Svenska fackledaren: ”Nordborna måste snacka sig samman”

Marie Nilsson omvaldes på förbundskongressen till ordförande för svenska IF Metall i fjol. Förbundet organiserar fler än 300 000 medlemmar inom industrin i Sverige.

Nilsson stod tillsammans med svenska skogs-, trä- och grafiska GS-fackets ombudsman Tony Berggren, Knut Antvard Øygard från norska Fellesforbundet och René Nielsen från Dansk Metal för det nordiska inslaget bland kongressgästerna i Tammerfors.

Dessutom presenterades de internationella gästernas hälsning till kongressen av IndustriALL Globals ordförande, norrmannen Atle Høie.

Nilsson anser att de nordiska facken måste snacka ihop sig och bli mer samspelta när det kommer till intressebevakningen i EU.

De har förstått att nu gäller det att vara först!

– Danmark har varit hårdast med att säga nej till EU-direktiv medan det i Finland har funnits en större acceptans. Sverige ligger kanske där i mitten, säger Nilsson.

Kommissionens förslag om lagstadgade minimilöner inom EU är en sådan fråga. Danmark begärde att EU-domstolen prövar och förkastar minimilönedirektivet eftersom det hotar arbetsmarknadsmodellen i de nordiska länderna.

– Även om vi kanske tycker att vår är bra och fungerar måste vi skapa en acceptans och respekt för andra länder som kanske har en längre väg att gå innan man har bra villkor, säger Nilsson.

GEMENSAM GRÖN OMSTÄLLNING

En rättvis klimatomställning har seglat upp som en av de viktigaste frågorna som facket driver i Sverige. Nilsson har sett en stor förändring i hur företagen och arbetsgivarna förhåller sig till klimatfrågor sedan hon började som ordförande för sex år sedan.

– Det var krångliga regler och man såg ett motstånd. Där har det skett skifte när man har förstått att det finns en marknad för fossilfria produkter. De har förstått att nu gäller det att vara först!

Bland medlemmarna ser Nilsson att en del har kommit väldigt mycket längre

– Vi har medlemmar som jobbar på till exempel på SSAB som tillverkar fossilfritt stål. De är verkligen med i matchen och vet vad det handlar om. Utmaningen finns kanske mer bland anställda i mindre företag och hos underleverantörer där det kanske inte finns en direkt koppling.

Nilsson anser att det gäller att satsa på ökad kunskap. IF Metall har grundat en egen klimatgrupp på förbundet med avsikt att tackla frågor. Särskilda utbildningar om en rättvis grön omställning har också kommit i gång under våren.

Dessutom utgör klimatfrågor en del av grundutbildningarna för förtroendevalda i förbundet.

– Våra förtroendevalda måste fråga företagen och arbetsgivarna vad de gör för att möta omställningen. Annars har vi kanske inte några jobb kvar om ni inte tar det på allvar, säger Nilsson.

En färsk undersökning som förbundet låtit visar att endast 5 av 10 uppger att det företag de jobbar på har en strategi för hur de ska minska sin klimatpåverkan. Runt 20 procent oroar sig också för att de inte i nuläget har den kompetens som behövs när jobben förändras.

Omställningen kan ändå inte enbart vila på industrin och näringslivet. Staterna spelar en väldigt viktig roll.

– Vi har tyvärr fått en högerkonservativ regering i Sverige som känns väldigt osäker i hur man kommer att möta upp det här från politikens håll.

POLITIKERNA SKA INTE RÖRA VÅRA LÖNER

I Sverige börjar avtalsrörelsen lida mot sitt slut för den här gången. För IF Metalls pågår förhandlingarna i några mindre branscher. Precis som i Finland har förhandlingarna förts i ett värre inflationstryck än på länge.

IF Metall rodde i hamn med ett tvåårigt avtal som innehåller löneförhöjningar på 7,4 procent och lade normen för löneuppgörelserna på den svenska arbetsmarknaden. Målet var att inte bre på inflationen med ”för stora” löneförhöjningar.

– Inledningsvis kändes det svårt och osäkert hur vi skulle få en acceptans för ett avtal som inte kompenserar inflationen. Men jag upplever att det finns en förståelse bland medlemmarna.

Vi tycker att staten ska hålla sig borta från lönebildningen.

Motsatta ståndpunkter har ändå förts fram bland annat i IF Metalls avtalsråd där runt 200 förtroendevalda inom förbundet sitter och uttalar sig i frågor som rör avtalsfrågor, lönekrav och arbetsvillkor.

– Jag förstår att det är tufft. Nu måste vi tillbaka till reallöneökningar i framtiden.

I Sverige finns också många som sneglat på de tyska avtalsuppgörelserna där man inom verkstadsindustrin gick in för löneförhöjningar på närmare 9 procent och skattefria lönepotter.

Nilsson anser att det inte direkt går att jämföra ländernas system. Där man i Tyskland höjer lägsta lönerna handlar det i Sverige och Finland genomgående om allmänna löneförhöjningar för alla.

– De har också ett mer etablerat system med skattefria engångssummorna. Det är inget vi vill ha. Vi tycker att staten ska hålla sig borta från lönebildningen.

Tekijä intervjuade internationella gäster på Industrifackets kongress i Tammerfors 22-24.5.2023.