”Jag tror att hösten blir bra för den finländska industrin” – Specialforskare bedömer ändå att pandemin inte leder till stora, bestående förändringar

Den finländska industrin har klarat sig förhållandevis bra under coronakrisen, och återhämtningen ser också ut att ske snabbt. Men det finns flera stora frågetecken. Det säger Timo Eklund som är specialforskare på Industrifacket.

21.2.2021

HUVUDBILD. Staffan Nyman och Ralf Heinström arbetar på Termonova i Ingå. (2019, arkivbild) FOTO PATRIK LINDSTRÖM

– Många av industriföretagen i Finland tillverkar investeringsvaror, alltså produkter som andra företag köper för att utveckla till exempel sin egen fabrik eller hamn. Nu har företagen inte gjort större investeringar på ett år, så när vi närmar oss slutet på coronapandemin är det säkert många som vill investera. Därför tror jag att hösten blir bra för den finländska industrin.

Det säger Timo Eklund som är specialforskare på Industrifacket, och till vardags följer med utvecklingen inom den finländska industrin. Han föreläste om coronapandemins inverkan på den finländska ekonomin på ett webbinarium som ordnades av FFC. FFC kommer senare under våren att ordna flera webbinarier som belyser coronakrisen ur andra perspektiv. Webbinarierna är gratis och öppna för alla medlemmar.

Finland har klarat coronakrisen relativt bra, både ekonomiskt och hälsomässigt. Servicebranscherna har drabbats hårt, men för industrin blev svackan betydligt mindre än vad många bedömare först befarade när pandemin tog fart.

”Det är möjligt att det sker en viss polarisering som innebär att de företag som har varit starka blir ännu starkare, och de som hade det svårt före krisen får det ännu svårare, säger Timo Eklund. FOTO KITI HAILA

– I Finland hölls nästan alla fabriker i gång under våren och sommaren, medan de stängdes i många andra länder. Några fabriker stängdes tillfälligt också här, men inte många. Under pandemins andra våg har fabrikerna huvudsakligen varit öppna också i andra länder, konstaterar Timo Eklund.

Nu tyder det mesta på att Finland kommer att återhämta sig snabbt. Enligt prognoserna kommer de flesta mätare – såsom industriproduktion, bruttonationalprodukt och sysselsättning – att nå nivån före coronakrisen kring årsskiftet eller i början av nästa år.

Också Europeiska kommissionen förutspår snabb ekonomisk återhämtning i hela unionen under de närmaste åren.

Timo Eklund betonar ändå att det är extra svårt att förutspå framtiden just nu. Mycket beror på hur snabbt vaccineringen framskrider, samtidigt som de nya virusvarianterna leder till ökad osäkerhet. Som det ser ut nu kommer mutationerna inte att rubba den ekonomiska återhämtningen, men…

– Om viruset förändras så mycket att vaccinerna inte längre biter, då har vi rejäla problem, konstaterar Eklund.

”OFTA SKER FÖRÄNDRINGAR LÅNGSAMMARE ÄN VI TROR”

För industrins del tror Timo Eklund inte att coronapandemin medför några större, bestående förändringar.

– Ofta sker förändringar långsammare än vi tror. Om företagets produkter hade åtgång före krisen, så har de troligen det efter krisen också. Det är möjligt att det sker en viss polarisering som innebär att de företag som har varit starka blir ännu starkare, och de som hade det svårt före krisen får det ännu svårare.

I samband med det första coronavirusutbrottet i Kina talades det om att viruset kan få företag att flytta hem sin produktion till närområdet. Timo Eklund från Industrifacket tror inte att det kommer att ske i någon större utsträckning.

– Europa hör ju sist och slutligen till de regioner om har drabbats hårdast av pandemin, påpekar han.

Den senaste tiden har det talats mycket om EU:s återhämtningspaket. Största delen av pengarna ska gå till att modernisera ekonomin – bland annat till gröna investeringar, koldioxidneutral ekonomi och digitalisering. Här finns en stor potential, påpekar Eklund.

– Det här är viktiga områden där EU har potential att vara världsledande, men där vi har tappat mark jämfört med Kina och USA. EU har underpresterat, och nu måste det bli ett slut på det. Vi måste bli bättre på att skapa nya produkter och tackla klimatförändringen.

”NU ÄR DET VIKTIGT ATT VÅRA FINLÄNDSKA FÖRETAG ÄR AKTIVA”

De flesta experter anser att EU:s återhämtningspaketet som helhet är bra för ekonomin och stabiliteten inom unionen. Däremot är paketet inte idealiskt om man ser på frågan strikt ur den finländska industrins perspektiv, anser Timo Eklund från Industrifacket.

– Det skulle finnas mer effektiva sätt att stärka industrins efterfrågan och konkurrenskraft. Jag har svårt att tro att den finländska industrin som helhet får betydande nytta i form av nya order eller investeringar.

Däremot bedömer Timo Eklund att enskilda företag, som är framstående inom branscher med koppling till grön ekonomi, kan dra stor nytta av satsningarna som återhämtningspaketet möjliggör.

– Nu är det viktigt att våra finländska företag är aktiva och får order när andra länder investerar i grön teknologi.

TEXT JONNY SMEDS

FFC:s tvärfackliga webbinarier

Tyckte du att ämnet var intressant? Artikeln baserar sig på Timo Eklunds föreläsning på ett webbinarium som FFC ordnade. FFC ordnar under våren ytterligare tre webbinarier som belyser coronakrisen ur olika perspektiv. Anmäl dig nu till dem – det är gratis att delta!

Hur är läget i Svenskfinland i slutet av coronaåret 2020? – ”Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften”

Hurdan är dagsformen på arbetsplatserna i Svenskfinland då året 2020 börjar dra sig mot sitt slut? Ett år som präglats av coronapandemin och restriktioner såväl på jobbet som i privatlivet.

Huvudbild. Simon Punsar på slutmonteringen på släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby i Pedersöre, tillsammans med bland annat Mikael Backlund (i bakgrunden). Arkivbild. FOTO JOHANNES TERVO

16.12.2020

Vi befinner oss i dimman och framtiden är oviss. Så har det låtit flera gånger då industrins utsikter diskuteras i medierna. Nyheterna om vaccin haglar tätt, men fortfarande är det långt kvar till en återgång till det normala.

Drygt 9 000 medlemmar i Industrifacket var permitterade i slutet av mars. Bara en månad senare var antalet 25 000. Det talar sitt tydliga språk om omfattningen på krisen.

Arbetslösheten har ökat i så gott som varenda kommun i landet i jämförelse med ifjol, visar statistik från Arbets- och näringsministeriet.

Vi tar då en titt på hur läget är i de tvåspråkiga landskapen i Finland, där en knapp tredjedel av Industrifackets medlemmar bor.

– Inte speciellt bra eller dåligt i jämförelse med övriga landet, med undantag för båttillverkningen som det går bra för i år. Överlag har den finländska industrin klarat koronakrisen bättre än övriga europeiska länder, säger Industrifackets specialforskare Timo Eklund.

– Det som man kanske kan säga är att sjöfartens problem påverkat kustområden, tillägger Eklund.

ÖSTERBOTTEN

Fler än en tredjedel av de företagsanställda i Österbotten är sysselsatta inom industrin. Andelen hör till de högsta i landet.

Inledningsvis drabbades inte Österbotten så hårt av själva pandemin, medan Vasaregionen genomgick ett akut förvärrat epidemiläge under hösten, för att snabbt mattas av efter att man införde lokala restriktioner.

I oktober fanns det närmare 10 000 arbetslösa i landskapet Österbotten – alla branscher inräknade. Det är en ökning på hela 49 procent från året innan. Andelen arbetslösa, 8,6 procent, är ändå näst lägst i fastlands-Finland.

Inom Österbottens NTM-centrals område har antalet permitterade vuxit kraftigt. I slutet av september var antalet heltidspermitterade 2 600. Det innebär en ökning med hela 670 procent jämfört med  samma tidpunkt ifjol.

Sari Yliaho, huvudförtroendeman vid Amada Automation, tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. FOTO JOHANNES TERVO

Sari Yliaho är huvudförtroendeman på Amada Automation,tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. Företagets verksamhet är automationslösningar för plåthantering. För Yliaho har året inneburit bland annat samarbetsförhandlingar.

– Det verkar som om vi kanske går mot nya permitteringar. Det ser för tunt ut, vi skulle behöva mer jobb till vårkanten och efter nyår. Det har varit en betydlig nedgång från läget i våras. Men uppsägningar har det inte varit tal om, säger Yliaho.

