alipalkkaus
Kuvituskuva.

Arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten fick nya meto­der att över­vaka lönedumpning

22.6.2023

En lagändring i början av juni gav arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten nya befo­gen­he­ter att ingripa i löne­dump­ning. Samti­digt blev arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten skyl­dig att anmäla miss­tänkt ocker och bedrä­geri till poli­sen samt problem med inom­hus­luf­ten till de kommu­nala hälsos­kydds- och byggnadstillsynsmyndigheterna.

Refor­men utvid­gar det uppma­ningsför­fa­rande som ingår i lagen om till­syn över arbe­tars­kyd­det till att gälla situa­tio­ner där löne­dump­ning förekommer.

I prak­ti­ken bety­der det att om arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten vid regionför­valt­nings­ver­ken upptäc­ker löne­dump­ning, ska den ge arbets­gi­va­ren en admi­ni­stra­tiv uppma­ning att upphöra med löne­dump­nin­gen inom en utsatt tid.

Löne­dump­ning är en del av den grå ekono­min och snedv­ri­der också konkur­ren­sen mellan företagen.

Myndig­he­ten kan i samband med uppma­nin­gen döma ut vite.

– Löne­dump­ning är en del av den grå ekono­min och snedv­ri­der också konkur­ren­sen mellan före­ta­gen, säger fackcent­ra­len FFC:s chefs­ju­rist Timo Koski­nen.

Han kons­ta­te­rar att syftet med refor­men är att effek­ti­vare se till att löne­bes­täm­mel­serna i lagen och de allmänt bindande kollek­ti­vav­ta­len följs.

UPPMANING KAN GES REDAN OM EN ENDA ANSTÄLLD UTSÄTTS FÖR LÖNEDUMPNING

Före refor­men kunde arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten bara ge arbets­gi­va­ren en anvis­ning om den upptäckte löne­dump­ning. Myndig­he­ten kunde inte utfärda vite eller vidta andra åtgär­der för att se till att bestäm­mel­serna följs.

Timo Koski­nen

Arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten kunde ingripa i löne­dump­ning främst när det hand­lade om brott som uppfyllde känne­teck­nen för diskri­mi­ne­ring i arbetslivet.

– Situa­tio­ner där det enbart har före­kom­mit löne­dump­ning och där man inte har kunnat påvisa diskri­mi­ne­ring föll i prak­ti­ken utanför arbe­tars­kydds­myn­dig­he­tens befo­gen­he­ter. Efter lagändrin­gen räcker det att en enda arbets­ta­gare har blivit utsatt för löne­dump­ning som är mer än obetyd­lig för att myndig­he­ten ska kunna ge en uppma­ning, kons­ta­te­rar Koskinen.

Enligt den uppda­te­rade lagen innebär löne­dump­ning att arbets­gi­va­ren försum­mar att betala lön enligt den fasts­lagna mini­mi­nivån. Till den här mini­mi­nivån räknas alla lags­tad­gade eller kollek­ti­vav­tal­sen­liga tillägg såsom arbets­tids­til­lägg, ålders­til­lägg och kompe­tens­til­lägg samt andra klart veri­fier­bara lönedelar.

– Det hand­lar alltså inte bara om att över­vaka att arbets­ta­garna får lön enligt den lägsta löneklas­sen i kollek­ti­vav­ta­let. I vissa excep­tio­nella situa­tio­ner, till exem­pel när det gäller löne­de­lar som grun­dar sig på bedöm­ning av person­lig kompe­tens, kan arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten ändå avstå från att utöva till­syn. Då är det ändå viktigt att komma ihåg att alla andra klara löne­de­lar omfat­tas av till­sy­nen, beto­nar Koskinen.

Att arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten kan ge arbets­gi­va­ren en uppma­ning innebär inte att löne­dump­ning har krimi­na­li­se­rats. Efter att ha fått uppma­nin­gen ska arbets­gi­va­ren rätta till arbets­ta­ga­rens lön, men arbets­gi­va­ren kan inte dömas till något egent­ligt straff.

Det hand­lar inte bara om att över­vaka att arbets­ta­garna får lön enligt den lägsta löneklas­sen i kollektivavtalet.

Koski­nen anser ändå att det är bra att myndig­he­ten nu har fått möjlig­het att effek­ti­vera uppma­nin­gen genom vite.

Det admi­ni­stra­tiva beslu­tet hjäl­per inte heller i situa­tio­ner där arbets­gi­va­ren i flera år har beta­lat fel lön.

– Då ska arbets­ta­ga­ren göra anspråk på den obetalda lönen på något annat sätt, till exem­pel via sitt fackför­bund eller på rätts­lig väg. Det beror på att den admi­ni­stra­tiva uppma­nin­gen inte är retroak­tiv utan endast åläg­ger arbets­gi­va­ren att betala rätt lön från och med den tidpunk­ten, säger Timo Koskinen.

MISSTANKE OM BEDRÄGERI OCH OCKER SKA ANMÄLAS TILL POLISEN 

Arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten har tidi­gare varit skyl­dig att anmäla miss­tänkta fall av diskri­mi­ne­ring i arbets­li­vet till poli­sen. I början av juni utvid­ga­des anmäl­ningss­kyl­dig­he­ten till att också gälla miss­tan­kar om bedrä­geri och ocker.

– Lagre­for­men förbätt­rar uttryckli­gen situa­tio­nen för de männis­kor som har den svagaste ställ­nin­gen i arbets­li­vet, kons­ta­te­rar Timo Koskinen.

Arbe­tars­kydds­myn­dig­he­tens anmäl­ningss­kyl­dig­het utvid­ga­des samti­digt på en annan punkt. I fort­sätt­nin­gen ska arbe­tars­kydds­myn­dig­he­ten under­rätta de kommu­nala hälsos­kydds- och bygg­nads­till­syns­myn­dig­he­terna om den upptäc­ker missförhål­lan­den som gäller inom­huskli­ma­tet och underhål­let av byggnader.

Refor­men gör det betyd­ligt lättare att bland annat reda ut problem med mögel­fas­tig­he­ter, när bygg­nads­till­sy­nen snab­bare får känne­dom om problemen.

Syftet är att minska de hälso­problem för som orsa­kas av dålig inom­hus­luft genom att effek­ti­vera infor­ma­tion­sut­by­tet mellan myndigheterna.

– Refor­men gör det betyd­ligt lättare att bland annat reda ut problem med mögel­fas­tig­he­ter, när bygg­nads­till­sy­nen snab­bare får känne­dom om proble­men. Arbe­tet med att utreda proble­men kan inle­das tidi­gare, färre perso­ner expo­ne­ras och man kan vidta nödvän­diga repa­ra­tio­ner i rätt tid, säger Koskinen.