IF Metalls kongress samlades i Göteborg 28.11-2.12.

Svenska IF Metall vill vara fram­ti­dens fackför­bund – ”Det krävs tre saker av oss”

TEXT JOHANNES WARIS 
FOTO MARIE ULLNERT / IF METALL

En rätt­vis klima­toms­täll­ning var temat då svenska storför­bun­det inom industrin samla­des till kongress. Dessu­tom tala­des det om den kommande avtals­rö­rel­sen, pensio­ner, tandvård och vad som krävs av en förtroendevald.

Svenska fackför­bun­det IF Metall samla­des till kongress i Göte­borg 28.11–2.12.2022 under parol­len ”Fram­ti­den är här”. Kongres­sen omvalde ordfö­rande Marie Nils­son till ordfö­rande för följande kongress­pe­riod. Veli-Pekka Säik­kälä fort­sät­ter som avtals­se­kre­te­rare för förbun­det med drygt 300 000 medlemmar.

Kongres­sen valde också en 17 perso­ner stark förbundss­ty­relse som är det högsta besluts­fat­tande orga­net mellan kongres­serna. Tret­ton av styrel­se­med­lem­marna är fört­roen­de­valda verk­samma i produk­tion på arbetsplat­serna runtom i landet och fyra kongress­valda funktionärer.

– Om vi ska lyckas förverkliga det goda arbe­tet i den gröna omställ­nin­gen inom industrin, så krävs tre saker av oss som fackfö­re­ning. Fokus på orga­ni­se­ring, kompe­ten­sut­veckling i prak­ti­ken och ett syste­ma­tiskt arbets­mil­jö­ar­bete, sade Nils­son i sitt avslut­nings­tal inför över 300 kongres­som­bud och fler­ta­let andra deltagare.

IF Metalls kongress omvalde förbunds­se­kre­te­rare Martin Gunnars­son, ordfö­rande Marie Nils­son, avtals­se­kre­te­rare Veli-Pekka Säik­kälä och vice ordfö­rande Tomas With.

Drygt 300 motio­ner lades inför kongres­sen. Bland dem fanns bland annat en motion om att förbun­det ska arbeta för hårdare påfölj­der vid brott mot arbetarskyddet.

Kongres­sen krävde också att facket driver frågan om avtals­pen­sion. Den röstade ja till motio­ner om att facket ska jobba för att ta bort åldersgrän­serna för pension­sin­be­tal­nin­gar, så att även unga och perso­ner över 65 år ska få samla pension. I dag är nedre åldersgrän­sen 23 år.

Om man är facklig föret­rä­dare så upphör inte det uppdra­get bara för att man passe­rar fabriksportarna.

Ett beslut som hade föran­lett en hel del diskus­sion inför kongres­sen var beslu­tet som av flera sågs som ett ställ­nings­ta­gande mot höger­na­tio­na­lis­tiska Sveri­ge­de­mo­kra­terna. För att bli fört­roen­de­vald inom IF Metall måste man i fort­sätt­nin­gen ”dela förbun­dets grund­läg­gande värde­rin­gar och verka i dess anda”.

I prak­ti­ken innebär det att det inte går till exem­pel att sitta i kommun­full­mäk­tige för Sveri­ge­de­mo­kra­terna och samti­digt vara fört­roen­de­vald i IF Metall.

– Om man är facklig föret­rä­dare så upphör inte det uppdra­get bara för att man passe­rar fabriks­por­tarna, kommen­te­rade IF Metalls omvalda förbunds­se­kre­te­rare Martin Gunnars­son till Arbe­tet.

Enligt förbun­det var veckans mest självklara utta­lande det som gjor­des till stöd för Ukrai­nas folk.

–  Vi står självklart enade med Ukrai­nas folk i deras kamp för demo­kra­tin och männis­ko­vär­det, sade IF Metalls förbund­sordfö­rande Nilsson.

FACKEN INOM INDUSTRIN KRÄVER 4,4 PROCENT

De svenska industri­fac­ken vill se märk­bara löneför­höj­nin­gar under avtals­rö­rel­sen som kommer i gång på allvar i slutet av året. Facken inom industrin har gemen­samt gått ut med ett krav på löneför­höj­nin­gar på 4,4 procent under en ettå­rig avtals­pe­riod. De avtal som innehål­ler bestäm­mel­ser om så kallade lägs­ta­lö­ner ska höja dem med minst 1 600 kronor (runt 150 euro) per månad.

Sammans­lut­nin­gen Facken inom industrin består av IF Metall, skogs- och trä- samt grafiska GS-facket, Livs­me­del­sar­be­ta­reför­bun­det, tjäns­te­man­na­fac­ket Unio­nen och Sveri­ges Ingen­jö­rer. Förbun­den har samman­lagt runt 1,3 miljo­ner medlem­mar. IF Metalls avtalsråd har ställt sig bakom industriför­bun­dens gemen­samma krav trots en viss intern kritik, som också vädra­des under kongressen.

Svenska Pappers har också ställt sig bakom de gemen­samma  LO-målen, medan till exem­pel Trans­port stan­nar utanför. Arbets­gi­var­si­dan har redan medde­lat att det enligt dem är frågan om en för dyr uppgörelse.

I 25 år har industrin haft en löne­nor­me­rande roll för arbets­mark­na­den i Sverige. Det innebär att de vill­kor som expor­tin­dustrins parter kommer överens om ska fungera som ett kost­nads­tak för löneut­vecklin­gen även inom andra branscher. Man brukar säga att det är industrin som sätter ”märket”. Histo­riskt sett har märket oftast legat mellan två och tre procent i året.

Men precis som i Finland har det inom förbun­den i Sverige höjts röster för högre löneför­höj­nin­gar efter den modell som vi sett i flera EU-länder, framför allt i Tyskland där fackför­bun­det IG Metall slöt ett avtal som innehål­ler löneför­höj­nin­gar på 8,5 procent.

Läs mer om IF Metalls kongress.