Kampanjen Handen bort ur min ficka inleds 11.2.2023.

Bort med handen ur min ficka!

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

Industri­fac­kets kampanj vill föra fram att man genom att rösta kan påverka sin utkomst och vilken riktning hela Finland kommer att välja. Konkur­rens­kraft­sav­talet eller ”kiky””, som den senaste borger­liga regeringen körde igenom visar att arbets­li­vets spelregler inte är huggna i sten.

– Industri­fac­kets medlemmar kan bestämma vilken riktning Industri­facket och Finland går i, säger organi­se­ring­sans­varig Mika Häkkinen vid Industri­facket.

Det lönar sig att alltså att rösta både i Industri­fac­kets kongressval och i riksdags­valet. Det vill Industri­facket föra fram i kampanjen Bort med handen ur min ficka.

Kampanjen inleds 11 februari och kommer att synas och höras i alla Industri­fac­kets kanaler men också i andra tidningar, i radio, på TV och i sociala medier.

Målet är att kampanjen når alla medlemmar i Indsut­ri­facket och den arbetande befolk­ningen i allmänhet.

– Vårt mål är att så många som möjligt blir medveten om varför och vem det lönar sig att lägga sin röst på, säger Häkkinen.

Ett högt valdel­ta­gande i kongress­valet innebär att Industri­facket får ett starkt mandat till att driva medlem­marnas intressen.

Kongress­valet äger rum 10–31 mars. Industri­fac­kets medlemmar väljer 442 kongres­sombud till kongressen som i sin tur ritar upp riktlin­jerna för följande femårsperiod.

Ett högt valdel­ta­gande i kongress­valet innebär att Industri­facket får ett starkt mandat till att driva medlem­marnas intressen.

Den egent­liga valdagen i riksdags­valet är 2 april och man kan rösta på förhand 22–28 mars.

En arbetare kör sina egna intressen på bästa möjliga sätt genom att rösta på kandi­dater och partier som förstår och driver lönta­garnas intressen.

TVÅ VAL, EN KAMPANJ

Kongress­valet och riksdags­valet sker samti­digt den här gången så det är klart att Industri­fac­kets kampanj för att uppmana medlemmar att rösta gäller båda valen. De utvalda teman för kampanjen bygger på ett gediget forskningsunderlag.

– Vi har gjort opinions­mät­ningar bland medlem­marna och den arbetande befolk­ningen i stort. Vi har frågat om vad det är som tynger sinnet och vilka problem man vill ha en lösning på, berättar Mika Häkkinen.

Det har blivit klart att männis­korna oroar sig för sin ekonomi och utkomst, visar opinionsmätningarna.

Lönedump­ning är ett brott.

Kampan­jens bärande teman skapar verktyg till att försvara den ekono­miska trygg­heten. Det konkur­rens­krafts­paket eller ”kiky”, som regeringen Sipilä tvingade på männis­korna, ligger i färskt minne.

– Knappast vill någon ha ett nytt ”kiky-avtal”. Det kommer tydligt fram i svaren, berättar Häkkinen.

Att stå upp till försvar för ett rättvist arbetsliv ligger i centrum för kampanjen. Nivån på arbets­lös­het­strygg­heten och ett försvar av strejk­rätten är viktiga byggs­tenar för att skapa ekono­misk trygghet.

En del partier driver på direkta försäm­ringar i arbets­livet. Samlings­par­tiet har till exempel kommit med förslaget om att skära ner det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet från 400 dagar till 200 dagar.

I Finland har vi ingen lagstadgad minimilön vilket innebär att minimi­lö­ne­nivån bestäms utgående från de allmän­bin­dande bransch­visa kollektivavtalen.

Skogsin­dustrins arbets­gi­vare har lösgjort sig från de natio­nella kollek­ti­vav­talen. På lång sikt skulle slopandet av allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal leda till att anställ­nings­vill­koren bir sämre.

Om det inte skulle finnas kollek­ti­vavtal så skulle det genast kännas av i plånboken.

– Om det inte skulle finnas kollek­ti­vavtal så skulle det genast kännas av i plånboken, säger Häkkinen.

Samma orsak finns bakom varför det är så viktigt att försvara strejk­rätten som är en grund­läg­gande rättighet.

– Utan strejk­rätt finns inte möjlig­heten att likvär­digt förhandla, säger Häkkinen.

Kampanjen vill också få bukt med ren och skär krimi­na­litet på arbets­mark­naden. Lönedump­ning borde vara olagligt så att arbets­livet skulle vara rättvist för alla.

– Lönedump­ning är ett brott, säger Häkkinen.

LÄGG ETT LÖFTE OM ATT RÖSTA

Person­liga diskus­sioner utgör stommen för kampanjen. Diskus­sio­nerna förs både ansikte mot ansikte på arbetsplat­serna och per telefon.

– Röstnings­löftet ligger i centrum för kampanjen. Vi frågar direkt av människor om de lovar att gå och rösta, berättar Häkkinen.

Det är framför allt de aktiva inom förbundet som för samtalen. Avsikten är framför allt att nå de förtroen­de­valda på arbetsplat­serna som i sin tur går vidare med samtalen och sprider ordet. Förbundet förser de förtroen­de­valda med resurser till stöd för samtalen.

– Vi har hela fackets arsenal i bruk och vi kommer att genomföra tiotusen­tals samtal, säger Häkkinen.

Kampan­jens Bort med handen ur min ficka-sloganen kommer att synas i offent­lig­heten och i gatubilden.

– Vi vill föra en offentlig diskus­sion om betydel­se­fulla politiska linje­drag­ningar, säger Häkkinen.

Vi har hela fackets arsenal i bruk och vi kommer att genomföra tiotusen­tals samtal.

Kampanjen inleds samti­digt som de FFC-anslutna fackför­bun­dens gemen­samma valkam­panj. Inom ramen för den gemen­samma kampanjen tillfrågas kandi­da­terna i riksdags­valet om vallöften gällande olika teman som berör arbetslivet.

Utgående från vallöften sammans­täller man en lista över kandi­dater driver lönta­garnas sak. Listan läggs sedan upp på nätet.

Industri­fac­kets medlemmar spelar en viktig roll i hur Finlands följande regering kommer att se ut.

– Om 200 000 medlemmar går och lägger sin röst så kan man avgöra valre­sul­tatet, säger Häkkinen avslutningsvis.