Blåsvart eller blåröd regering?

Den samlade högern skulle ha ett starkt stöd i riksdagen om valse­grarna Samlings­par­tiet och sannfin­län­darna skulle få Centern, SFP och KD med sig. Nevaranta tolkar ändå center­le­daren Annika Saarikkos utlåtande under och efter valkvällen så att Centern med det nuvarande unders­tödet sadlar om till oppositionspolitik.

Petteri Orpo i egenskap av ordfö­rande för det största partiet antas inleda med att försöka lägga ihop regeringspusslet.

– I praktiken finns det två alter­nativ för Orpo: ett som bygger och Samlings­par­tiet och Sannfin­län­darna och det blåröda regerings­sa­mar­betet som bygger på samlings­par­tiet och socialdemokraterna.

REDO FÖR SAMARBETE MED VEM SOM HELST?

– Industri­fac­kets mål för regeringsför­hand­lin­garna har precis kommit från trycket. De går att lägga in i regerings­pro­grammet som sådana, konsta­terar Nevaranta.

Nevaranta säger att Industri­facket kan tänka sig samar­beta med samtliga partier, så länge de frågor som är viktiga för förbun­dets medlemmar beaktas. N är det gäller balan­se­randet av stats­fi­nan­serna anser Nevaranta att rättvisan inte får glömmas bort.

– Oberoende vilket parti som deltar i regeringsför­hand­lig­narna så att det klart att därifrån kommer någon typ av program för anpas­sandet av stats­fi­nan­serna. Det är väldigt viktigt att det inte sker på lågav­lö­nade lönta­gares och arbets­lösas bekostnad, säger Nevaranta.

VARFÖR INGET VALPROGRAM?

–  Det är excep­tio­nellt att ett stort parti går till val utan ett valpro­gram, konsta­terar Nevaranta om sannfin­län­darnas taktik.

Han vill påminna om att det var först efter att förhands­röst­ningen avslu­tats som Sannfin­län­darna medde­lande att de inte stöder Industri­fac­kets initiativ om att flytta de sista så kallade ”kiky-avgif­terna” tillbaka på arbets­gi­varna. I månadss­kiftet januari-februari hade Sannfin­län­darna sagt att de stöder tanken i FFC:s enkät till partierna.

Nu vet vi ändå inte hur partiet ser på arbets­livsfrågor då de tar sig till Ständer­huset för regeringsförhandlingar.

– Sannfin­län­darna, som gick framåt i valet, har gett facket flera andra löften. Det handlar till exempel om att trygga strejk­rätten och försvara de allmän­bi­dande kollek­ti­vav­talen. Nu vet vi ändå inte hur partiet ser på arbets­livsfrå­gorna då de tar sig till Ständer­huset för regeringsför­hand­lingar, om de får inbjudan.

– Vi hoppas på att Sannfin­län­darna inom kort ger oss svar på flera viktiga frågor som berör arbets­livet. Strax inför valet vägrade partiet svara på våra samtal, säger Nevaranta.

NU SKA DET PÅVERKAS

– Nu kommer vi att kartlägga vilka partier som är viktiga påver­kare i regeringsför­hand­lin­garna. Vem förhandlar om frågor som gäller arbets­livet, skatter och socials­kydd. Här kommer samar­betet med de fackliga centra­lor­ga­ni­sa­tio­nerna och de andra förbunden att vara viktigt.

Verksam­hetsplanen kan lite variera beroende på om man på Ständer­huset utgår från ett blårött eller blåsvart alter­nativ då man svarvar ihop regeringsprogrammet.

”Ett andra konkur­rens­kraft­savtal eller ”kiky” oroar oss.”

– Partierna har olika intressen. Om det blir blårött så pekar vi främst på sådant där det finns rum för utveckling medan om det ser ut att bli en borgerlig regering blir vårt arbete högst antagligen sådant att vi spelar försvar.

– I ett sådant fall är det framför allt ett andra konkur­rens­kraft­savtal eller ”kiky” som oroar oss. Vi kan inte utesluta att regeringen skulle vilja skära i lönerna genom lagstift­ning. Nu måste vi ändå tro att man inte går in för den linjen, säger Nevaranta.

VALRESULTATET I RIKSDAGSVALET 2023

Samlings­par­tiet 48 riksdags­le­da­moter (röstandel 20,8 %)
Sannfin­län­darna 46 (20,1 %)
SDP 43 (19,9 %)
Centern 23 (11,3 %)
Gröna 13 (7,0 %)
Vänsterför­bundet 11 (7,1 %)
SFP 9 (4,3 %)
KD 5 (4,2 %)
Rörelse Nu 1 (2,4 %)
Övriga (åländska mandatet) 1 (0,5 %)