Yliaho ser det hela som en mellanfas. Det japanska bolag som blev majoritetsägare i början av året satsar på långsiktigt arbete, hävdar hon.

Folk går och väntar på nyheter samarbetsförhandlingar och permitteringar

Grannen, jordbruksmaskintillverkaren Elho, som vuxit så det knakar under de senaste åren har också gått igenom samarbetsförhandlingar och permitteringar i år, liksom också bland andra släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby.

På Botnia Marin i Malax är det däremot full rulle och verkligen ingen brist på jobb. Företaget tillverkar bland annat fritidsbåtar av modell Targa.

– Man bygger ut produktionshallen och det ska vara klart till sommaren, så det finns framtidstro, säger huvudförtroendeman Johnny Söderholm.

I våras stängde Volvo i Sverige ner  fabrikerna totalt under en period, vilket märktes av på Botnia Marin.  Samma gällde också för nedstängningarna i Kina och Italien

Söderholm berättar att det däremot kommit fram fall av coronasmitta bland de 180 anställda i produktionen.

– Vi har gjort egen smittspårning på fabriken, och runt 50 personer har varit i karantän under hösten. En hel förmonteringsavdelning var i karantän samtidigt, säger Söderholm. Det har bromsat upp produktionen en aning.

”Det verkar nog finnas folk med pengar. De kanske inte kan resa, så de satsar på att köpa båtar”

Under coronakrisen har företag som tillverkar varor för hemmabruk klarat sig bättre då folk håller sig hemma, och då är det lätthänt att konsumtionen flyttar över på t. ex renovering och inredning.

Mats-Johan Kaars är huvudförtroendeman på säng- och madrasstillverkaren Hilding Anders Finland i Närpes, där 48 personer jobbar i produktionen.

Under våren togs det också här till permitteringar och fabriken stängde ner helt och hållet i två veckor. Efter det kom man igång igen, men på hösten har coronan hämtat med sig mörka moln. Den här gången ligger problemet på materialsidan.

– Problemet ligger på underleverantörhåll och materialflöden. Det har i viss mån varit svårare att få tag på material. Det är ju jättesynd att sådant lägger käppar i hjulet. Speciellt med tanke på att vi skulle ha hur mycket beställningar som helst, säger Kaars.

– På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del. På våren ser det säkert bättre ut.

På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del

På det stora hela kan man säga att kemisektorn tillsvidare tagit minst skada av Industrifackets sektorer.

Beställningarna inom kemiindustrin ökade med 14 procent i hela landet i september i jämförelse med samma tidpunkt året innan.

Den vågen verkar slipmaterialstillverkaren Mirka rida på. Mirka stängde ner hela produktionen i våras och hela personalen på företagets enheter i Jeppo, Oravais, Jakobstad och Karis var permitterad under drygt två veckor i april–maj, men efter det har vinden vänt.

– Vi anställer nu mer produktionspersonal. Man ska också komma ihåg att företaget har ju satsat 100 miljoner i år, säger huvudförtroendemannen för Mirkas fabrik i Oravais, Markus Hotta.

PANDEMIN SÄTTER INTE STOPP PÅ INDUSTRISATSNINGAR I ÖSTERBOTTEN

Från Karleby industripark hörs däremot goda nyheter. Bland annat har gruvföretaget Keliber satsat stort och har hyrt mark för att bygga en litiumfabrik.

Enligt företaget kommer företaget att sysselsätta omkring 140 personer när verksamheten är i gång i full skala, av dem runt 50 på fabriken i Karleby. Själva malmutvinning kommer ske i Karleby, Kronoby och Kaustby.

Boliden Karleby går också bra och hittas bland annat i toppen av listan över företag som betalar samfundsskatt i Karleby.  Runt 550  personer jobbar på företagets två anläggningar.

Grannen Freeport Cobalt flyttar över produktion från enheten i Belgien till Karleby. Företaget koncentrerar förädlingsverksamheten till Karleby, vilket skapar arbetstillfällen.

I Vasaregionen har Wärtsilä en stor satsning på teknologi på gång i och med byggandet av Smart Technology Hub i Vasa.

På andra sidan Bottniska viken, i svenska Skellefteå, fortskrider Northwolts planer på en batterifabrik. I Österbotten innebär det bland annat att ABB, Sweco och karlebyföretaget Fineweld har fått en del av kakan.

SÖDRA FINLAND

Nyland stängdes in under några veckor i våras, något som knappast gick obemärkt förbi. Pendlingen till jobbet och transporterna fortsatte ändå med tillhörande restriktioner.

Värst utsatt har varit det näringsområde som lever av Helsingfors-Vanda flygplats. Coronaläget blev sämre framför allt i huvudstadsregionen på hösten och vad det kommer att innebära återstår att se.

I Egentliga Finland är det så kallade marinindustriklustret med Åbovarvet i centrum något som legat på tapeten på grund av den hårda stöt coronaviruset orsakat kryssningsbranschen. Meyer Turkus samarbetsförhandlingar slutfördes i november.

På SBA i Raseborg har man märkt av coronakrisen bland annat i färre underleverantörsjobb. Huvudförtroendeman Tommi Laaksonen och arbetsrskyddsfullmäktige Tom Lundström  i september 2019. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Åbovarvet meddelade att 84 anställda sägs upp, de flesta av dem tjänstemän. Helsingforsvarvet har däremot fått in en beställning som ska trygga jobben fram till mitten av 2022.

På SBA i Raseborg, är det kanske aningen överraskande inte avdelningarna som jobbar med produkter för varvsindustrin som går trögt, utan det är företagets ”tredje ben”, underleverantörsjobben, som trutit.

På grund av det gör huvudförtroendeman Tommi Laaksonen för tillfället fyradagarsvecka liksom också ett tjugotal arbetskamrater. Totalt jobbar runt 70 personer i produktion på SBA. Laaksonen anser ändå att man klarat sig bra i jämförelse med skräckscenarierna från i våras.

– Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften. Men på fabriksgolvet finns det en förståelse för läget. Som det ser ut nu ska permitteringarna upphöra i januari, men vi får se, säger Laaksonen.

SBA:s fabrik i Raseborg, 2019. Företaget hade nyligen flyttat från Svartå. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

I juni varslade och permitterade Valmet Automotive hela 1 000 anställda på bilfabriken i Nystad. Alla permitterade bilbyggare vid bilfabriken i Nystad återvände till arbetet i slutet av september. På batterifabriken i Salo finns också planer på dubbla personalstyrkan inom produktionen.

Det hela pågår mot ljuset av Nestes beslut att lägga ner raffinaderiet i Nådendal. I dagens läge jobbar knappt 4 000 personer för Neste. Av dem omfattades 1 500 av samarbetsförhandlingarna och 370 arbetstagare får gå.

Samtidigt ligger ändå Borgåraffinaderiet väl till med tanke på investeringar och nya arbetstillfällen.

Daniel Hannus, huvudförtroendeman på kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå, har nyligen slutfört samarbetsförhandlingar, för sjätte gången det här året.

– Efterfrågan på mindre kylskåp stannade upp totalt på våren och har inte återhämtat sig. De större skåpen som går bland annat till butiker har dragit rätt så bra, berättar Hannus.

Efter de första samarbetsförhandlingarna permitterades kontorspersonalen. Då fick också alla hyresanställda inom produktionen gå.

Daniel Hannus, huvudförtroendman på Viessmann Refrigeration Systems i Borgå. FOTO KITI HAILA

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla De var runt 40,50 personer. Det var också meningen att vi skulle ha runt 50 sommarvikarier. Vi hade inte en enda, berättar Hannus om läget.

Samarbetsförhandlingarna i december innebar att också uppsägningar fanns på bordet, 28 jobb var hotade. Resultatet blev 21 uppsagda, av vilka 10 personer jobbade i produktionen.

– Jag trodde ju nog att vi skulle klara oss med enbart permitteringar. Omkring hälften av dem som sades upp från fabriksgolvet var så kallade frivilliga som inte hade långt kvar till pensionen. För dem gäller pensionsslussen, när den nu finns kvar, säger Hannus.

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla på fabriken.

– Max 18 dagar per anställd. Det blir högst antagligen frågan om fyradagarsvecka.

Hur det kommer att se ut på våren har mycket att göra med hur coronaläget ser ut i Europa.

– Vår marknad har ju länge varit Norden, men målet har varit att komma in på tyska marknaden på allvar. Coronan har gjort det svårare.

ÅLAND

På Åland sysselsätter sjöfarten och turismnäringen ett stort antal människor. Det är också frågan om branscher som tagit stryk av åtgärderna mot coronan.

Åland gick från att ha haft en låg arbetslöshet på 3,7 procent arbetslösa eller permitterade till rekordhöga 13 procent på Åland i maj.

Fortfarande ligger andelen på runt tio procent. Det är samma nivå som under recessionen på 1990-talet.

Till exempel såg Åland den största djupdykningen i utbetalda lönebelopp i jämförelse med ifjol, 10,8 procent.

Enligt uppgifter från Sjömansunionen var knappt hälften av Finlands 6 700 sjömän permitterade i oktober. Transport- och kommunikationsverket Traficom utökar sitt stöd att omfatta trafiken mellan Mariehamn och tre hamnar i Sverige.

Inom Industrifackets branscher är det bland annat tvätterierna, vars kunder finns inom sjöfarten, som det går sämre för. Inom produktionsindustrin går det litet bättre.

Freddie Forsman är huvudförtroendeman för runt 50 produktionsarbetare på Optinova i Jomala. Fabriken tillverkar slangar främst för industrins behov, medan fabriken i Godby producerar slangar för att användas inom medicinen.

– I våras var vi oroliga över hur leveranserna skulle fungera då passagerarfärjorna inte gick, men det visade sig inte bli ett problem och vi hittade andra lösningar.

Nedstängningen i Tyskland och andra länder i Europa märktes av direkt på exportföretaget. Samtidigt är det fortfarande oklart hur handelsförbindelserna mellan Storbritannien och EU-länderna ska se ut efter årsskiftet.

Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat

– Visst finns det mindre jobb, vilket innebär mer tid för sådant som utbildning, underhåll, städning och sådant. Eftersom vi har stora kunder i Storbritannien är Brexit också något som man funderar mycket på hos oss.

Några samarbetsförhandlingar har inte varit på agendan.

– Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat, säger Forsman.

TEXT JOHANNES WARIS

Artikeln är uppdaterad 16.12.kl 11.05 med uppgifter om resultatet i samarbetsförhandlingarna på Viessmann Refrgeration Systems i Borgå. 

Svenska IF Metall ställer in kongress efter kritik från Tegnell

IF Metalls kongress i november ställs in på grund av coronaläget. Hur kongressen kan genomföras i framtiden är fortfarande oklart. Samtidigt säger facken inom industrin nej till det första löneförslaget under pågående kollektivavtalsförhandlingar. 

HUVUDBILD: Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall. FOTO LEHTIKUVA / TT / JONAS EKSTRÖMER

22.10.2020

Ursprungligen skulle förbundskongressen gå av stapeln i Stockholm i maj 2020 med ett betydligt högre antal deltagare och internationella gäster, bland dem representation från finländska Industrifacket och tidningen Tekijä.

Det svåra coronaläget i våras tvingade förbundet attt se över planerna. I stället skulle kongressen genomföras i kraftigt nedbantad form i Västerås mellan den 23 och 27 november då runt 400 personer skulle delta.

– Det är en ganska stor risk. Vi har ju varit ganska tydliga med att sammankomster som är större än 50 deltagare bör man undvika i det här läget, sade statsepidemolog Anders Tegnell tidigare i en intervu med tidningen Arbetet för en vecka sedan.

”SMITTSPRIDNINGEN HAR GÅTT ÅT FEL HÅLL”

Nu har förbundet bestämt att det inte finns förutsättningar för att kongressen i Västerås skulle kunna genomföras på ett sätt som är tryggt med tanke på smittspridningen.

– Smittspridningen har gått åt fel håll. När vi tog beslutet att försöka hålla en fysisk kongress var den allmänna smittspridningen fortfarande på en förhållandevis låg nivå i hela landet, efter en sommar med sjunkande tal. Nu har situationen försämrats, och därför ställer vi in kongressen, säger Martin Gunnarsson, förbundssekreterare för IF Metall, enligt pressmeddelandet från förbundet.

– Det vi fattat beslut om är att ställa in kongressen i november och att sedan återkomma till hur det blir. På nåt sätt ska vi se till att den demokratiska processen fortlever, säger Gunnarson till Dagens Arbete.

Alternativet att flytta fram kongressen till våren ser Gunnarson inte som ett alternativ i det här läget.

– Nej. Det är en fråga vi får återkomma till, men fullskalig fysisk kongress i vår, det är nog inte ett alternativ.

