Finlands ekonomi kan snart få ett riktigt uppsving, då man småningom i börjar lösa corona­begräns­nin­garna. Förut­sätt­nin­garna för tillväxt kan förstöras om man börjar skära för tidigt i de offent­liga utgifterna.

5.5

– Före vi ens visste något om corona­krisen så fanns det i regerings­pro­grammet för Sanna Marins regering en förmåga att avvärja ekono­miska kriser, säger Elina Pylkkänen, direktör vid Lönta­garnas forsk­ningscentral och blivande unders­tats­se­kre­te­rare vid Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Pylkkänen är regerings­pro­grammet värt en eloge eftersom man för första gången fick lov att avvika från budget­ramen och på så sätt möjlig­göra tillväxt genom att tillfäl­ligt avvika från budget­ramen genom att öka på de offent­liga satsningarna.

Pylkkänen påminner att den miljard som var reser­verad i regerings­pro­grammet för stimu­lansåt­gärder inte skulle ha räckt till för att lappa de hål som corona­pan­demin orsakat företagen. På grund av det har man i Finland, liksom i så många andra länder, svarat på tvärs­toppet i ekonomin med stöd från statens sida.

– Finland har varit en mönste­relev när det kommer till finans­po­li­tisk åtstram­ning. Då corona­pan­demin slog till gav EU lösare tyglar då man bestämde att tillfäl­ligt slopa de strikta kraven på budgetunderskott.

Finlands ekonomi kan växa med 3 procent i år

Enligt Pylkkänen har stimu­lansåt­gär­derna på 10 miljarder fungerat precis som tänkt och Finlands ekonomi har klarat pandemin bättre än de flesta ekono­miska experter vågat hoppas.

Pylkkänen anser ändå att det också finns rum för kritik. Hon anser att allmänna stöd, till exempel en sänkning av lönta­garnas pensionsför­sä­kring­sav­gifter, är funge­rande eftersom det är frågan om en lättnad för alla arbets­gi­vare och upprätthåller syssel­sätt­ningen i alla branscher.

– Det man inte kan vara nöjd över är att fördel­ningen av coronastöd behandlat många företag och speciellt lönta­gare i servicebranscherna på ett orätt­vist sätt.

Enligt Pylkkänen skulle ett system som bygger på lönesub­ven­tioner varit rättvi­sare – men samti­digt också ett mycket dyrare sätt att hjälpa lönta­gare och företag att klara sig över pandemin.

– Enligt progno­serna kan Finlands ekonomi växa med runt tre procent i år tack vare ökad export och att hushål­lens konsum­tion­siver dämpats under pandemin, säger Pylkkänen.

Pengarna, hälsan eller både och?

– Speciellt i början av pandemin talades de tom att ekonomin skulle repa sig snabbare om man inte försökte hindra smittsprid­ningen med begräns­ningar i samhället. Tanken om att det skulle råda en motsätt­ning mellan att trygga den ekono­miska utvecklingen och att skydda liv grundar sig på missförstånd, säger fackcent­ralen STTK:s chefse­konom Patrizio Lainà.

Lainà anser att Finland klarat sig bättre de flesta andra EU-länder tack vare att smitto­talet förblivit på en förhål­lan­devis låg nivå och att vi inte haft ett behov av lika hårda nedstäng­ningar av hela samhället.

Staten har också stött företag, lönta­gare och kommuner vilket innebär att brutto­na­tio­nal­pro­dukten inte minskat så mycket som man förutspådde då pandemin slog till på allvar för ett drygt år sedan.

REKORDVINSTER SUBVENTONERAS AV SKATTEBETALARNA

I andra länder har man strävat efter att trygga jobben och företagen genom lönesub­ven­tioner från statligt håll. I Finland har de statliga stöden främst gått till företagen och en ökad arbets­löshet motar­betas genom permitteringssystemet.

– Vi hade redan ett funge­rande permit­te­rings­system på plats. Dessutom kom arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­nerna överens om att sänka arbets­pen­sion­sav­gif­terna med samman­lagt en miljard euro, säger Lainà, som ändå är kritisk mot flera element modellen.

Han anser till exempel att man tillfäl­ligt borde ha infört ett stopp på att företagen betalar ut dividender.

Vi hade ett funge­rande permit­te­rings­system på plats

– Statss­töden, trots att långt från alla företag hade någon nöd. Flera väldigt framgångs­rika företag har fått statligt stöd och gjort större vinster än någonsin under de senaste tio åren, mitt under en pågående kris, säger Lainà.

Han betonar att det är onödigt att subven­tio­nerna extra vinster från den gemen­samma stats­kassan för framgångs­rika företag.

– STTK ville se att staten stödde förkortad arbetstid vid sidan av permit­te­rings­sys­temet. Det skulle ha varit i arbets­ta­garnas intresse att halvera arbets­tiden i stället för att permittera.

Lainà hävdar att lön för halva arbets­tiden i kombi­na­tion med inkom­stre­la­terat arbets­lös­het­sun­derstöd skulle ha orsakat ett betyd­ligt mindre inkomst­bort­fall för arbets­ta­garna än heltidspermitteringarna.

IS I MAGEN

– Om exporten nu börjar dra i gång på allvar lönar det sig verkligen inte äventyra tillväxten med att strama åt för mycket. Vi vet helt enkelt inte ännu vad en återgång till det normala i praktiken kommer att innebära, säger Lainà

Lainà anser att det som behövs nu gäller att ha is i magen och reagera ändamål­sen­ligt på de sätt som konjunk­tur­läget förut­sätter i stället för att köra in åtstram­nings­po­li­ti­kens väg. Ett misstag som man begått i samband med tidigare kriser.

Laina ser ändå att det finns två faktorer som skapar tryck på att öka på de offent­liga utgif­terna: Den första är det faktum att befolk­ningen i Finland i genoms­nitt är allt äldre.

Den andra är den pågående kampen mot klimatförändringen.

TEXT MARKKU VUORIO
ILLUSTRATION TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS