Hur är läget i Svenskfinland i slutet av coronaåret 2020? – “Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften”

Hurdan är dagsformen på arbetsplatserna i Svenskfinland då året 2020 börjar dra sig mot sitt slut? Ett år som präglats av coronapandemin och restriktioner såväl på jobbet som i privatlivet.

Huvud­bild. Simon Pun­sar på slut­mon­terin­gen på släp­vagn­stil­lverkaren Ekeri i Kåll­by i Ped­er­söre, till­sam­mans med bland annat Mikael Back­lund (i bak­grun­den). Arkiv­bild. FOTO JOHANNES TERVO

16.12.2020

Vi befinner oss i dim­man och framti­den är oviss. Så har det låtit flera gånger då indus­trins utsik­ter diskuteras i medier­na. Nyheter­na om vac­cin haglar tätt, men fort­farande är det långt kvar till en återgång till det nor­mala.

Drygt 9 000 medlem­mar i Indus­tri­fack­et var per­mit­ter­ade i slutet av mars. Bara en månad senare var antalet 25 000. Det talar sitt tydli­ga språk om omfat­tnin­gen på krisen.

Arbet­slösheten har ökat i så gott som varen­da kom­mun i lan­det i jäm­förelse med ifjol, vis­ar sta­tis­tik från Arbets- och näringsmin­is­teri­et.

Vi tar då en titt på hur läget är i de tvåspråki­ga land­skapen i Fin­land, där en knapp tred­jedel av Indus­tri­fack­ets medlem­mar bor.

– Inte speciellt bra eller dåligt i jäm­förelse med övri­ga lan­det, med undan­tag för båt­til­lverknin­gen som det går bra för i år. Över­lag har den fin­länd­s­ka indus­trin klarat koron­akrisen bät­tre än övri­ga europeiska län­der, säger Indus­tri­fack­ets spe­cial­forskare Timo Eklund.

– Det som man kanske kan säga är att sjö­fartens prob­lem påverkat kus­tom­rå­den, tilläg­ger Eklund.

ÖSTERBOTTEN

Fler än en tred­jedel av de före­tagsanställ­da i Öster­bot­ten är sys­sel­sat­ta inom indus­trin. Ande­len hör till de högs­ta i lan­det.

Inled­ningsvis drab­bades inte Öster­bot­ten så hårt av själ­va pan­demin, medan Vasare­gio­nen genomg­ick ett akut förvär­rat epi­de­miläge under hösten, för att snabbt mat­tas av efter att man införde lokala restrik­tion­er.

I okto­ber fanns det när­mare 10 000 arbet­slösa i land­skapet Öster­bot­ten – alla bran­sch­er inräk­nade. Det är en ökn­ing på hela 49 pro­cent från året innan. Ande­len arbet­slösa, 8,6 pro­cent, är ändå näst lägst i fast­lands-Fin­land.

Inom Öster­bot­tens NTM-cen­trals område har antalet per­mit­ter­ade vux­it kraftigt. I slutet av sep­tem­ber var antalet heltidsper­mit­ter­ade 2 600. Det innebär en ökn­ing med hela 670 pro­cent jäm­fört med  sam­ma tid­punkt ifjol.

Sari Yli­a­ho är huvud­förtroen­de­man på Ama­da Automation,tidigare LKI Käld­man, i Ped­er­söre. Före­tagets verk­samhet är automa­tion­slös­ningar för plåthanter­ing. För Yli­a­ho har året inneb­u­rit bland annat samar­bets­förhan­dlin­gar.

– Det verkar som om vi kanske går mot nya per­mit­teringar. Det ser för tunt ut, vi skulle behö­va mer jobb till vårkan­ten och efter nyår. Det har var­it en bety­dlig nedgång från läget i våras. Men upp­sägningar har det inte var­it tal om, säger Yli­a­ho.

Yli­a­ho ser det hela som en mel­lan­fas. Det japan­s­ka bolag som blev majoritet­sä­gare i bör­jan av året sat­sar på långsik­tigt arbete, häv­dar hon.

Folk går och vän­tar på nyheter samar­bets­förhan­dlin­gar och per­mit­teringar

Grannen, jord­bruks­mask­in­til­lverkaren Elho, som vux­it så det knakar under de senaste åren har ock­så gått igenom samar­bets­förhan­dlin­gar och per­mit­teringar i år, lik­som ock­så bland andra släp­vagn­stil­lverkaren Ekeri i Kåll­by.

På Bot­nia Marin i Malax är det däre­mot full rulle och verk­li­gen ingen brist på jobb. Före­taget tillverkar bland annat fritids­bå­tar av mod­ell Tar­ga.

– Man byg­ger ut pro­duk­tion­shallen och det ska vara klart till som­maren, så det finns framtid­stro, säger huvud­förtroen­de­man John­ny Söder­holm.

I våras stängde Vol­vo i Sverige ner  fab­rik­er­na totalt under en peri­od, vilket märk­tes av på Bot­nia Marin.  Sam­ma gällde ock­så för ned­stängningar­na i Kina och Ital­ien

Söder­holm berät­tar att det däre­mot kom­mit fram fall av coro­nas­mit­ta bland de 180 anställ­da i pro­duk­tio­nen.

– Vi har gjort egen smittspårn­ing på fab­riken, och runt 50 per­son­er har var­it i karan­tän under hösten. En hel för­mon­ter­ingsavdel­ning var i karan­tän sam­tidigt, säger Söder­holm. Det har brom­sat upp pro­duk­tio­nen en aning.

”Det verkar nog finnas folk med pen­gar. De kanske inte kan resa, så de sat­sar på att köpa båtar”

Under coro­n­akrisen har före­tag som tillverkar varor för hem­ma­bruk klarat sig bät­tre då folk håller sig hem­ma, och då är det lät­thänt att kon­sum­tio­nen fly­t­tar över på t. ex ren­over­ing och inred­ning.

Mats-Johan Kaars är huvud­förtroen­de­man på säng- och madrasstil­lverkaren Hild­ing Anders Fin­land i När­pes, där 48 per­son­er job­bar i pro­duk­tio­nen.

Under våren togs det ock­så här till per­mit­teringar och fab­riken stängde ner helt och hål­let i två veck­or. Efter det kom man igång igen, men på hösten har coro­nan häm­tat med sig mör­ka moln. Den här gån­gen lig­ger prob­lemet på mate­ri­al­si­dan.

– Prob­lemet lig­ger på under­lever­an­törhåll och mate­ri­alflö­den. Det har i viss mån var­it svårare att få tag på mate­r­i­al. Det är ju jättesynd att sådant läg­ger käp­par i hjulet. Speciellt med tanke på att vi skulle ha hur myck­et beställ­ningar som helst, säger Kaars.

– På lite län­gre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frå­gan om nyanställ­ningar för vår del. På våren ser det säk­ert bät­tre ut.

På lite län­gre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frå­gan om nyanställ­ningar för vår del

På det sto­ra hela kan man säga att kemisek­torn tillsvi­dare tag­it minst ska­da av Indus­tri­fack­ets sek­tor­er.

Beställ­ningar­na inom kemi­in­dus­trin ökade med 14 pro­cent i hela lan­det i sep­tem­ber i jäm­förelse med sam­ma tid­punkt året innan.

Den vågen verkar slip­ma­te­ri­al­stil­lverkaren Mir­ka rida på. Mir­ka stängde ner hela pro­duk­tio­nen i våras och hela per­son­alen på före­tagets enheter i Jep­po, Ora­vais, Jakob­stad och Karis var per­mit­ter­ad under drygt två veck­or i april–maj, men efter det har vin­den vänt.

– Vi anställer nu mer pro­duk­tion­sper­son­al. Man ska ock­så kom­ma ihåg att före­taget har ju sat­sat 100 miljon­er i år, säger huvud­förtroen­de­man­nen för Mirkas fab­rik i Ora­vais, Markus Hot­ta.

PANDEMIN SÄTTER INTE STOPP PÅ INDUSTRISATSNINGAR I ÖSTERBOTTEN

Från Kar­le­by indus­tri­park hörs däre­mot goda nyheter. Bland annat har gru­vföre­taget Keliber sat­sat stort och har hyrt mark för att byg­ga en litium­fab­rik.

Enligt före­taget kom­mer före­taget att sys­sel­sät­ta omkring 140 per­son­er när verk­samheten är i gång i full skala, av dem runt 50 på fab­riken i Kar­le­by. Själ­va mal­mutvin­ning kom­mer ske i Kar­le­by, Kro­no­by och Kaust­by.

Boli­den Kar­le­by går ock­så bra och hit­tas bland annat i top­pen av lis­tan över före­tag som beta­lar sam­fundsskatt i Kar­le­by.  Runt 550  per­son­er job­bar på före­tagets två anläg­gningar.