IF Metall är det största facket inom industrin i Sverige och representerar drygt 300 000 medlemmar i den svenska industrin, bland annat inom metall-, plast-, läkemedels-, bygg-, kemi- och verkstadsindustri.

AVTALSRÖRELSEN GÅR VIDARE – NEJ TILL FÖRSTA  FÖRSTA LÖNEFÖRSLAGET

Samtidigt pågår avtalsrörelsen i Sverige. IF Metall har inom ramen för samarbetet Facken inom industrin tackat nej till det första löneförslaget från de oberoende ordförandena (opo).

Det första förslaget från opo gavs i måndags och ligger på 4,5 procent under 29 månader.

Facken inom industrin skriver i sitt svar att avtalsvärdet är oacceptabelt lågt. Den pågående återhämtningen av ekonomin och utvecklingen av konkurrenskraften ger stöd för en löneökningstakt väsentligt högre än vad förslaget anger.

Till samarbetsorganisation Facken inom Industrin hör förutom IF Metall också tjänstemannafacket Unionen, GS-facket, Sveriges livsmedelsarbetareförbund och Sveriges Ingenjörer.

TEXT JOHANNES WARIS

 

 

Riku Aalto: Tillsammans klarar vi coronakrisen

Coronakrisens negativa påverkningar kommer att vara omfattande. Det kommer vi inte runt, men det här är heller inte ett totalstopp. Vi kommer tillsammans att klara av det här, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Aalto anser att det coronakrispaket, som centralorganisationerna på arbetsmarknadens i snabb takt kom överens om, var en utmärkt insats. Speciellt med tanke på att parterna alldeles nyss var inne i tröga och konflikttyngda avtalsförhandlingar.

– Det berättar om att människor på ansvarsfulla poster i samhället också bär sitt ansvar då det är dags att göra det. Man närmar sig pragmatiskt problemet och lägger allt annat åt sidan, säger Aalto.

Aalto tror också att det att krispaketet svarvades fram i en så snabb takt, ökar trovärdigheten och stabiliteten på arbetsmarknaden.

– Det finns alltid ett behov av stabilitet, men i det läge som råder nu är det viktigare än vanligt. Vi vet ännu inte hur de åtgärder som ska stöda företagens sits och medborgarnas arbetslöshetsskydd och sociala trygghet kommer att verka. Det lönar sig att förbereda sig på att det kommer att behövas fler insatser av arbetsmarknadsorganisationerna. Hur och när, det kan vi ännu inte säga.

MÄNNISKOR BEHÖVER STÖD OCH INFORMATION

Industrifacket har utgående från krispaketet gjort flera tillfälliga avtal i sina avtalsbranscher. Målet är stöda verksamheten på arbetsplatserna som nu hamnat i en exceptionell situation.

– Samtidigt är det bra att komma ihåg att vi inte har svar på alla frågor och att en del av frågorna kan vara sådana att vi är tvungna att söka lösningarna i rätten, sen när det är dags för det. Det möjligtvis svåraste med den här krisen är osäkerheten. Den måste vi nu lära oss att leva med.

Coronakrisen har försatt Industrifacket och framför allt Industriarbetarnas arbetslöshetskassa under hård press. Efterfrågan på tjänsterna har vuxit snabbt.

–På förbundet syns det på det sättet att behovet av information hos de förtroendevalda och medlemmarna ökar. Samtidigt har vi varit tvungna att ställa in alla evenemang och Murikkainstitutets kurser fram till slutet av juni. Fackavdelningarna flyttar fram sina vårmöten och ställer in sina evenemang.

– För arbetslöshetskassans del handlar det om en krävande utmaning. Därför är det viktigt arbetslöshetsskyddet funkar snabbt och flexibelt så att betalningarna snabbt kommer in på människornas bankkonton. Arbetslöshetskassans ekonomi är i gott skick och a-kassasystemets finansiering vilar på en stabil grund.

Aalto anser att det i nuvarande läget är klokt att använda sig av den så kallade bufferten.

– Det var facket som i tiden krävde att man skulle börja samla pengar i en så kallad emubuffert. Det var ett klokt beslut och därför har vi nu spelrum inom Sysselsättningsfonden och pensionssystemet. Nu är det dags att ta till de pengarna.

FRAMÅT TILLSAMMANS

Aalto vill inte spekulera i hurdana följder coronakrisen kommer att få. Bara en sådan sak som företagens produktions- och underleverantörskedjor är helheter som kan vara svåra att greppa.

