En välkommen förändring

Ny ägare, ny ledning och en ny organi­sa­tion. Allting som görs ses över och med nya arbets­me­toder och en mer ström­lin­je­formad produk­tion ska man tillverka mera och hålla bättre kvalitet, berättar huvudfört­roen­de­mannen Daniel Hannus på Viessmann.

Organi­sa­tionsfö­rändringar och ägarbyten skapar ofta friktion på arbetsplatser men i Borgå på kylut­rust­nings­till­ver­karen Viess­mann Refri­ge­ra­tion Systems välkomnar man den nya ägarens vilja att ruska om företaget och arbetsmetoderna.

– Det är mera ordning och reda på allt som vi gör. Vår verksamhet blir hela tiden mera organi­serad när det förut ville vara så att var och en för sig gjorde vad de nu gjorde. Nu har vi någon som håller i trådarna och styr verksam­heten, säger huvudfört­roen­de­mannen Daniel Hannus.

Kyldiskar och ‑skåp har tillver­kats på fabrik­sområdet ända sedan 1953 då Norpe grundades. Den tyska Viess­mann-koncernen köpte företaget 2013 och har nu på allvar satt i gång arbetet med att förnya verksam­heten och kulturen.

– Vi har ganska mycket arbete för tillfället och det känns som att det går bättre hela tiden. Vi hoppas att det här året ska gå ännu bättre, och så verkar det nu för tillfället, säger Hannus som tror att förändrin­garna kommer att bära frukt.

Också företags­led­ningen tror på fabri­kens framtid och inves­terar stora summor i fabriken för att bland annat genom förnyade produk­tions­linjer ge de redskapen som behövs för att nå målsätt­ningen att öka omsätt­ningen med nästan en tredjedel på tre år.

KUNDER FINNS ÖVERALLT

Super­mar­ketar, matbu­tiker och kaféer finns överallt, och alla de behöver kyllös­ningar. Marknaden för poten­tiella kunder är alltså enorm och redan idag går omkring 70 procent av produk­tionen på export.

– Norden och i synnerhet Norge är ett viktigt område för oss. Vi har redan länge varit den ledande tillver­karen av kyllös­ningar i Norden, berättar Hannus.

I och med företa­gets tyska koppling har man också satt sikte på den tyska och centra­leu­ro­peiska marknaden.

– Kommer man in där så finns det stora kunder och enorma möjlig­heter. Det ska vi jobba vidare på, men vi har redan nu fått foten in mellan dörren.

KVALITET SOM LEDSTJÄRNA

Dagligen hämtar flera lastbilar kyldiskar och kylskåp som tillver­kats av de omkring 240 produk­tion­sar­be­tarna på fabriken. Som ett exempel, för att få en bild av hur stor produk­tionen är, kan nämnas deras sätt att beskriva produktionsmängderna.

– Här i den stora produk­tions­hallen, där vi gör kyldis­karna och de större kylskåpen, talar vi om en produk­tion på 20 kilometer kyldiskar på årsbasis, säger Hannus och tillägger att man i den andra fabriks­hallen dessutom årligen bygger 10 000 mindre så kallade plug in-skåp.

Som en del av omorga­ni­se­ringen på företaget skall också produkt­sor­ti­mentet ses över, som enligt både ledningen och arbets­ta­garna för tillfället är för brett.

– Riktningen är nu den, att vi ska satsa på nya innova­tioner och ett klart och överskåd­ligt produkt­sor­ti­ment av bästa möjliga kvalitet, säger Daniel Hannus.

”JAG SKA JOBBA HÄR TILL PENSIONSÅLDERN”

Man behöver inte vistas länge på arbetsplatsen för att märka att arbets­ta­garna trivs på jobbet. Det bekräftar också uretan-gjutaren Jarmo Andersson. Han har jobbat 11 år på fabriken och har inte bråttom bort.

– Jag har tänkt jobba här till pensionsål­dern. Arbetet är mångsi­digt, men det bästa är arbets­kam­ra­terna. Och så får man ju också lite bröd till skåpet där hemma, säger Andersson och skrattar.

Kylskåpen består av element och väggar som är isole­rade med uretan som effek­tivt håller värmen ute och kölden inne. Som uretan-gjutare bygger Andersson element och sprutar sedan uretanskum i dem, innan de går vidare till monteringen.

– Det blir mycket tejpande när man förbe­reder kompo­nen­terna för gjutningen. Allt ska vara helt tätt så att uretanen hålls i kompo­nen­terna. Vi gör många olika skåp så jobbet blir inte enfor­migt, förklarar han samti­digt som händerna jobbar snabbt men med stor rutin.

Andersson som också är nyvald arbetars­kydds­full­mäktig påpekar att man måste veta vad man gör när man jobbar med kemikalier.

– Jag har aldrig tänkt på det här jobbet som farligt, men vi jobbar ju faktiskt också med giftiga kemika­lier. De som har med de giftiga kemika­lierna att göra skickas regel­bundet på hälso­gransk­ningar där man bland annat kollar lungkapaciteten.

Andersson är nöjd med arbets­gi­va­rens inställ­ning till arbetars­kyddet. Frågorna tags på allvar och brister åtgärdas. Men det finns alltid utrymme för förbättring.

– Det handlar främst om arbet­ser­go­nomi. Vi har många med ryggproblem och det beror på dåliga arbetss­täll­ningar och tunga lyft. Sådant som man kan lösa utan större kostnader, påpekar Andersson.

Plockaren och avdel­ningsfört­roen­de­mannen Kaj Ollas har lätt att hålla med.

– Mitt jobb är ganska fysiskt och det blir mycket tunga lyft när jag plockar flera kilogram tunga kompo­nenter från lastpallar på golvnivå, förklarar Ollas som ser till att produk­tions­lin­jerna har de kompo­nenter som behövs.

Ollas poäng­terar ändå samti­digt att just rörlig­heten är det bästa med hans jobb.

– Bara vi får ordning på våra nya arbets­me­toder och korri­gerar utrym­mena och utrust­ningen enligt det, så blir det bra, tror han.

Teamle­daren Mika Lahtinen jobbar till vardags med att se till att produk­tionen frams­krider så smidigt som möjligt på avdel­nin­garna i den stora produk­tions­hallen. Till det hör att hålla koll på att alla kompo­nenter finns till hands så att produk­tionen kan börja enligt tidta­bellen. När han har tid hoppar han in och hjälper där det behövs.

– Oftast blir det i slutmon­te­ringen där vi monterar hyllor och dörrar. Jag har ett ganska mångsi­digt jobb. Ingen dag är likadan och jag möter hela tiden nya utmaningar. Det gör jobbet intres­sant, säger Lahtinen.

TEXT JOHAN LUND
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

På bilden överst på sidan Mika Lahtinen, Kaj Ollas, Jarmo Andersson och Daniel Hannus.