Kampanjen Handen bort ur min ficka inleds 11.2.2023.

Bort med handen ur min ficka!

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

Industri­fac­kets kampanj vill föra fram att man genom att rösta kan påverka sin utkomst och vilken rikt­ning hela Finland kommer att välja. Konkur­rens­kraft­sav­ta­let eller ”kiky””, som den senaste borger­liga rege­rin­gen körde igenom visar att arbets­li­vets spel­regler inte är huggna i sten.

– Industri­fac­kets medlem­mar kan bestämma vilken rikt­ning Industri­fac­ket och Finland går i, säger orga­ni­se­ring­sans­va­rig Mika Häkki­nen vid Industri­fac­ket.

Det lönar sig att alltså att rösta både i Industri­fac­kets kongress­val och i riks­dags­va­let. Det vill Industri­fac­ket föra fram i kampan­jen Bort med handen ur min ficka.

Kampan­jen inleds 11 februari och kommer att synas och höras i alla Industri­fac­kets kana­ler men också i andra tidnin­gar, i radio, på TV och i sociala medier.

Målet är att kampan­jen når alla medlem­mar i Indsut­ri­fac­ket och den arbe­tande befolk­nin­gen i allmänhet.

– Vårt mål är att så många som möjligt blir medve­ten om varför och vem det lönar sig att lägga sin röst på, säger Häkkinen.

Ett högt valdel­ta­gande i kongress­va­let innebär att Industri­fac­ket får ett starkt mandat till att driva medlem­mar­nas intressen.

Kongress­va­let äger rum 10–31 mars. Industri­fac­kets medlem­mar väljer 442 kongres­som­bud till kongres­sen som i sin tur ritar upp rikt­lin­jerna för följande femårsperiod.

Ett högt valdel­ta­gande i kongress­va­let innebär att Industri­fac­ket får ett starkt mandat till att driva medlem­mar­nas intressen.

Den egent­liga valda­gen i riks­dags­va­let är 2 april och man kan rösta på förhand 22–28 mars.

En arbe­tare kör sina egna intres­sen på bästa möjliga sätt genom att rösta på kandi­da­ter och partier som förstår och driver lönta­gar­nas intressen.

TVÅ VAL, EN KAMPANJ

Kongress­va­let och riks­dags­va­let sker samti­digt den här gången så det är klart att Industri­fac­kets kampanj för att uppmana medlem­mar att rösta gäller båda valen. De utvalda teman för kampan­jen bygger på ett gedi­get forskningsunderlag.

– Vi har gjort opinions­mät­nin­gar bland medlem­marna och den arbe­tande befolk­nin­gen i stort. Vi har frågat om vad det är som tynger sinnet och vilka problem man vill ha en lösning på, berät­tar Mika Häkkinen.

Det har blivit klart att männis­korna oroar sig för sin ekonomi och utkomst, visar opinionsmätningarna.

Löne­dump­ning är ett brott.

Kampan­jens bärande teman skapar verk­tyg till att förs­vara den ekono­miska trygg­he­ten. Det konkur­rens­krafts­pa­ket eller ”kiky”, som rege­rin­gen Sipilä tvin­gade på männis­korna, ligger i färskt minne.

– Knap­past vill någon ha ett nytt ”kiky-avtal”. Det kommer tydligt fram i svaren, berät­tar Häkkinen.

Att stå upp till förs­var för ett rätt­vist arbets­liv ligger i cent­rum för kampan­jen. Nivån på arbets­lös­het­strygg­he­ten och ett förs­var av strejk­rät­ten är viktiga byggs­te­nar för att skapa ekono­misk trygghet.

En del partier driver på direkta försäm­rin­gar i arbets­li­vet. Samlings­par­tiet har till exem­pel kommit med förs­la­get om att skära ner det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyd­det från 400 dagar till 200 dagar.

I Finland har vi ingen lags­tad­gad mini­mi­lön vilket innebär att mini­mi­lö­ne­nivån bestäms utgående från de allmän­bin­dande bransch­visa kollektivavtalen.

Skog­sin­dustrins arbets­gi­vare har lösg­jort sig från de natio­nella kollek­ti­vav­ta­len. På lång sikt skulle slopan­det av allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal leda till att anställ­nings­vill­ko­ren bir sämre.

Om det inte skulle finnas kollek­ti­vav­tal så skulle det genast kännas av i plånboken.

– Om det inte skulle finnas kollek­ti­vav­tal så skulle det genast kännas av i plån­bo­ken, säger Häkkinen.

Samma orsak finns bakom varför det är så viktigt att förs­vara strejk­rät­ten som är en grund­läg­gande rättighet.

– Utan strejk­rätt finns inte möjlig­he­ten att likvär­digt förhandla, säger Häkkinen.

Kampan­jen vill också få bukt med ren och skär krimi­na­li­tet på arbets­mark­na­den. Löne­dump­ning borde vara olagligt så att arbets­li­vet skulle vara rätt­vist för alla.

– Löne­dump­ning är ett brott, säger Häkkinen.

LÄGG ETT LÖFTE OM ATT RÖSTA

Person­liga diskus­sio­ner utgör stom­men för kampan­jen. Diskus­sio­nerna förs både ansikte mot ansikte på arbetsplat­serna och per telefon.

– Röst­nings­löf­tet ligger i cent­rum för kampan­jen. Vi frågar direkt av männis­kor om de lovar att gå och rösta, berät­tar Häkkinen.

Det är framför allt de aktiva inom förbun­det som för samta­len. Avsik­ten är framför allt att nå de fört­roen­de­valda på arbetsplat­serna som i sin tur går vidare med samta­len och spri­der ordet. Förbun­det förser de fört­roen­de­valda med resur­ser till stöd för samtalen.

– Vi har hela fackets arse­nal i bruk och vi kommer att genomföra tiotusen­tals samtal, säger Häkkinen.

Kampan­jens Bort med handen ur min ficka-sloga­nen kommer att synas i offent­lig­he­ten och i gatubilden.

– Vi vill föra en offent­lig diskus­sion om bety­del­se­fulla poli­tiska linje­drag­nin­gar, säger Häkkinen.

Vi har hela fackets arse­nal i bruk och vi kommer att genomföra tiotusen­tals samtal.

Kampan­jen inleds samti­digt som de FFC-anslutna fackför­bun­dens gemen­samma valkam­panj. Inom ramen för den gemen­samma kampan­jen tillfrå­gas kandi­da­terna i riks­dags­va­let om vallöf­ten gällande olika teman som berör arbetslivet.

Utgående från vallöf­ten sammans­täl­ler man en lista över kandi­da­ter driver lönta­gar­nas sak. Listan läggs sedan upp på nätet.

Industri­fac­kets medlem­mar spelar en viktig roll i hur Finlands följande rege­ring kommer att se ut.

– Om 200 000 medlem­mar går och lägger sin röst så kan man avgöra valre­sul­ta­tet, säger Häkki­nen avslutningsvis.