–Se Det vi redan nu har sett är att läget inte är likadant överallt. På flera stora arbetsplatser samarbetsförhandlar och permitterar man nu. Samtidigt finns det företag som får in fler beställningar. Det svåra är att ingen vet något med säkerhet. Om orderstocken är full idag, så kan de stå tomma imorgon, eller så inte.

– Vi befinner oss i en svår situation, men det jobbas, betalas ut löner och föds nya företag även efter den här krisen.

– Genom att gemensamt ta ansvar för varandra och arbeta för samma mål kommer det finländska samhället att klara av det här. Gemensamt ansvar är även nyckeln till att vi var och en av oss orkar. Och det är nu det viktigaste.

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

CORONAKRISEN på Elho i Pedersöre: ”Coronaläget i Italien påverkar oss direkt”

”Det kommer att bli permitteringar, rätt så omfattande sådana, det är klart”, säger huvudförtroendeman Kim Virkama på jordbruksmaskintillverkaren Elho i Bennäs.

23.3.2020. Kim Virkama fotograferad våren 2019. 

Coronavirusepidemin märks av även på Elho där samarbetsförhandlingarna är igång.

– Permitteringarna kommer att drabba alla avdelningar, men hur många permitteringar det blir frågan om är inte klart i det här läget, säger huvudförtroendeman Kim Virkama. Han är huvudförtroendeman för de anställda inom produktionen. Företaget har vuxit snabbt under de senaste åren och i nuläget jobbar 140 personer på företaget och av dem 115 i produktionen.

Det har fästs en hel del fokus på underleverantörskedjorna och deras sårbarhet efter att coronaviruset började sprida sig i Europa. Till en början var det mycket snack om produktionsstopp på fabriker i Kina.

I Europa är det för tillfället norra Italien som varit värst drabbat. Det är också där en av de främsta leverantörerna av komponenter till Elho finns.

– Det börjar synas här. När de slår igen dörrarna är det inte mycket man kan göra åt det, säger Virkama.

En stor andel av Elhos produktion går på export till olika länder i Europa och här finns risken att det hostar till även när det gäller efterfrågan.

– Folk brukar hålla sig från att göra stora investeringar i svåra situationer.

Virkama säger ändå att det inte råder någon som helst panikstämning bland arbetskamraterna på jobbet.

– Det ser ändå inte mörkt ut. Vi har vuxit mycket den senaste tiden. Orderstocken är full och vi har gjort många maskiner på lager. På sikt ser vi ljust på framtiden. Finska jordbrukets ställning kommer att förstärkas i och med den här krisen, säger Virkama.

NYA RUTINER

Vardagen och de dagliga rutinerna har också förändrats en hel del på Elho efter att coronaepidemin nått Finland. I skrivande stund har Jakobstadsnejden besparats, medan några enstaka fall av smittan upptäckts i Vasa.

På Elho strävar man efter att kämpa mot spridningen av smittan bland annat genom att minimera trafiken mellan de tre produktionshallarna på fabriksområdet.

– Man får endast vistas i den hall man arbetar i. Om man har något ärende till en annan hall kan man sköta det i telefonen eller på annat sätt.

Dessutom råder det besöksförbud för utomstående i fabriken och naturligtvis ska anställda som vistats utomlands vara i karantän i hemmet efter att man kommit hem.

Matpauserna har man också gjort om så att de anställda äter i skilda turer och med ett tillräckligt avstånd till varandra.

–Vi har infört en ny bordsplacering. Vi lämnar tomt framför en och på båda sidorna. Det tillres ingen mat i köket heller för tillfället .

Virkama säger att man redan en tid fokuserat mer på handhygienen, uppmanat folk att tvätta händerna ofta och lagt ut desinfektionsmedel på fler stationer. Också här får man ta och improvisera i det här exceptionella läget.

–Det är slut på manickerna som sprutar ut handdesinfektionsmedel, men vi har löst det med att göra egna sådana, säger Virkama.

Virkama anser att informationsgången i det här exceptionella läget fungerat bra. Samhället går igenom en av de största och snabbaste förändringarna i mannaminne. Mitt i den pågår ändå vardagen rätt så normalt. En insikt har förtroendemannen fått i bilen på väg till jobbet.

– Jag har kört samma väg till jobbet i 25 år och för första gången är det nästan ingen trafik på vägen.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO