kom­mande summorna ligger mellan 10 000 och 20 000 euro.

Trös­kel­pen­gar och halvs­kumma ”arbetsför­med­ling­sav­gif­ter”, som arbe­tare tvin­gas betala, är ett feno­men som blivit mer än bekant för Riikka Vasama, avtal­sex­pert för lands­bygds­nä­rin­garna vid Industrifacket.

Det är frågan om något som inte på något vis begrän­sar sig till arbets­kraft­sin­van­drare från Viet­nam, berät­tar Vasama. Det är också frågan om ett feno­men som kan vara svårt att komma åt. Hon kommer själv ihåg hur hennes ögon öppna­des för flera år sedan under ett tillfälle för i Finland fast bosatta utländska jordbruksarbetare.

– Jag berät­tade om arbets­li­vets spel­regler, bland annat om att anställda inte måste betala för att få jobba. Efter tillfäl­let kom en man fram till mig och sade ”Förstår du inte Riikka, att vi alla har beta­lat för att komma hit och jobba” och pekade på de andra, säger Vasama.

Beskri­vande är att en av de huvud­miss­tänkta i Närpes­fal­let själv före­kom­mit i en under­sök­ning kring ett liknande fall för tio år sedan – då som offer.

– Det enda posi­tiva i den här sorgliga berät­tel­sen är att det under den senaste tiden har pratats om arbets­re­la­te­rat utnytt­jande på ett sätt som inte alls var på tape­ten för bara några år sedan.

FÅ FÖRTROENDEMÄN I VÄXANDE BRANSCH

På arbets­ta­gar­si­dan är växt­hus­nä­rin­gen en bransch med låg orga­ni­sa­tions­grad som väldigt långt står och faller på invan­drad arbetskraft.

– Det är inte som om de fackliga struk­tu­rerna och till exem­pel nätver­ket av fört­roen­de­män skulle vara tunt. Det finns helt enkelt inte av dem. Därför är utgångs­lä­get ett helt annat än till exem­pel inom tekno­lo­giin­dustrin där fört­roen­de­män­nen ofta kan ha spelat en viktig roll som en utvecklare på arbetsplat­sen i tiotals år.

Samti­digt vill Vasama också påminna om den poten­tial som finns här. Och det borde väcka intresse i fackför­bun­den – också med tanke på fram­tida medlem­sut­vecklin­gen, anser hon.

Utgångs­lä­get ett helt annat än till exem­pel inom teknologiindustrin

Anta­let anställda inom lands­bygds­nä­rin­garna har mer än fördubblats på bara fem år, visar en rapport från natur­re­sur­sins­ti­tu­tet LUKE. De här perso­nerna är i regel inte ursprungli­gen från Finland.

– Gårdar­nas antal mins­kar men de blir större och större hela tiden. Det gäller även för växt­hus­nä­rin­gen, säger Vasama.

RÄDSLOR, SPRÅKMUR OCH TYSTNADSKULTUR

I den pågående utred­nin­gen i Närpes har det varit svårt för poli­sen att få offren att uttala sig. Det kan vara väldigt svårt att komma åt en tyst­nads­kul­tur som finns inom en grupp och sträc­ker sig till hemlandet.

– Det är vanligt då de här männis­korna inte kan språ­ket och är rädda för att de själva gjort något fel. De är ofta rädda för att antin­gen tvin­gas lämna landet eller förlora jobbet. Det kan vara svårt att bryta genom det, säger Vasama.

Kris­tel Nybon­das, verks­täl­lande direk­tör på Lands­byg­dens arbets­gi­va­reför­bund LAF, har liknande erfarenheter.

– Det som tydligt kallas korrup­tion i Finland kan helt enkelt vara vanlig praxis i ett annat, säger Nybondas.

Hon vill under­stryka att det inte är växt­husfö­re­ta­gare som är föremål för utred­ning i Närpes­här­van och att många växt­husfö­re­ta­gare själva är choc­kade över avslö­jan­den om ocker. Nybon­das hävdar ändå att proble­men inte på något sätt skulle vara speci­fika för just Närpes eller växthusnäringen.

Det som tydligt kallas korrup­tion i Finland kan helt enkelt vara vanlig praxis i ett annat

– Jag nekar inte till att det skulle finnas problem. Ett problem är att i flera av de här före­ta­gen saknas längre arbetsgivarerfarenhet.

Nybon­das uppfatt­ning är att det igen finns fler oseriösa aktö­rer inom arbets­kraftsför­med­lin­gen inom lant­bru­ket på mark­na­den efter några bättre år. Coro­na­pan­de­min har utgjort en av orsa­kerna till detta.

Förbun­det rekom­men­de­rar starkt att före­ta­gare vid behov vänder sig till finska beman­nings­bo­lag eller platt­for­mar som Töitä Suomesta.

– Om det luktar färdigt ifyllda arbet­san­sök­nin­gar på en engelska som bara gått genom Google Trans­late ska de slän­gas i pappers­kor­gen, är min rekommendation.

Om något låter för bra för att vara sant är det oftast också det.

En sak som både Vasama och Nybon­das lyfter fram är arbets­le­da­rens roll. En ”team­le­dare” på en arbetsplats, som funge­rar samti­digt som tolk, kan sitta på väldigt mycket makt.

