IF Metalls kongress samlades i Göteborg 28.11-2.12.

Svenska IF Metall vill vara framti­dens fackför­bund – ”Det krävs tre saker av oss”

TEXT JOHANNES WARIS 
FOTO MARIE ULLNERT / IF METALL

En rättvis klima­toms­täll­ning var temat då svenska storför­bundet inom industrin samlades till kongress. Dessutom talades det om den kommande avtals­rö­relsen, pensioner, tandvård och vad som krävs av en förtroendevald.

Svenska fackför­bundet IF Metall samlades till kongress i Göteborg 28.11–2.12.2022 under parollen ”Framtiden är här”. Kongressen omvalde ordfö­rande Marie Nilsson till ordfö­rande för följande kongress­pe­riod. Veli-Pekka Säikkälä fortsätter som avtals­se­kre­te­rare för förbundet med drygt 300 000 medlemmar.

Kongressen valde också en 17 personer stark förbundss­ty­relse som är det högsta besluts­fat­tande organet mellan kongres­serna. Tretton av styrel­se­med­lem­marna är förtroen­de­valda verksamma i produk­tion på arbetsplat­serna runtom i landet och fyra kongress­valda funktionärer.

– Om vi ska lyckas förverkliga det goda arbetet i den gröna omställ­ningen inom industrin, så krävs tre saker av oss som fackfö­re­ning. Fokus på organi­se­ring, kompe­ten­sut­veckling i praktiken och ett syste­ma­tiskt arbets­mil­jö­ar­bete, sade Nilsson i sitt avslut­ningstal inför över 300 kongres­sombud och flertalet andra deltagare.

IF Metalls kongress omvalde förbunds­se­kre­te­rare Martin Gunnarsson, ordfö­rande Marie Nilsson, avtals­se­kre­te­rare Veli-Pekka Säikkälä och vice ordfö­rande Tomas With.

Drygt 300 motioner lades inför kongressen. Bland dem fanns bland annat en motion om att förbundet ska arbeta för hårdare påföljder vid brott mot arbetarskyddet.

Kongressen krävde också att facket driver frågan om avtals­pen­sion. Den röstade ja till motioner om att facket ska jobba för att ta bort åldersgrän­serna för pension­sin­be­tal­ningar, så att även unga och personer över 65 år ska få samla pension. I dag är nedre åldersgränsen 23 år.

Om man är facklig föret­rä­dare så upphör inte det uppdraget bara för att man passerar fabriksportarna.

Ett beslut som hade föran­lett en hel del diskus­sion inför kongressen var beslutet som av flera sågs som ett ställ­nings­ta­gande mot höger­na­tio­na­lis­tiska Sveri­ge­de­mo­kra­terna. För att bli förtroen­de­vald inom IF Metall måste man i fortsätt­ningen ”dela förbun­dets grund­läg­gande värde­ringar och verka i dess anda”.

I praktiken innebär det att det inte går till exempel att sitta i kommun­full­mäk­tige för Sveri­ge­de­mo­kra­terna och samti­digt vara förtroen­de­vald i IF Metall.

– Om man är facklig föret­rä­dare så upphör inte det uppdraget bara för att man passerar fabriks­por­tarna, kommen­te­rade IF Metalls omvalda förbunds­se­kre­te­rare Martin Gunnarsson till Arbetet.

Enligt förbundet var veckans mest självklara uttalande det som gjordes till stöd för Ukrainas folk.

–  Vi står självklart enade med Ukrainas folk i deras kamp för demokratin och männis­ko­värdet, sade IF Metalls förbund­sordfö­rande Nilsson.

FACKEN INOM INDUSTRIN KRÄVER 4,4 PROCENT

De svenska industri­facken vill se märkbara löneför­höj­ningar under avtals­rö­relsen som kommer i gång på allvar i slutet av året. Facken inom industrin har gemen­samt gått ut med ett krav på löneför­höj­ningar på 4,4 procent under en ettårig avtals­pe­riod. De avtal som innehåller bestäm­melser om så kallade lägsta­löner ska höja dem med minst 1 600 kronor (runt 150 euro) per månad.

Sammans­lut­ningen Facken inom industrin består av IF Metall, skogs- och trä- samt grafiska GS-facket, Livsme­del­sar­be­ta­reför­bundet, tjäns­te­man­na­facket Unionen och Sveriges Ingen­jörer. Förbunden har samman­lagt runt 1,3 miljoner medlemmar. IF Metalls avtalsråd har ställt sig bakom industriför­bun­dens gemen­samma krav trots en viss intern kritik, som också vädrades under kongressen.

Svenska Pappers har också ställt sig bakom de gemen­samma  LO-målen, medan till exempel Trans­port stannar utanför. Arbets­gi­var­sidan har redan meddelat att det enligt dem är frågan om en för dyr uppgörelse.

I 25 år har industrin haft en lönenor­me­rande roll för arbets­mark­naden i Sverige. Det innebär att de villkor som expor­tin­dustrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneut­vecklingen även inom andra branscher. Man brukar säga att det är industrin som sätter ”märket”. Histo­riskt sett har märket oftast legat mellan två och tre procent i året.

Men precis som i Finland har det inom förbunden i Sverige höjts röster för högre löneför­höj­ningar efter den modell som vi sett i flera EU-länder, framför allt i Tyskland där fackför­bundet IG Metall slöt ett avtal som innehåller löneför­höj­ningar på 8,5 procent.

Läs mer om IF Metalls kongress.