På svenska
Personalen på Termonova i Ingå fixar både gymmattor och tunnelbyggen – ”I praktiken säljer vi luft”
Det var kanske bara få som visste att olympiska medaljerna i gymnastik avgörs på underlag som tillverkats i Ingå. Dessutom skapar nya tunnelprojekt framtidstro hos arbetstagarna vid cellplasttillverkaren NMC Termonova.
Olympiska spelen i Rio 2016, London 2012, Peking 2008 och Aten 2004… Cellplasttillverkaren från Ingå spelar en inte alls oviktig biroll i elitidrottens finrum. Då en av idrottshistoriens mest framgångsrika gymnaster, Simone Biles, kammade hem fyra guld och en brons i Brasilien, var det kanske inte många som hade ögonen på det gula underlaget – men det hade antagligen en och annan anställd på västnyländska NMC Termonova.
Idrottsunderlag är en exakt vetenskap.
– Det handlar om densiteten i materialet. Det finns olika krav på hårdheten som krävs till exempel mellan judo och brottning, då man i ena grenen tävlar barfota och i den andra har tossor på fötterna, säger VD Peter Hammarberg.
Att gymnasterna ser ut att hoppa så högt som det gör har alltså inte enbart med deras hårda träning och goda fysik.
– Underlaget ger omkring 15–20 procent extra höjd på hoppen.
Långt från Ingå förhandlar världens fem största tillverkare med Internationella Olympiska Kommittén om vem som får leverera underlagen till OS i Tokyo, som inleds om drygt två år.
Förutom materialet till gymnastikmattor är också materialet i de måltavlor som används i topptävlingar inom bågskytte tillverkade här. Den så kallade sporthelheten står ändå för bara en fjärdedel av företagets produktion.
De övriga områden för cellplasttillverkaren är för det mesta inom värmeisolering. I bergiga Norge byggs det en hel del trafiktunnlar genom fjäll och det är en marknad NMC Termonova slagit sig in på.
En stor del av företagets produkter går på export, men det finns också en inhemsk efterfråga. Produkterna hittas överallt.
Det handlar om allt från stora byggprojekt till skaften i populära inhemska vinterskor för barn.
– Det som gynnar oss här i Ingå är att det inom det belgiska familjeföretaget som äger oss inte, finns en annan fabrik som kan göra det vi gör här, säger Hammarberg.
NMC-koncernen äger 17 produktionsenheter runtom i Europa – bland annat i Belgien, Nederländerna och Tyskland.
SKRÄDDARSYDDA PRODUKTER
Huvudstadsregionens nästan rent av ökända långkörare inom infrastruktur, Västmetron, har också fört med sig jobb på NMC Termonova, liksom också stora satsningar på värmeupptagning från vattenbassänger i Österrike, dit Termonova levererat bassängtäcken med den blygsamma storleken på tio hektar.
Då konkurrenterna finns för det mesta i utlandet, med så gott som samma råvarukostnader, har man i Ingå satsat vid sidan av bulkvaran på mer på skräddarsydda produkter för kunderna runtom i Europa.
I regel har de anställda jobbat länge på företaget och arbetskarriärerna långa. Huvudförtroendeman Jyri Puttonen är själv trots allt rätt så ny i huset och hör samtidigt till det unga gardet inom produktionen.
Lojobon började jobba på NMC Termonova genom en rekryteringsfirma för ett par år sedan.
JOBBA I UGNEN
Produktionen på fabriken i Ingå sker i två avdelningar, på ena sidan tillverkas själva råvaran och enkla så kallade bulkprodukter. Man känner genast att det blir riktigt varmt och skönt att traska in på ugnsidan.
I praktiken handlar det om att blåsa varm luft och tillsätta vissa kemikalier. Materialet färdas genom ugnen i varierande temperaturer, ”jäser” och blir så gott som 30 gånger större, tre gånger på höjden, bredden och djupet.
– I praktiken kan man alltså säga att vi säljer luft, säger Hammarberg.
Processen är väldigt känslig för värmeväxlingar. Det kan hända att en dörr som står öppen någonstans påverkar processen till den grad att materialet måste förkastas.
– Förra sommaren var väldigt varm och då märkte man nog av det på jobbet, säger Puttonen.
Omkring hälften av de runt 1500 produkter som för tillfället tillverkas här står klara att skeppas ut till kundföretagen vid det här skedet. Andra hälften går vidare till vidare förädling på andra sidan väggen.
Staffan Nyman har arbetarskyddet i ryggmärgen med sina 15 år som arbetarskyddsfullmäktige. Han beskriver sig också som något och något av en allt-i-allo på fabriksgolvet.
– Vi har jobbat för att få luftkvaliteten bättre och det har den blivit. Det blir också färre skärsår nuförtiden, säger Nyman.
Skärskadorna är den vanligaste typen av arbetsrelaterade olyckor här, då man med hjälp av mattknivar manuellt skär av material som kommer från ugnen.
Göteborgsbördige Mabel Olsson håller som bäst med att se över den andra maskinen på ungsidan.
– Nu kör vi en väldigt lång körning, det tar över femtio timmar. Att sköta inställningarna är det som tar mest tid, säger hon.
Då NMC Termonovas verksamhet står på två ben, basgrejerna, som har en rätt stadig åtgång, och större projekt i stil med tunnelbyggen, har behovet av arbetskraft också varierat. Nyligen har man återgått från treskift till oavbrutet arbete i fem skift med anledning av ett större tunnelprojekt i hemlandet.
– Alla som har velat komma tillbaka har fått det, men visst finns det förstås alltid såna som fått andra jobb, säger vice huvudförtroendeman Ralf Heinström.
MER LAGERUTRYMME ÖNSKAS
I regel sker tillverkningen av de längre förädlade produkterna ”med hjälp av värme, inte lim”, som det heter här. På andra sidan väggen, där förädling sker finns bland annat flamlamineringsmaskinen och den stora lamineringsmaskinen som går kort och gått under namnet Jumbo.
Här är det också aningen svalare. Här jobbar Mika Suomalainen som varit 30 år i huset.
– Jag fick här nyligen en prenika. Inte skulle man väl vara här så länge om man vantrivdes, säger han.
Suomalainen jobbar i par med Johan Westerlund som har sin andra dag på jobbet efter att ha återvänt efter att ha varit permitterad i några månader.
– Vi får hoppas att det kommer fler beställningar, säger han, för att sedan återgå till arbetet.
Ett så kallat lean-tänk som blivit allt vanligare inom industrin är svårt att genomföra här i de nuvarande fabriksutrymmena, där företaget hållit till i snart 40 år.
– Det skulle kunna finnas mer lagerutrymme. För tillfället är det två dagar produktion, och sen är huset fullt. Ibland kan de färdiga produkterna stå i vägen, säger Suomalainen.
Han berömmer ändå att man i dag oftare byter arbetsuppgifter med kollegerna. Suomalainen har rätt så nyligen bekantat sig med flamlaminering
– Det skulle vara bra om allt fler prövade på olika grejer här, säger Suomalainen som tillbringade 1990-talet ”på ugnsidan” för att sedan flytta över till förädlingssidan till att bland annat jobba med ”Jumbon”.
För tillfället består Jumbogänget av Seppo Blom och Ossi Pakkala. De kör samtidigt också kvalitetskontroll. Om mattan som spottas ut har repor eller orenheter plockar de bort dem.
Både Blom och Pakkala står med ett ben på en pall och lutar med det andra mot maskinen.
– Jag har aldrig lyckats trilla ner härifrån, säger Blom, medan han hejar över en cellplastmatta i högen av godkända mattor – den 48:e av sitt slag.
HUVUDFÖRTROENDMAN VID FLAMLAMINERAREN
Då huvudförtroendeman Puttonen inte sköter sitt förtroendemannauppdrag håller han för det mesta till vid flamlamineringsmaskinen.
Så gott som alla anställda inom produktionen är medlemmar i Industrifacket, intygar huvudförtroendemannen.
– Jag har fortfarande mycket att lära mig. Inte har jag tidigare precis öppnat lagböcker, säger Puttonen och uppmanar också andra yngre anställda att söka sig till förtroendeposter på jobbet.
Huvudbild. Staffan Nyman och Ralf Heinberg.
NMC TERMONOVA
GRUNDAT: 1977, nuvarande ägaren NMC köpte upp 2006
HEMORT: Ingå
PRODUKTION: Produkter i polystyren eller cellplast.
VERKSAMHETSOMRÅDE: Hela världen, export till Norden och Centraleuropa
PERSONAL: 61
OMSÄTTNING: 18,5 miljoner (2018)
TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM
