Avtals­rö­relsen inne på slutrakan – 98 % av Industri­fac­kets medlemmar har ett nytt kollektivavtal

De flesta av Industri­fac­kets avtalsbranscher har fått nya kollek­ti­vavtal. Vägen till de flesta av dem gick enbart via förhand­lings­bordet. I skrivande stund har 98 procent av Industri­fac­kets medlemmar ett nytt avtal. 

Förhand­ling­somgången som inleddes i augusti ifjol börjar snart vara framme vid mållinjen. Samtliga kollek­ti­vavtal inom tekno­lo­gi­sek­torn står klara, medan finns ett öppet avtal i både träva­rusek­torn och specialbranschernas sektor. Avtals­läget inom Industri­facket uppda­teras på förbun­dets webbsidor. 

De 24 oavlö­nade talko­timmar som infördes som en del av konkur­rens­kraft­sav­talet (kiky) har slopats oberoende om timmarna figure­rade i själva avtals­texten eller i ett eget proto­koll. Löneför­höj­nin­garna genomförs i enlighet med den allmänna linjen och köpkraften hos medlem­marna tryggas. Även gällande flera skrivelser i avtalen fick man igenom några framsteg. Samti­digt var man tvungen att ge efter på andra punkter.

De flesta avtalen blev till vid förhand­lings­bordet. Tyngst var det i förhand­lin­garna om ett avtal för den mekaniska skogsin­dustrin. Där rodde man hem ett avtal först efter fyra veckor av strejk.

Den största orsaken bakom att förhand­lin­garna gick trögt var arbets­mark­na­dens soloå­kare Skogsin­dustrin rf. vars förhand­lings­linje präglades av en hård linje med avsikt att gå åt arbets­vill­koren samt ovilja att förhandla på riktigt.

”ETT OAVGJORT RESULTAT EFTER HÅRD KAMP”

Förtroen­de­männen inom den mekaniska skogsin­dustrin och snicke­ribranschen samlades den 27 februari i Helsing­fors till ett infotillfälle för att i detalj gå igenom vad de nya avtalen verkligen innehåller och hur och på vilket sätt vägen fram till avtal stakats fram.

– Jag fick känslan av att arbets­gi­varnas pressade på hårt och vi var kanske inte riktigt förbe­redda på det. Inte är det här en seger. Jag skulle säga att vi fick till stånd ett oavgjort resultat efter en hård kamp, sa Juha Kontinen, huvudfört­roen­deman vid Stora Ensos såg i Honka­lahti, efter infotillfället.

Mikko Heino som är huvudfört­roen­deman på Askos soffa­brik Insofa i Lahtis, anser att de svåraste avtals­punk­terna ur arbets­ta­garnas synvinkel är nedskär­ningen i tjäns­teårs­til­läggen samt det att arbets­gi­varen får rätten att spjälka upp arbets­ta­garnas semester. Han ser också ljusglimtar i avtalet.

– Hos oss genomfördes ”kiky” så att tre ”pekkas­dagar” föll bort. Genom det här avtalet fick vi dem tillbaka, säger Heino.

Vuokko Piippo­lainen, huvudfört­roen­deman på UPM Alhol­mens såg i Jakobstad, säger rakt ut att det är svårt att hitta något gott i det nya avtalet. Hon är ändå nöjd över att förbundet ordnat ett infotillfälle för att öppna upp det nya avtalet för förtroedemännen.

– Det är bra att sakerna sägs som de verkligen är. Nu ska vi ta lärdom av det. Inför följande avtalsför­hand­lingar måste vi ha verktygen i skick, oberoende hur Skogsin­dustrin rf uppför sig, säger Piippolainen.

ARBETSGIVARNAS ATITYD FÖRUNDRAR

Huvudföt­roen­deman Kimmo Natunen på UPM Plywood i Nyslott ser både goda och dåliga element i avtalet.

– Nedskär­ningen av tjäns­teårs­til­lägget behandlar arbets­ta­gare ojämlikt. Samti­digt betalar vi ett pris  för att arbets­gi­varen fick möjlig­heten att införa nya arran­ge­mang för arbets­tiden. Det återstår att se om och hur man tar i bruk dem på arbetsplatserna.

– Med tanke på omstän­dig­he­terna är helheten sådan att man leva med avtalet. Vi måste komma ihåg att löneför­höj­nin­garna följer den allmänna linjen och det oavlö­nade talkoar­betet försvinner.

Natunen har funderat en hel del över arbets­gi­varnas attityd under förhandlingarna.

– Det som förun­drar mig är den signal som Skogsin­dustrin rf. verkar vilja förmedla till de anställda i förbun­dets medlemsfö­retag. Då det hela tiden finns ett behov av arbets­kraft i mekaniska skogsin­dustrin, så kan man säga att det inte är en speciellt lockande signal.

TEXT PETTERI RAITO