"Alla som jobbar måste få frågan ”vill du vara med" i facket. Det kanske inte räcker med en gång utan man måste komma tillbaka flera gånger", säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
"Alla som jobbar måste få frågan ”vill du vara med" i facket. Det kanske inte räcker med en gång utan man måste komma tillbaka flera gånger", säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Svenska fackledaren: “Nordborna måste snacka sig samman”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JYRKI LUUKKONEN

Stat­en ska inte blan­da sig i vår lönebild­ning, anser sven­s­ka IF Met­alls ord­förande Marie Nils­son. Men när det kom­mer till indus­trins grö­na omställ­ning måste den vara med.

Marie Nils­son omvaldes på för­bund­skon­gressen till ord­förande för sven­s­ka IF Met­all i fjol. För­bun­det organ­is­er­ar fler än 300 000 medlem­mar inom indus­trin i Sverige.

Nils­son stod till­sam­mans med sven­s­ka skogs‑, trä- och grafiska GS-fack­ets ombuds­man Tony Berggren, Knut Antvard Øygard från nors­ka Felles­for­bun­det och René Nielsen från Dan­sk Met­al för det nordiska inslaget bland kon­gress­gäster­na i Tam­mer­fors.

Dessu­tom pre­sen­ter­ades de inter­na­tionel­la gäster­nas häl­sning till kon­gressen av Indus­tri­ALL Glob­als ord­förande, nor­rman­nen Atle Høie.

Nils­son anser att de nordiska fack­en måste snac­ka ihop sig och bli mer sam­spelta när det kom­mer till intresse­be­vaknin­gen i EU.

De har förstått att nu gäller det att vara först!

– Dan­mark har var­it hår­dast med att säga nej till EU-direk­tiv medan det i Fin­land har fun­nits en större accep­tans. Sverige lig­ger kanske där i mit­ten, säger Nils­son.

Kom­mis­sio­nens förslag om lagstadgade min­im­ilön­er inom EU är en sådan frå­ga. Dan­mark begärde att EU-dom­stolen prö­var och förkas­tar min­im­ilönedi­rek­tivet efter­som det hotar arbets­mark­nadsmod­ellen i de nordiska län­der­na.

– Även om vi kanske tyck­er att vår är bra och funger­ar måste vi ska­pa en accep­tans och respekt för andra län­der som kanske har en län­gre väg att gå innan man har bra vil­lkor, säger Nils­son.

GEMENSAM GRÖN OMSTÄLLNING

En rättvis kli­matom­ställ­ning har seglat upp som en av de vik­ti­gaste frå­gor­na som fack­et dri­ver i Sverige. Nils­son har sett en stor förän­dring i hur före­ta­gen och arbets­gi­var­na förhåller sig till kli­mat­frå­gor sedan hon bör­jade som ord­förande för sex år sedan.

– Det var krång­li­ga regler och man såg ett mot­stånd. Där har det skett skifte när man har förstått att det finns en mark­nad för fos­sil­fria pro­duk­ter. De har förstått att nu gäller det att vara först!

”Våra förtroen­de­val­da måste frå­ga före­ta­gen och arbets­gi­var­na vad de gör för att möta omställ­nin­gen. Annars har vi kanske inte några jobb kvar om de inte tar det på all­var”, säger IF Met­alls ord­förande Marie Nils­son.

Bland medlem­mar­na ser Nils­son att en del har kom­mit väldigt myck­et län­gre

– Vi har medlem­mar som job­bar på till exem­pel på SSAB som tillverkar fos­sil­fritt stål. De är verk­li­gen med i matchen och vet vad det hand­lar om. Utmanin­gen finns kanske mer bland anställ­da i min­dre före­tag och hos under­lever­an­tör­er där det kanske inte finns en direkt kop­pling.

Nils­son anser att det gäller att sat­sa på ökad kun­skap. IF Met­all har grun­dat en egen kli­mat­grupp på för­bun­det med avsikt att tack­la frå­gor. Särskil­da utbild­ningar om en rättvis grön omställ­ning har ock­så kom­mit i gång under våren.

Dessu­tom utgör kli­mat­frå­gor en del av grun­dut­bild­ningar­na för förtroen­de­val­da i för­bun­det.

– Våra förtroen­de­val­da måste frå­ga före­ta­gen och arbets­gi­var­na vad de gör för att möta omställ­nin­gen. Annars har vi kanske inte några jobb kvar om ni inte tar det på all­var, säger Nils­son.

En färsk under­sökn­ing som för­bun­det låtit vis­ar att endast 5 av 10 uppger att det före­tag de job­bar på har en strate­gi för hur de ska min­s­ka sin kli­mat­påverkan. Runt 20 pro­cent oroar sig ock­så för att de inte i nuläget har den kom­pe­tens som behövs när jobben förän­dras.

Omställ­nin­gen kan ändå inte enbart vila på indus­trin och näringslivet. Sta­ter­na spelar en väldigt vik­tig roll.

– Vi har tyvärr fått en högerkon­ser­v­a­tiv regering i Sverige som känns väldigt osäk­er i hur man kom­mer att möta upp det här från poli­tikens håll.

POLITIKERNA SKA INTE RÖRA VÅRA LÖNER

I Sverige bör­jar avtal­srörelsen lida mot sitt slut för den här gån­gen. För IF Met­alls pågår förhan­dlin­gar­na i några min­dre bran­sch­er. Pre­cis som i Fin­land har förhan­dlin­gar­na förts i ett värre infla­tionstryck än på länge.

IF Met­all rodde i hamn med ett tvåårigt avtal som innehåller löne­förhöjningar på 7,4 pro­cent och lade nor­men för löne­uppgörelser­na på den sven­s­ka arbets­mark­naden. Målet var att inte bre på infla­tio­nen med ”för sto­ra” löne­förhöjningar.

– Inled­ningsvis kän­des det svårt och osäk­ert hur vi skulle få en accep­tans för ett avtal som inte kom­penser­ar infla­tio­nen. Men jag upplever att det finns en förståelse bland medlem­mar­na.

Vi tyck­er att stat­en ska hål­la sig bor­ta från lönebild­nin­gen.

Mot­sat­ta stånd­punk­ter har ändå förts fram bland annat i IF Met­alls avtal­sråd där runt 200 förtroen­de­val­da inom för­bun­det sit­ter och utta­lar sig i frå­gor som rör avtals­frå­gor, lönekrav och arbetsvil­lkor.

– Jag förstår att det är tufft. Nu måste vi till­ba­ka till real­löneökningar i framti­den.

I Sverige finns ock­så mån­ga som sneglat på de tys­ka avtal­suppgörelser­na där man inom verk­stadsin­dus­trin gick in för löne­förhöjningar på när­mare 9 pro­cent och skat­te­fria lönepot­ter.

Nils­son anser att det inte direkt går att jäm­föra län­der­nas sys­tem. Där man i Tysk­land höjer lägs­ta lön­er­na hand­lar det i Sverige och Fin­land genomgående om allmän­na löne­förhöjningar för alla.

– De har ock­så ett mer etabler­at sys­tem med skat­te­fria engångssum­mor­na. Det är inget vi vill ha. Vi tyck­er att stat­en ska hål­la sig bor­ta från lönebild­nin­gen.

Tek­i­jä inter­vjuade inter­na­tionel­la gäster på Indus­tri­fack­ets kongress i Tam­mer­fors 22–24.5.2023.