Riku Aalto om Kojamo: Vi är inget undantag

Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto svarar på frågor kring hyres­bos­tadsfö­re­ta­get Kojamo, där förbun­det är största ägare. Aalto svarar på frågor kring finan­sie­ring, hyror, divi­den­der och skatter.

26.2.2021

Hyres­bos­tads­bo­la­get Asun­to­si­joi­tus­yh­tiö Koja­mos styrelse föreslår att bola­get beta­lar ut divi­den­der för 2020, den här gången 0,37 cent per aktie. Industri­fac­ket, som äger omkring en tion­de­del av aktierna i bola­get, kommer såle­des att få lyfta divi­den­der till ett värde av runt nio miljo­ner euro. Koja­mos bolagss­tämma gör det slut­liga beslu­tet om utdel­nin­gen den 17 mars.

– Kojamo är ett av våra place­ring­sob­jekt från vilket vi får inkoms­ter genom vilka vi kan finan­siera medlem­ser­vice, säger ordfö­rande Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto.

Föru­tom intres­se­be­vak­ning hand­lar det om rättsh­jälp, karriärt­jäns­ter, utbild­ning och förbun­dets fritids­boen­den. Kapi­ta­lin­koms­terna har också gjort det möjligt för förbun­det att satsa på Industri­fac­kets utbild­ningscen­ter Murikkainstitutet.

BAKGRUNDEN I FACKETS BOSTADSPRODUKTION

Bakgrun­den till Industri­fac­kets finns i Metal­lar­be­tarför­bun­dets egen bostads­pro­duk­tion på 1970- och 80-talen. Då byggde förbun­det bostä­der för sina medlem­mar på orter där det fanns jobb men inte till­räckligt med bostäder.

I början av 1990-talet sålde Metall och flera andra fackför­bund sina bostä­der till  bostad­san­dels­la­get VVO. I gengäld fick förbun­den ande­lar i andelslaget.

VVO gjor­des om till ett aktie­bo­lag år 1997 och i samma veva blev ande­larna aktier i det nygrun­dade före­ta­get. Bola­get bytte namn till Kojamo år 2017 och följande år i juni börs­lis­ta­des Kojamo på Helsingforsbörsen.

Vår uppgift är att se till att förbun­det har en så god ekonomi som möjligt

Det faktum att Industri­fac­ket idag äger runt tio procent av aktierna i Kojamo beror på att förbun­det äger föru­tom Metallför­bun­dets gamla aktier också de aktier som ägdes av Industribranscher­nas fackför­bund TEAM och Träfac­ket. De här tre förbun­den gick samman och bildade Industri­fac­ket år 2018.

– Vår uppgift är att se till att förbun­det har en så god ekonomi som möjligt. En del av det hand­lar om att förvalta och placera egen­do­men, det vill säga medlem­mar­nas pengar, på ett tryggt sätt som ger avkast­ning så att vi kan trygga förbun­dets verk­sam­het även i fram­ti­den, säger Aalto.

Egen­do­men garan­te­rar också att Industri­fac­ket har trovär­dig­het under så väl förhand­lin­gar som konfliktåtgärder.

 FÖRBUNDET BARA EN AV ÄGARNA

Riku Aalto verkade som ordfö­rande för Koja­mos styrelse mellan åren 2007–2019. Efter det tog Mikael Aro över ordfö­ran­deklub­ban. Han kommer närmast från VR Group där han jobbat som verks­täl­lande direktör.

I egens­kap av största enskilda aktieä­gare i bola­get besit­ter Industri­fac­ket ordfö­ran­des­ka­pet i utnäm­ning­suts­kot­tet som i sin tur lägger fram förs­la­get om vem som ska sitta i Koja­mos styrelse.

Föru­tom det är Industri­fac­ket en aktieä­gare bland andra.

– Vår roll hand­lar främst om att se till att bola­get har en bra och funge­rande styrelse. Vi följer med Kojamo precis som vi också följer med andra börs­bo­lag, säger Aalto.

Av de runt tre miljo­ner bostä­der som finns i Finland har en tred­je­del, det vill säga runt en miljon, byggts med hjälp av statens aravalån. De här bostä­derna ägs av kommu­ner, samkom­mu­ner, allmän­nyt­tiga samfund och deras dotterbolag.

I det ekono­miska läget gav bankerna inte privata lån för att bygga hyresbostäder

Målet med det stat­liga program­met för bostads­pro­duk­tion var ursprungli­gen att få bukt med bostads­bris­ten som präglade efter­krigs­ti­den. Speciellt på 1970-talet bygg­des mycket bostä­der i ett allt­mer urba­ni­se­rat Finland. Även Metal­lar­be­tarför­bun­det byggde bostä­der med stöd av aravalån.

Aalto påmin­ner om att det på 1970- och 80-talen i prak­ti­ken var den enda möjliga lösningen.

– I det ekono­miska läget gav bankerna inte privata lån för att bygga hyres­bos­tä­der, säger Aalto.

De stat­liga aravalå­nen var förmån­liga i en tid som prägla­des av höga räntor, men till exem­pel under 2000-talet då räntorna varit låga har aravalå­nens räntor varit högre än för andra lån på marknaden.

BEGRÄNSNINGAR GÄLLER EN TID

Det finns flera begräns­nin­garna som gäller ARA-hyres­bos­tä­derna. Hyran bestäms utgående från princi­pen om att hyre­sin­koms­terna i stort ska täcka finan­sie­ring av bostä­derna och fastig­hetss­köt­sel. Begräns­nin­garna gäller i regel i 40–45 år.

Hyres­begräns­nin­garna avslu­tas då statslå­net är betalt. I prak­ti­ken bety­der det här ofta att värdet på bostä­derna stiger. I dagens läge finns största delen av bostä­derna Kojamo erbju­der på den så kallade fria mark­na­den. Bostä­derna mark­nadsförs under bränd­nam­net Lumo.

Före­ta­get inves­te­rar årli­gen 3–4 gånger mer än vad det beta­lar ut till ägarna

Aalto har inte mycket övers för påståen­den om att det finns något suspekt eller över­ras­kande i att före­ta­get hyr ut bostä­der till mark­nadspris då hyres­re­strik­tio­nerna löpt ut eller att Kojamo beta­lar ut divi­den­der till ägarna.

– Alla har vetat det att då begräns­nin­garna upphör, blir de bostä­der på fria mark­na­den, säger Aalto.

Han vill poäng­tera att de tidi­gare ARA-bostä­derna är byggda på lån- och de lånen har man beta­lat till­baka. Aalto anser också att Koja­mos vins­tut­del­ning ligger på en mått­lig nivå i jämfö­relse med de inves­te­rin­gar före­ta­get gjort.

– Före­ta­get inves­te­rar årli­gen 3–4 gånger mer än vad det beta­lar ut till ägarna. I egens­kap av ägare får förbun­det en avkast­ning på ungefär två procent.

MARKANDEN BESTÄMMER HYRESNIVÅN

Speciellt i till­växtcent­ren i landet har en hyrorna skenat i väg. I samhälls­de­bat­ten har man det också hörts frågor kring Koja­mos roll i den hela tiden växande hyresnivån.

Trots att Kojamo är Finlands största privata hyres­bos­tadsfö­re­tag med sina drygt 38 000 bostä­der är före­ta­gets andel av det totala utbu­det av hyres­bos­tä­der liten.

– Inte blir man mark­nads­le­dande med fyra procent. Det är mark­na­den som lägger hyres­nivån, säger Aalto.

Det fanns ungefär 1 008 000 hyres­bos­tä­der i Finland vid slutet av 2019, enligt uppgif­ter från Statis­tikcent­ra­len. I 923 000 bostä­der bodde då någon permanent.

Aalto påpe­kar att hyres­nivån inte märk­bart skil­jer sig mellan Koja­mos Lumo-bostä­der och den främsta konkur­ren­ten SATO.

– Proble­met med priset på att bo på hyra är att det inte finns till­räckligt med bostäder.

SATO äger omkring 26 800 hyres­bos­tä­der. Före­ta­gets styrelse föreslår att ägarna ska få 50 cent per aktie i divi­dend i år.

INDUSTRIFACKET INGET UNDANTAG

För ett allmän­nyt­tigt samfund räknas bland annat medlem­sav­gif­ter, divi­den­der och dona­tio­ner som skat­tefri inkomst. Enligt skat­te­la­gens 22 para­graf är ett samfund allmän­nyt­tigt om det verkar i samhäl­let för gemen­samt väl i mate­riell, andlig, sedlig eller samhäl­le­lig bemärkelse.

I lagen finns också neds­kri­vet en lista över exem­pel på allmän­nyt­tiga samfund. Det kan handla om jord­bru­karfö­re­nin­gar, ungdomsfö­re­nin­gar, idrottsfö­re­nin­gar eller regi­stre­rade poli­tiska partier. Arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­ner hör också till allmän­nyt­tiga samfund.

Vi är inget undan­tag, vi följer lagen

Det gäller så väl för arbets­ta­ga­ror­ga­ni­sa­tio­ner som för arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­ner, vilket ibland glöms bort i debat­ten. Efter­som Industri­fac­ket på basen av verk­sam­he­ten är ett allmän­nyt­tigt samfund är före­ta­gets divi­den­der skat­tefria. Det gäller även för Kojamo.

– Vi är inget undan­tag. Vi följer lagen, kommen­te­rar Riku Aalto.

Rege­rin­gen Marin har i sitt rege­rings­pro­gram slagit fast att rege­rin­gen utre­der ett infö­rande av en skatt på kapi­ta­lin­koms­ter från utländska fonder och för divi­den­der för allmän­nyt­tiga samfund, som varit befriade från källs­katt. Skat­ten skulle ligga på fem procent och tas i bruk senast år 2022.

Finlands fackför­bunds cent­ra­lor­ga­ni­sa­tion FFC har uttryckt sitt stöd för en källs­katt på 5 procent – som då också skulle gälla fackföreningsrörelsen.

Aalto tror att en källs­katt skulle ha en större inver­kan på stif­tel­ser, pensionsför­sä­krings­bo­lag och utländska inves­te­rare. Till exem­pel har flera finländska stif­tel­ser en egen­dom på flera miljar­der i värdepapper.

– Om man lägger skatt på place­rings­verk­sam­he­ten, ja då beta­lar vi skat­terna, kons­ta­te­rar Aalto.

Kojamo Oyj  

  • Ett före­tag som erbju­der hyres­bos­tä­der under bran­det Lumo i till­växtcentra runtom i Finland.
  • Ägare till 35 800 bostäder
  • Anta­let anställda runt 300
  • Gick under namnet VVO under åren 1969–2017

Ägar­struk­tur

De största aktieä­garna och deras aktiein­ne­hav 31.1.2021.

  1. Industri­fac­ket rf 10,04 %
  2. Pensionsför­sä­krings­bo­la­get Ilma­ri­nen 8,31 %
  3. Keski­näi­nen Työelä­ke­va­kuu­tus­yh­tiö Varma 7,83 %
  4. Under­vis­nings­sek­torns fackor­ga­ni­sa­tion OAJ ry 6,10 %
  5. Förbun­det för den offent­liga sektorn och välfärd­sområ­dena JHL rf 4,82 %

Det totala värdet på akties­toc­ken ligger på runt 4 miljar­der euro.

Läs mer: www.kojamo.fi

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS