Fin­lands ekono­mi kan snart få ett rik­tigt uppsv­ing, då man småningom i bör­jar lösa coro­n­abegrän­sningar­na. Förut­sät­tningar­na för tillväxt kan förstöras om man bör­jar skära för tidigt i de offentli­ga utgifter­na.

5.5

– Före vi ens vis­ste något om coro­n­akrisen så fanns det i regering­spro­gram­met för San­na Marins regering en för­må­ga att avvär­ja ekonomiska kris­er, säger Eli­na Pylkkä­nen, direk­tör vid Lön­ta­gar­nas forskn­ings­cen­tral och bli­vande under­statssekreter­are vid Arbets- och näringsmin­is­teri­et.

Enligt Pylkkä­nen är regering­spro­gram­met värt en eloge efter­som man för förs­ta gån­gen fick lov att avvi­ka från bud­getra­men och på så sätt möjlig­göra tillväxt genom att tillfäl­ligt avvi­ka från bud­getra­men genom att öka på de offentli­ga sat­sningar­na.

Pylkkä­nen påmin­ner att den mil­jard som var reserver­ad i regering­spro­gram­met för stim­u­lan­såt­gärder inte skulle ha räckt till för att lap­pa de hål som coro­n­a­pan­demin orsakat före­ta­gen. På grund av det har man i Fin­land, lik­som i så mån­ga andra län­der, svarat på tvärstop­pet i ekonomin med stöd från statens sida.

– Fin­land har var­it en mön­sterelev när det kom­mer till finans­poli­tisk åtstramn­ing. Då coro­n­a­pan­demin slog till gav EU lösare tyglar då man bestämde att tillfäl­ligt slopa de strik­ta kraven på bud­getun­der­skott.

Fin­lands ekono­mi kan växa med 3 pro­cent i år

Enligt Pylkkä­nen har stim­u­lan­såt­gärder­na på 10 mil­jarder funger­at pre­cis som tänkt och Fin­lands ekono­mi har klarat pan­demin bät­tre än de fles­ta ekonomiska expert­er vågat hop­pas.

Pylkkä­nen anser ändå att det ock­så finns rum för kri­tik. Hon anser att allmän­na stöd, till exem­pel en sänkn­ing av lön­ta­gar­nas pen­sions­försäkringsavgifter, är fungerande efter­som det är frå­gan om en lät­tnad för alla arbets­gi­vare och upprät­thåller sys­sel­sät­tnin­gen i alla bran­sch­er.

– Det man inte kan vara nöjd över är att fördel­nin­gen av coro­nastöd behand­lat mån­ga före­tag och speciellt lön­ta­gare i ser­vice­bran­sch­er­na på ett orättvist sätt.

Enligt Pylkkä­nen skulle ett sys­tem som byg­ger på löne­sub­ven­tion­er var­it rättvis­are – men sam­tidigt ock­så ett myck­et dyrare sätt att hjäl­pa lön­ta­gare och före­tag att klara sig över pan­demin.

– Enligt prog­noser­na kan Fin­lands ekono­mi växa med runt tre pro­cent i år tack vare ökad export och att hushål­lens kon­sum­tion­siv­er däm­pats under pan­demin, säger Pylkkä­nen.

Pengarna, hälsan eller både och?

– Speciellt i bör­jan av pan­demin talades de tom att ekonomin skulle repa sig snab­bare om man inte försök­te hin­dra smittsprid­nin­gen med begrän­sningar i samhäl­let. Tanken om att det skulle råda en mot­sät­tning mel­lan att tryg­ga den ekonomiska utveck­lin­gen och att sky­d­da liv grun­dar sig på miss­förstånd, säger fack­cen­tralen STTK:s chef­sekonom Patrizio Lainà.

Lainà anser att Fin­land klarat sig bät­tre de fles­ta andra EU-län­der tack vare att smit­to­talet för­bliv­it på en förhål­lan­de­vis låg nivå och att vi inte haft ett behov av lika hår­da ned­stängningar av hela samhäl­let.

Stat­en har ock­så stött före­tag, lön­ta­gare och kom­muner vilket innebär att brut­to­na­tion­al­pro­duk­ten inte min­skat så myck­et som man förut­spådde då pan­demin slog till på all­var för ett drygt år sedan.

REKORDVINSTER SUBVENTONERAS AV SKATTEBETALARNA

I andra län­der har man strä­vat efter att tryg­ga jobben och före­ta­gen genom löne­sub­ven­tion­er från statligt håll. I Fin­land har de statli­ga stö­den främst gått till före­ta­gen och en ökad arbet­slöshet motar­be­tas genom per­mit­ter­ingssys­temet.

– Vi hade redan ett fungerande per­mit­ter­ingssys­tem på plats. Dessu­tom kom arbets­mark­nad­sor­gan­i­sa­tion­er­na överens om att sän­ka arbet­spen­sion­savgifter­na med sam­man­lagt en mil­jard euro, säger Lainà, som ändå är kri­tisk mot flera ele­ment mod­ellen.

Han anser till exem­pel att man tillfäl­ligt bor­de ha infört ett stopp på att före­ta­gen beta­lar ut div­i­den­der.

Vi hade ett fungerande per­mit­ter­ingssys­tem på plats

– Statsstö­den, trots att långt från alla före­tag hade någon nöd. Flera väldigt framgångsri­ka före­tag har fått statligt stöd och gjort större vin­ster än någon­sin under de senaste tio åren, mitt under en pågående kris, säger Lainà.

Han bet­onar att det är onödigt att sub­ven­tion­er­na extra vin­ster från den gemen­sam­ma statskas­san för framgångsri­ka före­tag.

– STTK ville se att stat­en stödde förko­r­tad arbet­stid vid sidan av per­mit­ter­ingssys­temet. Det skulle ha var­it i arbet­sta­gar­nas intresse att halvera arbet­sti­den i stäl­let för att per­mit­tera.

Lainà häv­dar att lön för hal­va arbet­sti­den i kom­bi­na­tion med inkom­stre­lat­er­at arbet­slöshet­sun­der­stöd skulle ha orsakat ett bety­dligt min­dre inkom­st­bort­fall för arbet­sta­gar­na än heltidsper­mit­teringar­na.

IS I MAGEN

– Om exporten nu bör­jar dra i gång på all­var lönar det sig verk­li­gen inte även­tyra tillväx­ten med att stra­ma åt för myck­et. Vi vet helt enkelt inte ännu vad en återgång till det nor­mala i prak­tiken kom­mer att innebära, säger Lainà

Lainà anser att det som behövs nu gäller att ha is i magen och rea­gera ändamålsen­ligt på de sätt som kon­junk­turläget förut­sät­ter i stäl­let för att köra in åtstramn­ingspoli­tikens väg. Ett mis­stag som man begått i sam­band med tidi­gare kris­er.

Laina ser ändå att det finns två fak­tor­er som ska­par tryck på att öka på de offentli­ga utgifter­na: Den förs­ta är det fak­tum att befolknin­gen i Fin­land i genom­snitt är allt äldre.

Den andra är den pågående kam­p­en mot kli­mat­förän­drin­gen.

TEXT MARKKU VUORIO
ILLUSTRATION TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS