Strejken inne på andra veckan – ”Tillsammans är vi starka”

Industrifacket inledde den 11 mars en två veckor lång politisk strejk i protest mot regeringen Orpos arbetsmarknadspolitik och nedskärningar i den sociala tryggheten.

För Industrifackets del omfattar strejken runt 4 000 arbetstagare på 11 arbetsplatser. Strejkerna utgör en del av FFC-förbundens gemensamma kampanj Vägande skäl. Sammanlagt är runt 7000 anställda i strejk.

På Nestes raffinaderi i Borgå innebär den politiska strejken bränsletransporterna upphör, berättar huvudförtroendeman Sami Ryynänen.

– Under två veckor kommer inte en droppe vägtrafik- eller flygplansbränslen ut genom porten, säger Ryynänen.

På raffinaderiet jobbar runt 700 anställda i produktion och nio av tio är medlemmar i Industrifacket.

Förutom Industrifacket deltar också fackförbundet för kommunal- och välfärdstjänsterna JHL, Bil- och transportfacket AKT, Elektrikerförbundet, Byggnadsförbundet och Servicefacket PAM. Då stuvarna strejkar i hamnarna påverkar det exporten och importen.  

I videon nedan berättar huvudförtroendeman Sami Ryynänen på finska om stridsåtgärderna. 

På Neste omfattas raffinaderiets hamn och terminalen av stridsåtgärderna. Själva produktionen i raffinaderiet körs inte ner under den pågående stridsåtgärden eftersom det vore en för stor säkerhetsrisk och skulle skada maskinerna.

I praktiken jobbar man ändå i hamnen och distributionsterminalen eftersom man ändå sköter de uppgifter. Till exempel Försvarsmakten och hushåll som värmer med olja kommer att få det bränsle som behövs.

– Inte vill vi att någon sitter hemma och fryser.

KOMRPOMISSFÖRSLAG DÖG INTE FÖR REGERINGEN

Regeringen har i sitt program slagit fast att man avser skrota den inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa och införa åtgärder som avsevärt försvagar arbetstagarnas förhandlingsposition på arbetsmarknaden.

Regeringen tonar ändå ned följderna av sin politik.

– Det här förringandet av hur omfattande åtgärder det är frågan om från regeringens sida är direkt groteskt. Redan före nedskärningarna har folk haft det tufft på grund av inflationen, säger Ryynänen.

Högerregeringen bestående av samlingspartiet, sannfinländarna, svenska folkpartiet och kristdemokraterna har inte visat någon kompromissvilja.

– Fackcentralen FFC kom med balanserade och realistiska förslag till regeringen. Det nappade inte Orpo på trots att de hade chansen att lugna ner läget och börja förhandla, säger Ryynänen.

Arbetsgivarsidan gick in för ett hårt motdrag redan i början av tvåveckorsstrejken. Finlands näringsliv EK och Teknologiindustrin rf har instruerat sina medlemsförbund att frysa löneutbetalningen genast då arbetet förhindras på grund av stridsåtgärderna – även då det inte är frågan om strejker so direkt berör den egna arbetsplatsen.

Är vi på väg mot ett okontrollerat kaos?

Industrifacket beskyller EK och Teknologiindustrin för att ha infört den största lockouten, det vill säga att arbetsgivaren stänger ut de anställda från arbetet, i finsk historia. Lagen säger ändå att arbetsgivaren måste betala ut lön för sju dagar om arbetet upphör på grund av orsaker som inte direkt att göra med arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och den anställda på arbetsplatsen.

– Är vi på väg mot ett okontrollerat kaos, frågar sig Ryynänen.

Det ansträngda läget mellan arbetstagarna och regeringen har färgat samhällsdebatten. Till och med från ministerbåset har   Näringsminister Wille Rydman (sannf) har redan en längre tid kallat fackföreningsrörelsen för ”maffia” i den offentliga debatten.

Rydman jämför alltså laglig medborgaraktivism med organiserad brottslighet.

Den samlingspartistiske riksdagsledamoten och someprovokatören Tere Sammallahti föreslog på X att arbetsgivarna borde grunda ett strejkbrytarförbund som skulle förse arbetsplatserna som är i strejk med arbetskraft.

– När man inom regeringen använder den här typen av språk börjar det sippra över till arbetsplatserna. Osaktligt språk hör hemma varken i riksdagen eller på jobbet, säger Ryynänen.

Ryynänen berättar att det har förekommit en del osakligt språkbruk av dem som motsätter sig stridsåtgärderna på Borgåraffinaderiet.

– Det finns enstaka personer som harväldigt starka åsikter. I övrigt är det ganska lugnt om medlemmar står bakom besluten, säger Ryynänen.

STARKARE TILLSAMMANS

På SSAB:s stålverk i Brahestad har strejkvakterna samlats i arla morgonstund under strejkens första dag 11 mars. Strejken har inletts vid midnatt.

Huvudförtroendemannen för SSAB Europe, Timo Mällinen, uppskattar att runt 1 300 anställda är i strejk på fabriksområdet.

Skyddsarbete, arbetsuppgifter som måste göras för att inte själva ska ta skada eller är nödvändigt för att trygga liv och hälsa pågår fortfarande.

Den här strejkvågen kännetecknas av mer samarbete mellan FFC-förbunden. I Brahestad deltar också de AKT-anslutna stuvarna vid hamnlogistikföretaget Hooli Stevedoring. Förtroendeman Mikko Rantanen säger att samtliga AKT-medlemmar deltagit i strejken.

– Det spelar en stor roll. Ingen kan ensam stå upp emot något. Tillsammans är vi starka, säger Rantanen.

Industrifackets Mällinen är inne på samma linje.

– Det är en stor grej att FFC-förbunden tillsammans motsätter sig regeringens handlingar, säger Mällinen.

STÖD FÖR DE POLITISKA STREJKERNA

Mer än varannan finländare godkänner de politiska strejkerna mot regeringen Orpo-Purras planer på försämringar i arbetslivet, visar en undersökning som fackcentralen FFC låtit göra i medlet av mars.

Drygt 54 procent av finländarna godkände fackens politiska strejker mot regeringens nedskärningsplaner.

Av de tillfrågade uppgav 40 procent att de inte godkänner strejkerna. Sex procent kunde inte säga sin åsikt i frågan.

Stödet för strejkerna är speciellt starkt bland de löntagare som är medlemmar i de FFC- och STTK-anslutna fackförbunden.

– Det är naturligt att acceptansen för strejkerna är störst bland dem som påverkas av de här nedskärningarna i arbetslivet: kvinnor, unga, arbetslösa och arbetstagare. Också i den här undersökningen godkänner 70 procent av medlemmarna i FFC-förbunden den politiska strejk som pågår nu, sade FFC:s ordförande Jarkko Eloranta i ett pressmeddelande.

Undersökningen gjordes 13–17.3. och besvarades av 1 653 personer.   

Bland kvinnorna godkänner 61 procent den strejk som inleddes måndagen den 11 mars, medan andelen bland männen är 43 procent.

– Många av de nedskärningar som regeringen planerar kommer att drabba kvinnor. Visstidsanställningar utan grund, avskaffandet av vuxenutbildningsstödet samt slopandet av barnförhöjningarna och det skyddade beloppet inom utkomstskyddet för arbetslösa – det här är åtgärder som är starkt könsrelaterade.

Bland 18–40-åringarna är det 60 procent som godkänner strejkerna. Personer över 60 år är den åldersgrupp där lägst andel godkänner strejkerna.

Tidigare undersökningar som FFC har gjort visar att personer under 40 år är särskilt bekymrade över planerna på att bland annat avskaffa alterneringsledigheten, göra den första sjukdagen oavlönad och försvaga arbetstagarnas uppsägningsskydd.

– Unga vuxna är oroade över den riktning som det finska arbetslivet tar. Till exempel blir det svårare för människor som är nya i arbetslivet att få rätt till det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Unga drabbas av den här och andra nedskärningar som regeringen Orpo-Purra planerar under resten av sin tid i arbetslivet. Därför är det naturligt att de motsätter sig nedskärningarna, konstaterar Eloranta i pressmeddelandet.

I videon nedan berättar strejkvakterna på Okmetic i Vanda om sina tankar om läget då den andra strejkveckan pågår (på finska). Okmetic tillverkar kiselskivor.