Strej­ken inne på andra veckan – ”Till­sam­mans är vi starka”

Industri­fac­ket inledde den 11 mars en två veckor lång poli­tisk strejk i protest mot rege­rin­gen Orpos arbets­mark­nads­po­li­tik och neds­kär­nin­gar i den sociala tryggheten.

För Industri­fac­kets del omfat­tar strej­ken runt 4 000 arbets­ta­gare på 11 arbetsplat­ser. Strej­kerna utgör en del av FFC-förbun­dens gemen­samma kampanj Vägande skäl. Samman­lagt är runt 7000 anställda i strejk.

På Nestes raffi­na­deri i Borgå innebär den poli­tiska strej­ken bräns­let­rans­por­terna upphör, berät­tar huvudfört­roen­de­man Sami Ryynä­nen.

– Under två veckor kommer inte en droppe vägt­ra­fik- eller flygplansbräns­len ut genom porten, säger Ryynänen.

På raffi­na­de­riet jobbar runt 700 anställda i produk­tion och nio av tio är medlem­mar i Industrifacket.

Föru­tom Industri­fac­ket deltar också fackför­bun­det för kommu­nal- och välfärdst­jäns­terna JHL, Bil- och trans­port­fac­ket AKT, Elekt­ri­kerför­bun­det, Bygg­nadsför­bun­det och Service­fac­ket PAM. Då stuvarna strej­kar i hamnarna påver­kar det expor­ten och importen. 

I videon nedan berät­tar huvudfört­roen­de­man Sami Ryynä­nen på finska om stridsåtgärderna. 

På Neste omfat­tas raffi­na­de­riets hamn och termin­alen av stridsåt­gär­derna. Själva produk­tio­nen i raffi­na­de­riet körs inte ner under den pågående stridsåt­gär­den efter­som det vore en för stor säker­hets­risk och skulle skada maskinerna.

I prak­ti­ken jobbar man ändå i hamnen och distri­bu­tions­ter­min­alen efter­som man ändå sköter de uppgif­ter. Till exem­pel Förs­vars­mak­ten och hushåll som värmer med olja kommer att få det bränsle som behövs.

– Inte vill vi att någon sitter hemma och fryser.

KOMRPOMISSFÖRSLAG DÖG INTE FÖR REGERINGEN

Rege­rin­gen har i sitt program slagit fast att man avser skrota den inkom­stre­la­te­rade utkomsts­kyd­det för arbets­lösa och införa åtgär­der som avse­värt förs­va­gar arbets­ta­gar­nas förhand­lings­po­si­tion på arbetsmarknaden.

Rege­rin­gen tonar ändå ned följ­derna av sin politik.

– Det här förrin­gan­det av hur omfat­tande åtgär­der det är frågan om från rege­rin­gens sida är direkt groteskt. Redan före neds­kär­nin­garna har folk haft det tufft på grund av infla­tio­nen, säger Ryynänen.

Höger­re­ge­rin­gen bestående av samlings­par­tiet, sann­fin­län­darna, svenska folk­par­tiet och krist­de­mo­kra­terna har inte visat någon kompromissvilja.

– Fackcent­ra­len FFC kom med balan­se­rade och realis­tiska förs­lag till rege­rin­gen. Det nappade inte Orpo på trots att de hade chan­sen att lugna ner läget och börja förhandla, säger Ryynänen.

Arbets­gi­var­si­dan gick in för ett hårt motdrag redan i början av tvåvec­kors­strej­ken. Finlands närings­liv EK och Tekno­lo­giin­dustrin rf har instrue­rat sina medlemsför­bund att frysa löneut­be­tal­nin­gen genast då arbe­tet förhin­dras på grund av stridsåt­gär­derna – även då det inte är frågan om strej­ker so direkt berör den egna arbetsplatsen.

Är vi på väg mot ett okont­rol­le­rat kaos?

Industri­fac­ket beskyl­ler EK och Tekno­lo­giin­dustrin för att ha infört den största lockou­ten, det vill säga att arbets­gi­va­ren stän­ger ut de anställda från arbe­tet, i finsk histo­ria. Lagen säger ändå att arbets­gi­va­ren måste betala ut lön för sju dagar om arbe­tet upphör på grund av orsa­ker som inte direkt att göra med arbet­sav­ta­let mellan arbets­gi­va­ren och den anställda på arbetsplatsen.

– Är vi på väg mot ett okont­rol­le­rat kaos, frågar sig Ryynänen.

Det ansträngda läget mellan arbets­ta­garna och rege­rin­gen har färgat samhälls­de­bat­ten. Till och med från minis­terbå­set har   Närings­mi­nis­ter Wille Rydman (sannf) har redan en längre tid kallat fackfö­re­nings­rö­rel­sen för ”maffia” i den offent­liga debatten.

Rydman jämför alltså laglig medbor­ga­rak­ti­vism med orga­ni­se­rad brottslighet.

Den samlings­par­tis­tiske riks­dags­le­da­mo­ten och some­pro­vo­ka­tö­ren Tere Sammal­lahti föres­log på X att arbets­gi­varna borde grunda ett strejkbry­tarför­bund som skulle förse arbetsplat­serna som är i strejk med arbetskraft.

– När man inom rege­rin­gen använ­der den här typen av språk börjar det sippra över till arbetsplat­serna. Osakt­ligt språk hör hemma varken i riks­da­gen eller på jobbet, säger Ryynänen.

Ryynä­nen berät­tar att det har före­kom­mit en del osakligt språk­bruk av dem som motsät­ter sig stridsåt­gär­derna på Borgåraffinaderiet.

– Det finns enstaka perso­ner som harväl­digt starka åsik­ter. I övrigt är det ganska lugnt om medlem­mar står bakom beslu­ten, säger Ryynänen.

STARKARE TILLSAMMANS

På SSAB:s stål­verk i Brahes­tad har strej­kvak­terna samlats i arla morgons­tund under strej­kens första dag 11 mars. Strej­ken har inletts vid midnatt.

Huvudfört­roen­de­man­nen för SSAB Europe, Timo Mälli­nen, upps­kat­tar att runt 1 300 anställda är i strejk på fabriksområdet.

Skydd­sar­bete, arbet­supp­gif­ter som måste göras för att inte själva ska ta skada eller är nödvän­digt för att trygga liv och hälsa pågår fortfarande.

Den här strej­kvå­gen känne­teck­nas av mer samar­bete mellan FFC-förbun­den. I Brahes­tad deltar också de AKT-anslutna stuvarna vid hamn­lo­gis­tikfö­re­ta­get Hooli Steve­do­ring. Fört­roen­de­man Mikko Ranta­nen säger att samt­liga AKT-medlem­mar delta­git i strejken.

– Det spelar en stor roll. Ingen kan ensam stå upp emot något. Till­sam­mans är vi starka, säger Rantanen.

Industri­fac­kets Mälli­nen är inne på samma linje.

– Det är en stor grej att FFC-förbun­den till­sam­mans motsät­ter sig rege­rin­gens hand­lin­gar, säger Mällinen.

STÖD FÖR DE POLITISKA STREJKERNA

Mer än varan­nan finlän­dare godkän­ner de poli­tiska strej­kerna mot rege­rin­gen Orpo-Purras planer på försäm­rin­gar i arbets­li­vet, visar en under­sök­ning som fackcent­ra­len FFC låtit göra i medlet av mars.

Drygt 54 procent av finlän­darna godkände fackens poli­tiska strej­ker mot rege­rin­gens nedskärningsplaner.

Av de tillfrå­gade uppgav 40 procent att de inte godkän­ner strej­kerna. Sex procent kunde inte säga sin åsikt i frågan.

Stödet för strej­kerna är speciellt starkt bland de lönta­gare som är medlem­mar i de FFC- och STTK-anslutna fackförbunden.

– Det är natur­ligt att accep­tan­sen för strej­kerna är störst bland dem som påver­kas av de här neds­kär­nin­garna i arbets­li­vet: kvin­nor, unga, arbets­lösa och arbets­ta­gare. Också i den här under­sök­nin­gen godkän­ner 70 procent av medlem­marna i FFC-förbun­den den poli­tiska strejk som pågår nu, sade FFC:s ordfö­rande Jarkko Eloranta i ett pressmeddelande.

Under­sök­nin­gen gjor­des 13–17.3. och besva­ra­des av 1 653 personer. 

Bland kvin­norna godkän­ner 61 procent den strejk som inled­des månda­gen den 11 mars, medan ande­len bland männen är 43 procent.

– Många av de neds­kär­nin­gar som rege­rin­gen plane­rar kommer att drabba kvin­nor. Viss­tid­sans­täll­nin­gar utan grund, avskaf­fan­det av vuxe­nut­bild­ningss­tö­det samt slopan­det av barnför­höj­nin­garna och det skyd­dade belop­pet inom utkomsts­kyd­det för arbets­lösa – det här är åtgär­der som är starkt könsrelaterade.

Bland 18–40-åringarna är det 60 procent som godkän­ner strej­kerna. Perso­ner över 60 år är den åldersgrupp där lägst andel godkän­ner strejkerna.

Tidi­gare under­sök­nin­gar som FFC har gjort visar att perso­ner under 40 år är särs­kilt bekym­rade över planerna på att bland annat avskaffa alter­ne­rings­le­dig­he­ten, göra den första sjuk­da­gen oavlö­nad och förs­vaga arbets­ta­gar­nas uppsägningsskydd.

– Unga vuxna är oroade över den rikt­ning som det finska arbets­li­vet tar. Till exem­pel blir det svårare för männis­kor som är nya i arbets­li­vet att få rätt till det inkom­stre­la­te­rade utkomsts­kyd­det för arbets­lösa. Unga drab­bas av den här och andra neds­kär­nin­gar som rege­rin­gen Orpo-Purra plane­rar under resten av sin tid i arbets­li­vet. Därför är det natur­ligt att de motsät­ter sig neds­kär­nin­garna, kons­ta­te­rar Eloranta i pressmeddelandet.

I videon nedan berät­tar strej­kvak­terna på Okme­tic i Vanda om sina tankar om läget då den andra strej­kvec­kan pågår (på finska). Okme­tic till­ver­kar kiselskivor.