Det att någon anländer till Finland för att jobba med en skuld på 10 000 eller 20 000 redan första dagen är förskräckligt och något som måste fås att upphöra omedelbart, säger Peter Sjökvist.

Nya tag krävs mot problem i växthusbranschen – fackavdelning vill se mer information på vietnamesiska

24.3.2022

TEXT JOHANNES WARIS FOTO JOHANNES TERVO  

Efter avs­lö­jan­den om mis­stänkt ock­er i anslut­ning till väx­thus­närin­gen sök­er man nu lös­ningar på prob­lemet. I När­pes tar Indus­tri­fack­ets fack­avdel­ning steg för att göra väx­thu­sanställ­da med­vet­na om sina rät­tigheter.

I slutet av feb­ru­ari gick poliss­in­rät­tnin­gen i Öster­bot­ten ut med att  den krim­inel­la ock­erverk­samheten i När­pes pågått under en lång tid och var­it sys­tem­a­tisk.

Enligt polisen är det utes­lu­tande viet­name­siska per­son­er som har utsatts för ock­er. Väx­thus­före­ta­gare har tills vidare inte var­it mis­stänk­ta för brott och utred­nin­gen har fokuser­at på per­son­er som dri­vit någon typ av arbet­skrafts­förmedling. I nuläget är tre per­son­er mis­stänk­ta för brott, två av dem befinner sig på fri fot medan en sit­ter häk­tad.

Indus­tri­fack­ets fack­avdel­ning När­pes indus­tri­ar­betare 274 har redan en tid arbe­tat för att öka kun­skapen om de anställ­das rät­tigheter bland de viet­name­siska väx­thusar­be­tar­na.

Avdel­nin­gen har tidi­gare sett till att grundläg­gande infor­ma­tion om fack­et finns till­gäng­lig på viet­name­siska i form av Indus­tri­fack­ets broschyr ”Vi är fack­et”.

En väx­thus­bran­sch med en större andel av de anställ­da i fack­för­bund skulle ock­så vara vik­tig för ett tryg­gare arbet­sliv och mera inte­gr­erat samhälle

Arbetet fort­sät­ter och avdel­nin­gen har för ändamålet bevil­jats ett stipendi­um ur Arbe­tar­nas bild­nings­fond. Störs­ta delen av stipendiesum­man på 2 000 euro kom­mer att gå till över­sät­tning av mate­r­i­al och tryck­kost­nad­er, berät­tar avdel­nin­gens akti­va.

– Vi planer­ar ock­så att över­sät­ta, tryc­ka och dis­tribuera Indus­tri­fack­ets guide för säsongsar­betare inom jord­bruket, säger Peter Sjökvist, styrelsemedlem i Indus­tri­fack­et och aktiv i fack­avdel­nin­gen.

Föru­tom sven­s­ka och fin­s­ka har guiden tidi­gare utgiv­its på engel­s­ka, rys­ka och ukrain­s­ka.

REKRYTERINGEN ETT PROBLEM

Prob­le­men och oegent­ligheter­na har upp­stått i sam­band med rekry­ter­ing, men Sjökvist anser att alla aktör­er i ett samhälle har ett ans­var, samt att även rät­ta sina tidi­gare mis­stag. Han efterl­yser ökat samar­bete mel­lan arbets­gi­var­na, pro­du­cen­tor­gan­i­sa­tion­er­na och staden.

– En väx­thus­bran­sch med en större andel av de anställ­da i fack­för­bund skulle ock­så vara vik­tigt för ett tryg­gare arbet­sliv och mera inte­gr­erat samhälle i När­pes med omne­jd. Man måste inte uppfinna hjulet på nytt, säger Sjökvist.

I När­pes har de fles­ta väx­thus­före­tag star­tat som små famil­je­före­tag, men kan idag ha uppe­mot 150 anställ­da.

– Utveck­lin­gen har kanske gått väl snabbt och en del av prob­le­men med rekry­terin­gen hit­tas här. Med väl fungerande samar­bets­grup­per med förtroen­demän och arbe­tarsky­dds­fullmäk­tige skulle ock­så en mer omfat­tande riskbedömn­ing, där även rekry­ter­ing skulle ingå, hjäl­pa till att upp­täc­ka oser­iösa rekry­ter­are i ett tidigt skede.

– Det att någon anlän­der till Fin­land för att job­ba med en skuld på 10 000 eller 20 000 redan förs­ta dagen är förskräck­ligt och något som måste fås att upphöra omedel­bart, säger Peter Sjökvist.

Visst kan man säga att När­pes­bilden har fått sig en ordentlig törn

Ock­er­mis­stankar­na kring väx­thus­närin­gen har ock­så satt strålka­s­tarljuset på När­pes som med rät­ta ofta förekom­mit i riks­me­dia i egen­skap av ett exem­pel på lyck­ad inte­gra­tion.

– Visst kan man säga att När­pes­bilden har fått sig en ordentlig törn, säger Sjökvist.

Sjökvist anser ändå att När­pes har lyck­ats efter omständigheter­na väl med inte­grering i daghem och skolor. Det finns myck­et att ta efter angående till exem­pel språkun­dervis­ning, infor­ma­tion till stadens befolkn­ing och för­beredande klass­er. Men man ska dra lär­do­mar av de mis­stag som gjorts och sak­er som gått fel, anser han.

Sjökvist påmin­ner ock­så om att när en arbet­sta­gare i till exem­pel Viet­nam rekry­teras till ett arbete i Fin­land så innebär det kost­nad­er  i form av ansökningar för visum, resa till en fin­länd­sk bes­kick­n­ing som kan lig­ga välidigt långt bor­ta från hemorten och att själ­va resan till Fin­land ska finan­sieras på något sätt.

– Kost­nader­na kan vari­era men blir i de fles­ta fall flera tusen euro, oftast pen­gar som den sökande inte har. Redan i det här skedet skulle det vara vik­tigt att kost­nader­na sköts av ett ser­iöst ans­varsta­gande rekry­ter­ings­bo­lag, säger Sjökvist.

VANLIGT MED TRÖSKELPENGAR

En väsentlig del av När­peshär­van utgörs av de tröskelpen­gar som män­niskor tvin­gats beta­la till oli­ka arbet­skrafts­förmed­lare för att få kom­ma till Fin­land för att job­ba. Enligt polisen kan det i När­pes­fall­en ha rört sig om upp till tio­tusen­tals euro. De oftast förekom­mande sum­mor­na lig­ger mel­lan 10 000 och 20 000 euro.

Tröskelpen­gar och halvskum­ma ”arbets­förmedlingsavgifter”, som arbetare tvin­gas beta­la, är ett fenomen som bliv­it mer än bekant för Riik­ka Vasama, avtal­sex­pert för lands­bygdsnäringar­na vid Indus­tri­fack­et.

Riik­ka Vasama

Det är frå­gan om något som inte på något vis begrän­sar sig till arbet­skraftsin­van­drare från Viet­nam, berät­tar Vasama. Det är ock­så frå­gan om ett fenomen som kan vara svårt att kom­ma åt. Hon kom­mer själv ihåg hur hennes ögon öpp­nades för flera år sedan under ett tillfälle för i Fin­land fast bosat­ta utländ­s­ka jord­bruk­sar­betare.

– Jag berät­tade om arbet­slivets spel­re­gler, bland annat om att anställ­da inte måste beta­la för att få job­ba. Efter tillfäl­let kom en man fram till mig och sade ”Förstår du inte Riik­ka, att vi alla har beta­lat för att kom­ma hit och job­ba” och pekade på de andra, säger Vasama.

Beskri­vande är att en av de huvud­mis­stänk­ta i När­pes­fal­l­et själv förekom­mit i en under­sökn­ing kring ett lik­nande fall för tio år sedan – då som offer.

– Det enda pos­i­ti­va i den här sor­g­li­ga berät­telsen är att det under den senaste tiden har pratats om arbet­sre­lat­er­at utnyt­t­jande på ett sätt som inte alls var på tape­ten för bara några år sedan.

FÅ FÖRTROENDEMÄN I VÄXANDE BRANSCH

På arbet­sta­gar­si­dan är väx­thus­närin­gen en bran­sch med låg organ­i­sa­tion­s­grad som väldigt långt står och fall­er på invan­drad arbet­skraft.

– Det är inte som om de fack­li­ga struk­tur­erna och till exem­pel nätver­ket av förtroen­demän skulle vara tunt. Det finns helt enkelt inte av dem. Där­för är utgångsläget ett helt annat än till exem­pel inom teknologi­in­dus­trin där förtroen­demän­nen ofta kan ha spelat en vik­tig roll som en utveck­lare på arbet­splat­sen i tio­tals år.

Sam­tidigt vill Vasama ock­så påmin­na om den poten­tial som finns här. Och det bor­de väc­ka intresse i fack­för­bun­den – ock­så med tanke på framti­da medlem­sutveck­lin­gen, anser hon.

Utgångsläget ett helt annat än till exem­pel inom teknologi­in­dus­trin

Antalet anställ­da inom lands­bygdsnäringar­na har mer än för­dub­blats på bara fem år, vis­ar en rap­port från natur­resursin­sti­tutet LUKE. De här per­son­er­na är i regel inte ursprung­li­gen från Fin­land.

– Går­dar­nas antal min­skar men de blir större och större hela tiden. Det gäller även för väx­thus­närin­gen, säger Vasama.

RÄDSLOR, SPRÅKMUR OCH TYSTNADSKULTUR

I den pågående utred­nin­gen i När­pes har det var­it svårt för polisen att få offren att utta­la sig. Det kan vara väldigt svårt att kom­ma åt en tyst­nad­skul­tur som finns inom en grupp och sträck­er sig till hem­lan­det.

– Det är van­ligt då de här män­nisko­r­na inte kan språket och är räd­da för att de själ­va gjort något fel. De är ofta räd­da för att anti­n­gen tvin­gas läm­na lan­det eller för­lo­ra job­bet. Det kan vara svårt att bry­ta genom det, säger Vasama.

Kris­tel Nybon­das, verk­stäl­lande direk­tör på Lands­byg­dens arbets­gi­vare­för­bund LAF, har lik­nande erfaren­heter.

– Det som tydligt kallas kor­rup­tion i Fin­land kan helt enkelt vara van­lig prax­is i ett annat, säger Nybon­das.

Hon vill under­stry­ka att det inte är väx­thus­före­ta­gare som är föremål för utred­ning i När­peshär­van och att mån­ga väx­thus­före­ta­gare själ­va är chock­ade över avs­lö­jan­den om ock­er. Nybon­das häv­dar ändå att prob­le­men inte på något sätt skulle vara speci­fi­ka för just När­pes eller väx­thus­närin­gen.

Det som tydligt kallas kor­rup­tion i Fin­land kan helt enkelt vara van­lig prax­is i ett annat

– Jag nekar inte till att det skulle finnas prob­lem. Ett prob­lem är att i flera av de här före­ta­gen sak­nas län­gre arbets­gi­var­er­faren­het.

Nybon­das upp­fat­tning är att det igen finns fler oser­iösa aktör­er inom arbet­skrafts­förmedlin­gen inom lant­bruket på mark­naden efter några bät­tre år. Coro­n­a­pan­demin har utgjort en av orsak­er­na till det­ta.

För­bun­det rek­om­mender­ar starkt att före­ta­gare vid behov vän­der sig till fin­s­ka beman­nings­bo­lag eller plat­tfor­mar som Töitä Suomes­ta.

– Om det luk­tar färdigt ifyll­da arbet­san­sökningar på en engel­s­ka som bara gått genom Google Trans­late ska de slän­gas i pap­per­sko­r­gen, är min rek­om­men­da­tion.

Om något låter för bra för att vara sant är det oftast ock­så det.

En sak som både Vasama och Nybon­das lyfter fram är arbet­sledarens roll. En “team­ledare” på en arbet­splats, som funger­ar sam­tidigt som tolk, kan sit­ta på väldigt myck­et makt.

Nybon­das anser ock­så att det är vik­tigt att föra fram att det inte är rättvist eller håll­bart att mis­stän­klig­göra alla icke-fin­län­dare.

Även polisen har velat poängtera att mis­stankar­na i ock­er­här­van i När­pes rik­tats mot en hand­full indi­vider. En knapp femt­edel av runt 10 000 När­pes­bor är av utländ­sk härkomst. Viet­name­ser­na utgör den störs­ta enskil­da grup­pen.

”VI BEHÖVER PRAKTISKA VERKTYG”

På ini­tia­tiv av Sven­s­ka lant­bruk­spro­du­cen­ter­nas cen­tralför­bund, SLC, har en arbets­grupp till­satts med upp­drag att hit­ta prak­tiska åtgärder för att förhin­dra oegent­ligheter vid rekry­ter­ing av arbet­skraft till väx­thus­bran­schen. Nybon­das är ord­förande för grup­pen. Även Indus­tri­fack­et deltar i arbetet.

– Det är inte som om vi måste bör­ja lob­ba för ny lags­tift­ning. Lagen är i sin ord­ning. Vi behöver prak­tiska verk­tyg för att lösa prob­le­men, säger Nybon­das.

Lagen är i sin ord­ning. Vi behöver prak­tiska verk­tyg för att lösa prob­le­men

Riik­ka Vasama på Indus­tri­fack­et är inne på sam­ma lin­je.

– Jag hop­pas verk­li­gen att det inte bara ebbar ut i en diskus­sion­sklubb, utan vi kom­mer fram till konkre­ta åtgärder för att råda bot på läget.

Pro­du­cent- och arbets­gi­varor­gan­i­sa­tion­er­na har inlett en serie med utbild­ningar för före­ta­gare. Nybon­das har själv föreläst om vad lagen säger om juridiskt håll­bar rekry­ter­ing.

Direk­tören för Europeiska insti­tutet för krim­i­nalpoli­tik HEUNI, Natalia Ollus, kom­mer ock­så att utbil­da i kän­neteck­en för män­nisko­han­del.

PÅLITLIG INFORMATION GENOM NY APP

Ett annat konkret verk­tyg för att motar­be­ta prob­le­men med arbet­sre­lat­er­at utnyt­t­jande är en mobi­lapp som utveck­las inom ramen för Her­mes-pro­jek­tet. Indus­tri­fack­et håller i trå­dar­na men även LAF, Pri­vatskogs­brukets arbets­gi­vare, Forststyrelsen och Migra­tionsin­sti­tutet deltar i pro­jek­tet.

Genom appen ska pål­itlig infor­ma­tion om vad som gäller i det fin­s­ka arbet­slivet spri­das fram­för allt till utländ­s­ka säsongsar­betare inom jord­bruket samt skogs- och trädgårds­bran­sch­er­na.

– Vi hop­pas att så mån­ga som möjligt som kom­mer för att job­ba inom lant- eller skogs­bruket lad­dar ner appen till sin tele­fon. I bäs­ta fall redan innan de anlän­der till Fin­land. Mån­ga har fått fel infor­ma­tion angående job­bet i Fin­land. Det hand­lar om till­gån­gen till jobb eller lönenivån, säger pro­jek­tko­or­di­na­tor Hen­ri von Adlerkro­ne.

Han påpekar att det rör sig om ett nyt­tigt verk­tyg ock­så för arbets­gi­vare. I år är appen inne i ett pilotskede. Avsik­ten är att mod­ellen ska tas i bruk senare även i andra bran­sch­er. Appen är gratis för använ­dar­na.

NÄRPESFALLET I RÄTTEN I MAJ

Polisutred­nin­gen kring ock­er­här­van har skötts av två instander inom polisen. Hels­ing­for­spolisens spe­cialen­het för männsiko­han­dels­brott kon­cen­tr­erar sig på mis­stankar­na om män­nisko­han­del medan polis­in­rät­tnin­gen i Öster­bot­ten har haft hand om de övri­ga utred­ningar­na, bl.a gäl­lande grovt ock­er.

– Det jag kan säga att det är upp till åkla­garen att fat­ta beslut om det blir så att utred­ningar­na kom­mer att behand­las i dom­stol sam­tidigt, eller om de kom­mer att behand­las sep­a­rat, säger förun­der­sökn­ingsledare Sami Isonie­mi i en inter­vju med Sven­s­ka Yle.

Förun­der­söknin­gen pågår fort­farande.  Polisen har både teknisk utred­ning i form av genomgång av doku­ment, men ock­så flera mål­sä­gande ska ännu höras.  Polisen har var­it fåordig gäl­lande

Åtal ska väckas senast i slutet av maj.

UPPD. 1.4.2022 begärdes ock­så en väx­thus­före­ta­gare häk­tad i Öster­bot­tens tingsrätt mis­stänkt för män­nisko­han­del och i andra hand grovt ock­er. HBL var först ute med nyheten. 

Mer info om arbetsrelaterat utnyttjande  

Här kan du bekan­ta dig med tjän­sten Arbet­slivets spel­re­gler på oli­ka språk

Kon­tak­tuppgifter­na till FFC:s råd­givn­ing om spel­re­gler­na i arbet­slivet

Kollek­ti­ti­vav­talet för lands­bygdsnäringar­na (bl.a väx­thus­bran­schen) kan läsas på fin­s­ka, sven­s­ka, engel­s­ka, ukrain­s­ka och rys­ka. 

Arbet­skraft­ex­ploa­ter­ing och offentli­ga upphan­dlin­gar. Hand­bok för riskhanter­ing i Fin­land

Brottsof­fer­jouren erb­jud­er prak­tiska råd och men­talt stöd till dem som har bliv­it offer för ett brott eller ett brotts­försök, deras när­maste och vit­tnen i brottmålet