Nybon­das anser också att det är viktigt att föra fram att det inte är rätt­vist eller håll­bart att miss­tänklig­göra alla icke-finländare.

Även poli­sen har velat poäng­tera att miss­tan­karna i ocker­här­van i Närpes riktats mot en hand­full indi­vi­der. En knapp femte­del av runt 10 000 Närpes­bor är av utländsk härkomst. Viet­na­me­serna utgör den största enskilda gruppen.

”VI BEHÖVER PRAKTISKA VERKTYG”

På initia­tiv av Svenska lant­bruks­pro­ducen­ter­nas cent­ralför­bund, SLC, har en arbetsgrupp till­satts med uppdrag att hitta prak­tiska åtgär­der för att förhin­dra oegent­lig­he­ter vid rekry­te­ring av arbets­kraft till växt­husbranschen. Nybon­das är ordfö­rande för grup­pen. Även Industri­fac­ket deltar i arbetet.

– Det är inte som om vi måste börja lobba för ny lags­tift­ning. Lagen är i sin ordning. Vi behö­ver prak­tiska verk­tyg för att lösa proble­men, säger Nybondas.

Lagen är i sin ordning. Vi behö­ver prak­tiska verk­tyg för att lösa problemen

Riikka Vasama på Industri­fac­ket är inne på samma linje.

– Jag hoppas verkli­gen att det inte bara ebbar ut i en diskus­sionsklubb, utan vi kommer fram till konkreta åtgär­der för att råda bot på läget.

Producent- och arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­nerna har inlett en serie med utbild­nin­gar för före­ta­gare. Nybon­das har själv före­läst om vad lagen säger om juri­diskt håll­bar rekrytering.

Direk­tö­ren för Euro­peiska insti­tu­tet för krimi­nal­po­li­tik HEUNI, Nata­lia Ollus, kommer också att utbilda i känne­tec­ken för människohandel.

PÅLITLIG INFORMATION GENOM NY APP

Ett annat konkret verk­tyg för att motar­beta proble­men med arbets­re­la­te­rat utnytt­jande är en mobi­lapp som utvecklas inom ramen för Hermes-projek­tet. Industri­fac­ket håller i trådarna men även LAF, Privats­kogs­bru­kets arbets­gi­vare, Forsts­ty­rel­sen och Migra­tion­sins­ti­tu­tet deltar i projektet.

Genom appen ska pålit­lig infor­ma­tion om vad som gäller i det finska arbets­li­vet spri­das framför allt till utländska säsong­sar­be­tare inom jord­bru­ket samt skogs- och trädgårdsbranscherna.

– Vi hoppas att så många som möjligt som kommer för att jobba inom lant- eller skogs­bru­ket laddar ner appen till sin tele­fon. I bästa fall redan innan de anlän­der till Finland. Många har fått fel infor­ma­tion angående jobbet i Finland. Det hand­lar om tillgån­gen till jobb eller löne­nivån, säger projekt­koor­di­na­tor Henri von Adlerk­rone.

Han påpe­kar att det rör sig om ett nyttigt verk­tyg också för arbets­gi­vare. I år är appen inne i ett pilots­kede. Avsik­ten är att model­len ska tas i bruk senare även i andra branscher. Appen är gratis för användarna.

NÄRPESFALLET I RÄTTEN I MAJ

Poli­sut­red­nin­gen kring ocker­här­van har skötts av två instan­der inom poli­sen. Helsing­fors­po­li­sens specia­len­het för männ­si­ko­han­dels­brott koncent­re­rar sig på miss­tan­karna om männis­ko­han­del medan poli­sin­rätt­nin­gen i Öster­bot­ten har haft hand om de övriga utred­nin­garna, bl.a gällande grovt ocker.

– Det jag kan säga att det är upp till åkla­ga­ren att fatta beslut om det blir så att utred­nin­garna kommer att behand­las i doms­tol samti­digt, eller om de kommer att behand­las sepa­rat, säger förun­der­sök­nings­le­dare Sami Isoniemi i en intervju med Svenska Yle.

Förun­der­sök­nin­gen pågår fort­fa­rande.  Poli­sen har både teknisk utred­ning i form av genomgång av doku­ment, men också flera målsä­gande ska ännu höras.  Poli­sen har varit fåor­dig gällande

Åtal ska väckas senast i slutet av maj.

UPPD. 1.4.2022 begär­des också en växt­husfö­re­ta­gare häktad i Öster­bot­tens tings­rätt miss­tänkt för männis­ko­han­del och i andra hand grovt ocker. HBL var först ute med nyheten. 

Mer info om arbets­re­la­te­rat utnyttjande 

Här kan du bekanta dig med tjäns­ten Arbets­li­vets spel­regler på olika språk

Kontak­tupp­gif­terna till FFC:s rådgiv­ning om spel­reglerna i arbetslivet

Kollek­ti­ti­vav­ta­let för lands­bygds­nä­rin­garna (bl.a växt­husbranschen) kan läsas på finska, svenska, engelska, ukrainska och ryska. 

Arbets­kraf­texploa­te­ring och offent­liga upphand­lin­gar. Hand­bok för risk­han­te­ring i Finland

Brott­sof­fer­jou­ren erbju­der prak­tiska råd och mentalt stöd till dem som har blivit offer för ett brott eller ett brottsför­sök, deras närmaste och vitt­nen i brottmålet