Finlands ekonomi kan snart få ett riktigt upps­ving, då man smånin­gom i börjar lösa coro­na­begräns­nin­garna. Förut­sätt­nin­garna för till­växt kan förs­tö­ras om man börjar skära för tidigt i de offent­liga utgifterna.

5.5

– Före vi ens visste något om coro­na­kri­sen så fanns det i rege­rings­pro­gram­met för Sanna Marins rege­ring en förmåga att avvärja ekono­miska kriser, säger Elina Pylk­kä­nen, direk­tör vid Lönta­gar­nas forsk­ningscent­ral och blivande unders­tats­se­kre­te­rare vid Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Pylk­kä­nen är rege­rings­pro­gram­met värt en eloge efter­som man för första gången fick lov att avvika från budget­ra­men och på så sätt möjlig­göra till­växt genom att tillfäl­ligt avvika från budget­ra­men genom att öka på de offent­liga satsningarna.

Pylk­kä­nen påmin­ner att den miljard som var reser­ve­rad i rege­rings­pro­gram­met för stimu­lansåt­gär­der inte skulle ha räckt till för att lappa de hål som coro­na­pan­de­min orsa­kat före­ta­gen. På grund av det har man i Finland, liksom i så många andra länder, svarat på tvärs­top­pet i ekono­min med stöd från statens sida.

– Finland har varit en möns­te­re­lev när det kommer till finans­po­li­tisk åtstram­ning. Då coro­na­pan­de­min slog till gav EU lösare tyglar då man bestämde att tillfäl­ligt slopa de strikta kraven på budgetunderskott.

Finlands ekonomi kan växa med 3 procent i år

Enligt Pylk­kä­nen har stimu­lansåt­gär­derna på 10 miljar­der funge­rat precis som tänkt och Finlands ekonomi har klarat pande­min bättre än de flesta ekono­miska exper­ter vågat hoppas.

Pylk­kä­nen anser ändå att det också finns rum för kritik. Hon anser att allmänna stöd, till exem­pel en sänk­ning av lönta­gar­nas pensionsför­sä­kring­sav­gif­ter, är funge­rande efter­som det är frågan om en lätt­nad för alla arbets­gi­vare och upprätthål­ler syssel­sätt­nin­gen i alla branscher.

– Det man inte kan vara nöjd över är att fördel­nin­gen av coro­nas­töd behand­lat många före­tag och speciellt lönta­gare i servicebranscherna på ett orätt­vist sätt.

Enligt Pylk­kä­nen skulle ett system som bygger på löne­sub­ven­tio­ner varit rätt­vi­sare – men samti­digt också ett mycket dyrare sätt att hjälpa lönta­gare och före­tag att klara sig över pandemin.

– Enligt prog­no­serna kan Finlands ekonomi växa med runt tre procent i år tack vare ökad export och att hushål­lens konsum­tion­si­ver dämpats under pande­min, säger Pylkkänen.

Pengarna, hälsan eller både och?

– Speciellt i början av pande­min tala­des de tom att ekono­min skulle repa sig snab­bare om man inte försökte hindra smittsprid­nin­gen med begräns­nin­gar i samhäl­let. Tanken om att det skulle råda en motsätt­ning mellan att trygga den ekono­miska utvecklin­gen och att skydda liv grun­dar sig på missförstånd, säger fackcent­ra­len STTK:s chef­se­ko­nom Patrizio Lainà.

Lainà anser att Finland klarat sig bättre de flesta andra EU-länder tack vare att smit­to­ta­let förbli­vit på en förhål­lan­de­vis låg nivå och att vi inte haft ett behov av lika hårda neds­täng­nin­gar av hela samhället.

Staten har också stött före­tag, lönta­gare och kommu­ner vilket innebär att brut­to­na­tio­nal­pro­duk­ten inte mins­kat så mycket som man förutspådde då pande­min slog till på allvar för ett drygt år sedan.

REKORDVINSTER SUBVENTONERAS AV SKATTEBETALARNA

I andra länder har man strä­vat efter att trygga jobben och före­ta­gen genom löne­sub­ven­tio­ner från stat­ligt håll. I Finland har de stat­liga stöden främst gått till före­ta­gen och en ökad arbets­lös­het motar­be­tas genom permitteringssystemet.

– Vi hade redan ett funge­rande permit­te­rings­sys­tem på plats. Dessu­tom kom arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­nerna överens om att sänka arbets­pen­sion­sav­gif­terna med samman­lagt en miljard euro, säger Lainà, som ändå är kritisk mot flera element modellen.

Han anser till exem­pel att man tillfäl­ligt borde ha infört ett stopp på att före­ta­gen beta­lar ut dividender.

Vi hade ett funge­rande permit­te­rings­sys­tem på plats

– Statss­tö­den, trots att långt från alla före­tag hade någon nöd. Flera väldigt framgångs­rika före­tag har fått stat­ligt stöd och gjort större vins­ter än någon­sin under de senaste tio åren, mitt under en pågående kris, säger Lainà.

Han beto­nar att det är onödigt att subven­tio­nerna extra vins­ter från den gemen­samma stats­kas­san för framgångs­rika företag.

– STTK ville se att staten stödde förkor­tad arbets­tid vid sidan av permit­te­rings­sys­te­met. Det skulle ha varit i arbets­ta­gar­nas intresse att halvera arbets­ti­den i stäl­let för att permittera.

Lainà hävdar att lön för halva arbets­ti­den i kombi­na­tion med inkom­stre­la­te­rat arbets­lös­het­sun­ders­töd skulle ha orsa­kat ett betyd­ligt mindre inkomst­bort­fall för arbets­ta­garna än heltidspermitteringarna.

IS I MAGEN

– Om expor­ten nu börjar dra i gång på allvar lönar det sig verkli­gen inte även­tyra till­väx­ten med att strama åt för mycket. Vi vet helt enkelt inte ännu vad en återgång till det normala i prak­ti­ken kommer att innebära, säger Lainà

Lainà anser att det som behövs nu gäller att ha is i magen och reagera ändamål­sen­ligt på de sätt som konjunk­tur­lä­get förut­sät­ter i stäl­let för att köra in åtstram­nings­po­li­ti­kens väg. Ett miss­tag som man begått i samband med tidi­gare kriser.

Laina ser ändå att det finns två fakto­rer som skapar tryck på att öka på de offent­liga utgif­terna: Den första är det faktum att befolk­nin­gen i Finland i genoms­nitt är allt äldre.

Den andra är den pågående kampen mot klimatförändringen.

TEXT MARKKU VUORIO
ILLUSTRATION TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS