Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto svarar på frågor kring hyres­bos­tadsfö­re­taget Kojamo, där förbundet är största ägare. Aalto svarar på frågor kring finan­sie­ring, hyror, dividender och skatter.

26.2.2021

Hyres­bos­tads­bo­laget Asunto­si­joi­tus­yhtiö Kojamos styrelse föreslår att bolaget betalar ut dividender för 2020, den här gången 0,37 cent per aktie. Industri­facket, som äger omkring en tiondedel av aktierna i bolaget, kommer således att få lyfta dividender till ett värde av runt nio miljoner euro. Kojamos bolagss­tämma gör det slutliga beslutet om utdel­ningen den 17 mars.

– Kojamo är ett av våra place­ring­sob­jekt från vilket vi får inkomster genom vilka vi kan finan­siera medlem­ser­vice, säger ordfö­rande Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto.

Förutom intres­se­be­vak­ning handlar det om rättsh­jälp, karriärt­jänster, utbild­ning och förbun­dets fritids­boenden. Kapita­lin­koms­terna har också gjort det möjligt för förbundet att satsa på Industri­fac­kets utbild­ningscenter Murikkainstitutet.

BAKGRUNDEN I FACKETS BOSTADSPRODUKTION

Bakgrunden till Industri­fac­kets finns i Metal­lar­be­tarför­bun­dets egen bostads­pro­duk­tion på 1970- och 80-talen. Då byggde förbundet bostäder för sina medlemmar på orter där det fanns jobb men inte tillräckligt med bostäder.

I början av 1990-talet sålde Metall och flera andra fackför­bund sina bostäder till  bostad­san­dels­laget VVO. I gengäld fick förbunden andelar i andelslaget.

VVO gjordes om till ett aktie­bolag år 1997 och i samma veva blev andelarna aktier i det nygrun­dade företaget. Bolaget bytte namn till Kojamo år 2017 och följande år i juni börslis­tades Kojamo på Helsingforsbörsen.

Vår uppgift är att se till att förbundet har en så god ekonomi som möjligt

Det faktum att Industri­facket idag äger runt tio procent av aktierna i Kojamo beror på att förbundet äger förutom Metallför­bun­dets gamla aktier också de aktier som ägdes av Industribranschernas fackför­bund TEAM och Träfacket. De här tre förbunden gick samman och bildade Industri­facket år 2018.

– Vår uppgift är att se till att förbundet har en så god ekonomi som möjligt. En del av det handlar om att förvalta och placera egendomen, det vill säga medlem­marnas pengar, på ett tryggt sätt som ger avkast­ning så att vi kan trygga förbun­dets verksamhet även i framtiden, säger Aalto.

Egendomen garan­terar också att Industri­facket har trovär­dighet under så väl förhand­lingar som konfliktåtgärder.

 FÖRBUNDET BARA EN AV ÄGARNA

Riku Aalto verkade som ordfö­rande för Kojamos styrelse mellan åren 2007–2019. Efter det tog Mikael Aro över ordfö­ran­deklubban. Han kommer närmast från VR Group där han jobbat som verks­täl­lande direktör.

I egenskap av största enskilda aktieä­gare i bolaget besitter Industri­facket ordfö­ran­des­kapet i utnäm­ning­suts­kottet som i sin tur lägger fram förslaget om vem som ska sitta i Kojamos styrelse.

Förutom det är Industri­facket en aktieä­gare bland andra.

– Vår roll handlar främst om att se till att bolaget har en bra och funge­rande styrelse. Vi följer med Kojamo precis som vi också följer med andra börsbolag, säger Aalto.

Av de runt tre miljoner bostäder som finns i Finland har en tredjedel, det vill säga runt en miljon, byggts med hjälp av statens aravalån. De här bostä­derna ägs av kommuner, samkom­muner, allmän­nyt­tiga samfund och deras dotterbolag.

I det ekono­miska läget gav bankerna inte privata lån för att bygga hyresbostäder

Målet med det statliga programmet för bostads­pro­duk­tion var ursprungligen att få bukt med bostads­bristen som präglade efter­krigs­tiden. Speciellt på 1970-talet byggdes mycket bostäder i ett alltmer urbani­serat Finland. Även Metal­lar­be­tarför­bundet byggde bostäder med stöd av aravalån.

Aalto påminner om att det på 1970- och 80-talen i praktiken var den enda möjliga lösningen.

– I det ekono­miska läget gav bankerna inte privata lån för att bygga hyres­bos­täder, säger Aalto.

De statliga aravalånen var förmån­liga i en tid som präglades av höga räntor, men till exempel under 2000-talet då räntorna varit låga har aravalå­nens räntor varit högre än för andra lån på marknaden.

BEGRÄNSNINGAR GÄLLER EN TID

Det finns flera begräns­nin­garna som gäller ARA-hyres­bos­tä­derna. Hyran bestäms utgående från principen om att hyresin­koms­terna i stort ska täcka finan­sie­ring av bostä­derna och fastig­hetss­kötsel. Begräns­nin­garna gäller i regel i 40–45 år.

Hyres­begräns­nin­garna avslutas då statslånet är betalt. I praktiken betyder det här ofta att värdet på bostä­derna stiger. I dagens läge finns största delen av bostä­derna Kojamo erbjuder på den så kallade fria marknaden. Bostä­derna marknadsförs under bränd­namnet Lumo.

Företaget inves­terar årligen 3–4 gånger mer än vad det betalar ut till ägarna

Aalto har inte mycket övers för påståenden om att det finns något suspekt eller överras­kande i att företaget hyr ut bostäder till marknadspris då hyres­re­strik­tio­nerna löpt ut eller att Kojamo betalar ut dividender till ägarna.

– Alla har vetat det att då begräns­nin­garna upphör, blir de bostäder på fria marknaden, säger Aalto.

Han vill poäng­tera att de tidigare ARA-bostä­derna är byggda på lån- och de lånen har man betalat tillbaka. Aalto anser också att Kojamos vinstut­del­ning ligger på en måttlig nivå i jämfö­relse med de inves­te­ringar företaget gjort.

– Företaget inves­terar årligen 3–4 gånger mer än vad det betalar ut till ägarna. I egenskap av ägare får förbundet en avkast­ning på ungefär två procent.

MARKANDEN BESTÄMMER HYRESNIVÅN

Speciellt i tillväxtcentren i landet har en hyrorna skenat i väg. I samhälls­de­batten har man det också hörts frågor kring Kojamos roll i den hela tiden växande hyresnivån.

Trots att Kojamo är Finlands största privata hyres­bos­tadsfö­retag med sina drygt 38 000 bostäder är företa­gets andel av det totala utbudet av hyres­bos­täder liten.

– Inte blir man marknads­le­dande med fyra procent. Det är marknaden som lägger hyres­nivån, säger Aalto.

Det fanns ungefär 1 008 000 hyres­bos­täder i Finland vid slutet av 2019, enligt uppgifter från Statis­tikcent­ralen. I 923 000 bostäder bodde då någon permanent.

Aalto påpekar att hyres­nivån inte märkbart skiljer sig mellan Kojamos Lumo-bostäder och den främsta konkur­renten SATO.

– Problemet med priset på att bo på hyra är att det inte finns tillräckligt med bostäder.

SATO äger omkring 26 800 hyres­bos­täder. Företa­gets styrelse föreslår att ägarna ska få 50 cent per aktie i dividend i år.

INDUSTRIFACKET INGET UNDANTAG

För ett allmän­nyt­tigt samfund räknas bland annat medlem­sav­gifter, dividender och donationer som skattefri inkomst. Enligt skatte­la­gens 22 paragraf är ett samfund allmän­nyt­tigt om det verkar i samhället för gemen­samt väl i materiell, andlig, sedlig eller samhäl­lelig bemärkelse.

I lagen finns också nedskrivet en lista över exempel på allmän­nyt­tiga samfund. Det kan handla om jordbru­karfö­re­ningar, ungdomsfö­re­ningar, idrottsfö­re­ningar eller registre­rade politiska partier. Arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tioner hör också till allmän­nyt­tiga samfund.

Vi är inget undantag, vi följer lagen

Det gäller så väl för arbets­ta­ga­ror­ga­ni­sa­tioner som för arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tioner, vilket ibland glöms bort i debatten. Eftersom Industri­facket på basen av verksam­heten är ett allmän­nyt­tigt samfund är företa­gets dividender skattefria. Det gäller även för Kojamo.

– Vi är inget undantag. Vi följer lagen, kommen­terar Riku Aalto.

Regeringen Marin har i sitt regerings­pro­gram slagit fast att regeringen utreder ett införande av en skatt på kapita­lin­komster från utländska fonder och för dividender för allmän­nyt­tiga samfund, som varit befriade från källs­katt. Skatten skulle ligga på fem procent och tas i bruk senast år 2022.

Finlands fackför­bunds centra­lor­ga­ni­sa­tion FFC har uttryckt sitt stöd för en källs­katt på 5 procent – som då också skulle gälla fackföreningsrörelsen.

Aalto tror att en källs­katt skulle ha en större inverkan på stiftelser, pensionsför­sä­krings­bolag och utländska inves­te­rare. Till exempel har flera finländska stiftelser en egendom på flera miljarder i värdepapper.

– Om man lägger skatt på place­rings­verk­sam­heten, ja då betalar vi skatterna, konsta­terar Aalto.

Kojamo Oyj  

• Ett företag som erbjuder hyres­bos­täder under brandet Lumo i tillväxtcentra runtom i Finland.
• Ägare till 35 800 bostäder
• Antalet anställda runt 300
• Gick under namnet VVO under åren 1969–2017

Ägarstruktur

De största aktieä­garna och deras aktiein­nehav 31.1.2021.

1. Industri­facket rf 10,04 %
2. Pensionsför­sä­krings­bo­laget Ilmarinen 8,31 %
3. Keski­näinen Työelä­ke­va­kuu­tus­yhtiö Varma 7,83 %
4. Under­vis­nings­sek­torns fackor­ga­ni­sa­tion OAJ ry 6,10 %
5. Förbundet för den offent­liga sektorn och välfärd­sområ­dena JHL rf 4,82 %

Det totala värdet på akties­tocken ligger på runt 4 miljarder euro.

Läs mer: www.kojamo.fi

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS