Arbetarskyddsmyndigheten fick nya metoder att övervaka lönedumpning

Refor­men utvidgar det upp­man­ings­för­farande som ingår i lagen om till­syn över arbe­tarsky­d­det till att gäl­la sit­u­a­tion­er där löne­dump­n­ing förekom­mer.

I prak­tiken bety­der det att om arbe­tarsky­ddsmyn­digheten vid region­för­valt­ningsverken upp­täck­er löne­dump­n­ing, ska den ge arbets­gi­varen en admin­is­tra­tiv upp­man­ing att upphöra med löne­dump­nin­gen inom en utsatt tid.

Löne­dump­n­ing är en del av den grå ekonomin och sned­vrid­er ock­så konkur­rensen mel­lan före­ta­gen.

Myn­digheten kan i sam­band med upp­manin­gen döma ut vite.

– Löne­dump­n­ing är en del av den grå ekonomin och sned­vrid­er ock­så konkur­rensen mel­lan före­ta­gen, säger fack­cen­tralen FFC:s chef­sjurist Timo Kosk­i­nen.

Han kon­stat­er­ar att syftet med refor­men är att effek­ti­vare se till att lönebestäm­melser­na i lagen och de allmänt bin­dande kollek­ti­vav­tal­en följs.

UPPMANING KAN GES REDAN OM EN ENDA ANSTÄLLD UTSÄTTS FÖR LÖNEDUMPNING

Före refor­men kunde arbe­tarsky­ddsmyn­digheten bara ge arbets­gi­varen en anvis­ning om den upp­täck­te löne­dump­n­ing. Myn­digheten kunde inte utfär­da vite eller vid­ta andra åtgärder för att se till att bestäm­melser­na följs.

Arbe­tarsky­ddsmyn­digheten kunde ingri­pa i löne­dump­n­ing främst när det hand­lade om brott som upp­fyllde kän­neteck­nen för diskrim­iner­ing i arbet­slivet.

– Sit­u­a­tion­er där det enbart har förekom­mit löne­dump­n­ing och där man inte har kun­nat påvisa diskrim­iner­ing föll i prak­tiken utan­för arbe­tarsky­ddsmyn­dighetens befo­gen­heter. Efter lagän­drin­gen räck­er det att en enda arbet­sta­gare har bliv­it utsatt för löne­dump­n­ing som är mer än obe­ty­dlig för att myn­digheten ska kun­na ge en upp­man­ing, kon­stat­er­ar Kosk­i­nen.

Enligt den upp­dat­er­ade lagen innebär löne­dump­n­ing att arbets­gi­varen för­sum­mar att beta­la lön enligt den fast­slagna min­i­minivån. Till den här min­i­minivån räk­nas alla lagstadgade eller kollek­ti­vav­talsen­li­ga tillägg såsom arbet­stid­stil­lägg, ålder­stil­lägg och kom­pe­ten­stil­lägg samt andra klart ver­i­fier­bara lönede­lar.

– Det hand­lar allt­så inte bara om att över­va­ka att arbet­sta­gar­na får lön enligt den lägs­ta löneklassen i kollek­ti­vav­talet. I vis­sa excep­tionel­la sit­u­a­tion­er, till exem­pel när det gäller lönede­lar som grun­dar sig på bedömn­ing av per­son­lig kom­pe­tens, kan arbe­tarsky­ddsmyn­digheten ändå avstå från att utö­va till­syn. Då är det ändå vik­tigt att kom­ma ihåg att alla andra klara lönede­lar omfat­tas av till­sy­nen, bet­onar Kosk­i­nen.

Att arbe­tarsky­ddsmyn­digheten kan ge arbets­gi­varen en upp­man­ing innebär inte att löne­dump­n­ing har krim­i­nalis­er­ats. Efter att ha fått upp­manin­gen ska arbets­gi­varen rät­ta till arbet­sta­garens lön, men arbets­gi­varen kan inte dömas till något egentligt straff.

Det hand­lar inte bara om att över­va­ka att arbet­sta­gar­na får lön enligt den lägs­ta löneklassen i kollek­ti­vav­talet.

Kosk­i­nen anser ändå att det är bra att myn­digheten nu har fått möj­lighet att effek­tivera upp­manin­gen genom vite.

Det admin­is­tra­ti­va beslutet hjälper inte heller i sit­u­a­tion­er där arbets­gi­varen i flera år har beta­lat fel lön.

– Då ska arbet­sta­garen göra anspråk på den obe­tal­da lönen på något annat sätt, till exem­pel via sitt fack­för­bund eller på rättslig väg. Det beror på att den admin­is­tra­ti­va upp­manin­gen inte är retroak­tiv utan endast åläg­ger arbets­gi­varen att beta­la rätt lön från och med den tid­punk­ten, säger Timo Kosk­i­nen.

MISSTANKE OM BEDRÄGERI OCH OCKER SKA ANMÄLAS TILL POLISEN 

Arbe­tarsky­ddsmyn­digheten har tidi­gare var­it skyldig att anmäla mis­stänk­ta fall av diskrim­iner­ing i arbet­slivet till polisen. I bör­jan av juni utvidgades anmäl­ningsskyldigheten till att ock­så gäl­la mis­stankar om bedrägeri och ock­er.

– Lagre­for­men för­bät­trar uttryck­li­gen sit­u­a­tio­nen för de män­niskor som har den sva­gaste ställ­nin­gen i arbet­slivet, kon­stat­er­ar Timo Kosk­i­nen.

Arbe­tarsky­ddsmyn­dighetens anmäl­ningsskyldighet utvidgades sam­tidigt på en annan punkt. I fort­sät­tnin­gen ska arbe­tarsky­ddsmyn­digheten under­rät­ta de kom­mu­nala häl­sosky­dds- och byg­gnad­still­syns­myn­digheter­na om den upp­täck­er miss­förhål­lan­den som gäller inomhuskli­matet och under­hål­let av byg­gnad­er.

Refor­men gör det bety­dligt lättare att bland annat reda ut prob­lem med mögelfastigheter, när byg­gnad­still­sy­nen snab­bare får kännedom om prob­le­men.

Syftet är att min­s­ka de häl­so­prob­lem för som orsakas av dålig inomhus­luft genom att effek­tivera infor­ma­tion­sut­bytet mel­lan myn­digheter­na.

– Refor­men gör det bety­dligt lättare att bland annat reda ut prob­lem med mögelfastigheter, när byg­gnad­still­sy­nen snab­bare får kännedom om prob­le­men. Arbetet med att utre­da prob­le­men kan inledas tidi­gare, färre per­son­er expon­eras och man kan vid­ta nöd­vändi­ga repa­ra­tioner i rätt tid, säger Kosk­i­nen.