Grannen Freeport Cobalt fly­t­tar över pro­duk­tion från enheten i Bel­gien till Kar­le­by. Före­taget kon­cen­tr­erar förädlingsverk­samheten till Kar­le­by, vilket ska­par arbet­stillfällen.

I Vasare­gio­nen har Wärt­silä en stor sat­sning på teknolo­gi på gång i och med byg­gan­det av Smart Tech­nol­o­gy Hub i Vasa.

På andra sidan Bot­tniska viken, i sven­s­ka Skelleft­eå, fort­skrid­er North­wolts plan­er på en bat­ter­i­fab­rik. I Öster­bot­ten innebär det bland annat att ABB, Swe­co och kar­lebyföre­taget Fineweld har fått en del av kakan.

SÖDRA FINLAND

Nyland stängdes in under några veck­or i våras, något som knap­past gick obe­märkt för­bi. Pendlin­gen till job­bet och trans­porter­na fort­sat­te ändå med till­hörande restrik­tion­er.

Värst utsatt har var­it det näring­som­råde som lever av Hels­ing­fors-Van­da fly­g­plats. Coro­naläget blev säm­re fram­för allt i huvud­stad­sre­gio­nen på hösten och vad det kom­mer att innebära åter­står att se.

I Egentli­ga Fin­land är det så kallade marinin­dus­trik­lus­tret med Åbo­varvet i cen­trum något som legat på tape­ten på grund av den hår­da stöt coro­n­aviruset orsakat kryssnings­bran­schen. Mey­er Turkus samar­bets­förhan­dlin­gar slut­fördes i novem­ber.

Åbo­varvet med­de­lade att 84 anställ­da sägs upp, de fles­ta av dem tjän­stemän. Hels­ing­forsvarvet har däre­mot fått in en beställ­ning som ska tryg­ga jobben fram till mit­ten av 2022.

På SBA i Rase­borg, är det kanske anin­gen över­raskande inte avdel­ningar­na som job­bar med pro­duk­ter för varvsin­dus­trin som går trögt, utan det är före­tagets ”tred­je ben”, under­lever­an­törsjobben, som tru­tit.

På grund av det gör huvud­förtroen­de­man Tom­mi Laak­so­nen för tillfäl­let fyrada­garsvec­ka lik­som ock­så ett tju­go­tal arbet­skam­rater. Totalt job­bar runt 70 per­son­er i pro­duk­tion på SBA. Laak­so­nen anser ändå att man klarat sig bra i jäm­förelse med skräcksce­nar­i­er­na från i våras.

– Det finns både räd­sla och hopp­full­het i luften. Men på fab­riks­gol­vet finns det en förståelse för läget. Som det ser ut nu ska per­mit­teringar­na upphöra i jan­u­ari, men vi får se, säger Laak­so­nen.

I juni varslade och per­mit­ter­ade Val­met Auto­mo­tive hela 1 000 anställ­da på bil­fab­riken i Nys­tad. Alla per­mit­ter­ade bil­byg­gare vid bil­fab­riken i Nys­tad åter­vände till arbetet i slutet av sep­tem­ber. På bat­ter­i­fab­riken i Salo finns ock­så plan­er på dub­bla per­son­al­styrkan inom pro­duk­tio­nen.

Det hela pågår mot ljuset av Nestes beslut att läg­ga ner raf­fi­naderi­et i Nåden­dal. I dagens läge job­bar knappt 4 000 per­son­er för Neste. Av dem omfat­tades 1 500 av samar­bets­förhan­dlin­gar­na och 370 arbet­sta­gare får gå.

Sam­tidigt lig­ger ändå Borgåraf­fi­naderi­et väl till med tanke på investeringar och nya arbet­stillfällen.

Daniel Han­nus, huvud­förtroen­de­man på kyld­isk­til­lverkaren Vies­mann i Borgå, har nyli­gen slut­fört samar­bets­förhan­dlin­gar, för sjätte gån­gen det här året.

– Efter­frå­gan på min­dre kyl­skåp stan­nade upp totalt på våren och har inte åter­häm­tat sig. De större skåpen som går bland annat till butik­er har drag­it rätt så bra, berät­tar Han­nus.

Efter de förs­ta samar­bets­förhan­dlin­gar­na per­mit­ter­ades kon­torsper­son­alen. Då fick ock­så alla hyre­sanställ­da inom pro­duk­tio­nen gå.

Från och med årrsskiftet bör­jar per­mit­teringar­na rul­la De var runt 40,50 per­son­er. Det var ock­så menin­gen att vi skulle ha runt 50 som­mar­vikari­er. Vi hade inte en enda, berät­tar Han­nus om läget.

Samar­bets­förhan­dlin­gar­na i decem­ber innebar att ock­så upp­sägningar fanns på bor­det, 28 jobb var hotade. Resul­tatet blev 21 upp­sag­da, av vil­ka 10 per­son­er job­bade i pro­duk­tio­nen.

– Jag trodde ju nog att vi skulle klara oss med enbart per­mit­teringar. Omkring hälften av dem som sades upp från fab­riks­gol­vet var så kallade friv­il­li­ga som inte hade långt kvar till pen­sio­nen. För dem gäller pen­sion­ss­lussen, när den nu finns kvar, säger Han­nus.

Från och med årrsskiftet bör­jar per­mit­teringar­na rul­la på fab­riken.

– Max 18 dagar per anställd. Det blir högst antagli­gen frå­gan om fyrada­garsvec­ka.

Hur det kom­mer att se ut på våren har myck­et att göra med hur coro­naläget ser ut i Europa.

– Vår mark­nad har ju länge var­it Nor­den, men målet har var­it att kom­ma in på tys­ka mark­naden på all­var. Coro­nan har gjort det svårare.

ÅLAND

På Åland sys­sel­sät­ter sjö­farten och tur­ism­närin­gen ett stort antal män­niskor. Det är ock­så frå­gan om bran­sch­er som tag­it stryk av åtgärder­na mot coro­nan.

Åland gick från att ha haft en låg arbet­slöshet på 3,7 pro­cent arbet­slösa eller per­mit­ter­ade till reko­rd­hö­ga 13 pro­cent på Åland i maj.

Fort­farande lig­ger ande­len på runt tio pro­cent. Det är sam­ma nivå som under reces­sio­nen på 1990-talet.

Till exem­pel såg Åland den störs­ta djupdyknin­gen i utbe­tal­da lönebe­lopp i jäm­förelse med ifjol, 10,8 pro­cent.

Enligt uppgifter från Sjö­man­sunio­nen var knappt hälften av Fin­lands 6 700 sjömän per­mit­ter­ade i okto­ber. Trans­port- och kom­mu­nika­tionsver­ket Trafi­com utökar sitt stöd att omfat­ta trafiken mel­lan Mariehamn och tre ham­nar i Sverige.

Inom Indus­tri­fack­ets bran­sch­er är det bland annat tvät­terier­na, vars kun­der finns inom sjö­farten, som det går säm­re för. Inom pro­duk­tion­sin­dus­trin går det litet bät­tre.

Fred­die Fors­man är huvud­förtroen­de­man för runt 50 pro­duk­tion­sar­betare på Opti­no­va i Joma­la. Fab­riken tillverkar slan­gar främst för indus­trins behov, medan fab­riken i God­by pro­duc­er­ar slan­gar för att använ­das inom med­i­ci­nen.

– I våras var vi oroli­ga över hur lever­anser­na skulle fungera då pas­sager­ar­fär­jor­na inte gick, men det visade sig inte bli ett prob­lem och vi hit­tade andra lös­ningar.

Ned­stängnin­gen i Tysk­land och andra län­der i Europa märk­tes av direkt på export­före­taget. Sam­tidigt är det fort­farande oklart hur han­dels­förbindelser­na mel­lan Storbri­tan­nien och EU-län­der­na ska se ut efter årsskiftet.

Arbets­gi­varen inser väl att det lönar sig att hål­la fast vid erfaren per­son­al. Annars kan ju kun­nande gå för­lorat

– Visst finns det min­dre jobb, vilket innebär mer tid för sådant som utbild­ning, under­håll, städ­ning och sådant. Efter­som vi har sto­ra kun­der i Storbri­tan­nien är Brex­it ock­så något som man fun­der­ar myck­et på hos oss.

Några samar­bets­förhan­dlin­gar har inte var­it på agen­dan.

– Arbets­gi­varen inser väl att det lönar sig att hål­la fast vid erfaren per­son­al. Annars kan ju kun­nande gå för­lorat, säger Fors­man.

TEXT JOHANNES WARIS

Artikeln är upp­dat­er­ad 16.12.kl 11.05 med uppgifter om resul­tatet i samar­bets­förhan­dlin­gar­na på Viess­mann Refrg­er­a­tion Sys­tems i Borgå.