Var­je röst i EU-valet har en inverkan på hur arbet­slivet i Europa ser ut i framti­den. Det hand­lar om att tryg­ga arbetsvil­lkor och försvara arbet­sta­gar­nas liv och häl­sa.

Pre­cis som det ytterst jäm­na riks­dagsvalet är för­bi och regerings­bild­nin­gen kom­mit igång står föl­jande val  i tur – valet där vi väl­jer ledamöter till det Europeiska par­la­mentet. Europeiska unio­nen är myck­et mer än famil­je­porträtt på slips­gub­bar eller virala videosnut­tar på kom­mis­sio­nens ord­förande som snub­blar. Det hand­lar om att tryg­ga arbetsvil­lkor och försvara arbet­sta­gar­nas liv och häl­sa.

EUROOPPAPARLAMENTSVALET 2019

VALDAG 26.5.
FÖRHANDSRÖSTNING 15.–21.5.

Det är folket i EU-län­der­na som väl­jer vem som får fat­ta besluten i Europa­parla­mentet, och par­la­mentet har ofta fått säga sitt när det gäller frå­gor som berör arbet­slivet inom unio­nen. Under den senaste femårspe­ri­o­den har par­la­mentet bland annat förhin­drat avre­g­ler­ing av kemikalieregelver­ket och gjort sit­u­a­tio­nen bät­tre för anställ­da på så kallade nollav­tal.

Inom EU besluter man om sak­er som berör arbet­sta­gare som långt åter­spe­glas ock­så i fin­sk lags­tift­ning. Fack­ets mål är att få bukt med orättvisa arbetsvil­lkor och förhin­dra att före­tag konkur­rerar genom att tum­ma på arbetsvil­lkor inom unio­nen.

EU-lags­tift­nin­gen om arbet­stid ans­es vara så bra att den brit­tiska fack­cen­tralen TUC har krävt att lan­det föl­jer EU-lagen, även efter att brit­ter­na läm­nar EU.

TUC har ock­så krävt att arbet­slags­tift­nin­gen  i lan­det ska reformeras med kon­ti­nen­ta­la Europa som före­bild.

NEJ TILL KONKURRENS MED ARBETSVILLKOR

Ibland går det så att för­bät­tringar blir till genom över­raskande vänd­ningar.  Kom­mis­sio­nen föres­log för­bät­tringar i de utsän­da arbet­sta­gar­nas sit­u­a­tion och förslaget gick igenom i min­is­ter­rådet med starkt stöd av Frankrikes pres­i­dent Emmanuel Macron, säger de fin­länd­s­ka fack­föreningar­nas man i Brys­sel, Alek­si Kuu­sis­to, på Fin­Unions.

– I framti­den måste utsän­da arbet­sta­gare få lön enligt kollek­ti­vav­tal i alla EU-medlem­slän­der. I Fin­land sker det här genom allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal, men i framti­den ska utsän­da arbet­sta­gare ock­så få ersät­tning för logi, resor och matkost­nad­er.

Det vik­ti­gaste är att rät­tigheter­na för fin­länd­s­ka arbet­sta­gare och arbet­sta­gare som bliv­it uts­kick­ade till Fin­land kom­mer när­mare varan­dra.

– Det min­skar på det osun­da konkur­reran­det med arbetsvil­lkor, säger Kuu­sis­to.

ARBETARSÄKERHETEN HAR BLIVIT BÄTTRE

Föru­tom arbetsvil­lkor konkur­rerar före­tag med arbe­tarsky­d­det. Ju lägre kravnivå och kri­terier,  desto bil­li­gare blir kost­nad­er för arbetet för före­ta­gen.

Andrew Smith, kom­mu­nika­tion­schef vid Europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA, räk­nar upp en rad regler och förord­ningar inom arbe­tarsky­d­det som vi inte hade i dag om inte det vore för unio­nen.

Den europeiska byrån har sitt huvud­kon­tor i Bil­bao. EU-OSHA för kam­panj för att få ner mäng­den kar­cino­gena ämnen i Europa. EU har bland annat infört sänkt god­kän­da gränsvär­den för krom, kisel­diox­id och så kallat hårt trä­damm. Det innebär att can­cer­risken för svet­sare och snickare ska sjun­ka även i Fin­land.

– Det att arbe­tarsky­d­det har bliv­it bät­tre kan räk­nas till Europeiska unio­nens störs­ta framgån­gar, säger Smith.

Som medlem väger enskilda länders röst tyngre

Den van­li­ga arbet­sta­garens och bergsrådets röst väger lika tungt i EU-valet. Vi väl­jer ett antal par­la­men­tarik­er, det vill säga ”mep­par”, men sam­tidigt påverkar vi kom­mis­sio­nen. Det här paret sit­ter på myck­et makt om de lyckas vara sam­spelta.

För att fat­ta beslut behövs ock­så de indi­vidu­el­la medlem­slän­der­na. Vårt riks­dagsval i Fin­land påverkar i sin tur regerings­bild­nin­gen och sam­tidigt det vem som rep­re­sen­ter­ar Fin­land i EU- min­is­ter­rådet.

– Min­is­ter­rådet har brom­sat upp flera arbet­slivs- och social­sky­ddsre­former. Trots det, har vi idag en min­i­minivå för famil­jeledigheter­na. Min­is­ter­rådet sänk­te dock min­i­minivån från fyra månad­er till två. Det innebär ändå att pap­por i flera EU-län­der nu för förs­ta gån­gen har lagstadgad rätt att vara ledi­ga från job­bet för att skö­ta sina barn.

Lagförslaget innehåller ock­så en rätt till ledigt för vård av anhörig i fem dagar. En sådan klausul har inte fun­nits i Fin­land. Det kom­mer till exem­pel att göra det lättare för dem som sköter om sju­ka föräl­drar, säger Alek­si Kuu­sis­to på Fin­Unions.

NORMTALKOT GAV EN BITTER EFTERSMAK

Resul­tatet i EU-valet för fem år sedan förut­spådde en hel del prob­lem. Det nyval­da par­la­mentent inled­de sitt arbete, men det gick trögt. Med­bor­gar­nas förtroende för unio­nen fick sig en törn bland annat på grund av det utdragna grälet om hur kom­mis­sio­nen ska se ut.

Då kom­mis­sio­nen anmälde att de inled­er ett så kallat ”normtalko”, blev den europeiska lön­ta­gar­rörelsen orolig. Ett av försla­gen gick ut på att min­dre före­tag inte skulle behö­va föl­ja kemikaliebe­grän­sningar­na lika nog­grant som stor­före­ta­gen.

Kemikaliedi­rek­tivet luck­rades inte upp, långt tack vare fack­ets och par­la­men­tarik­er­nas mot­stånd.

Ett av argu­menten gick uttryck­li­gen ut på att så gott som 9 av 10 europeiska arbet­sta­gare job­bar i små eller medel­sto­ra före­tag. Det skulle ha lett till en omfat­tande försäm­ring i arbe­tarsky­d­det för anställ­da.

UNIONEN KAN SNABBA PÅ FÖRBÄTTRINGARNA

Pre­cis efter att normtalkot stött på patrull, med­de­lade kom­mis­sio­nen att man går in för ambitösa sat­sningar på för­bät­trin­gen av sociala rättvisan i Europa.

Till paketet om sociala rät­tigheter hör bland annat ini­tia­tivet om att en europeisk arbe­tarsky­ddsmyn­dighet. Bland lön­ta­garor­gan­i­sa­tion­er­na väck­te kom­mis­sio­nens förslag både förvån­ing och intresse.

I prak­tiken innebär det här till exem­pel att fin­länd­s­ka arbe­tarsky­ddsin­spek­tör­er får det lättare att utre­da arbe­tarsky­dds­brott som begås av ofta östeu­ropeiska före­tag i Fin­land.

JÄMSTÄLLDHET GENOM EU

Emer­i­tus­pro­fes­sor Pert­ti Koisti­nen tar upp för­bät­trin­gen av de vis­stid­sanställ­das sit­u­a­tion och ökade jäm­ställd­het mel­lan könen som exem­pel på vilket sätt EU hjälpt lön­ta­gar­na.

– I Fin­land är vi säkra på att män och kvin­nor har sam­ma möj­ligheter. Trots det har til lex­em­pel en del EU-pro­jekt tvin­gat  oss att upp­märk­sam­ma  jäm­ställd­hets­frå­gor nog­gannare än tidi­gare, säger Koisti­nen.

Koisti­nen arbe­tar vid arbet­slivets forskn­ingsen­het vid Tam­mer­fors uni­ver­sitet. Han anser att EU utgör en bra ”övn­ingsmot­stån­dare” för fin­länd­s­ka lös­ningar. Som exem­pel tar han diskus­sio­nen om en lagstadgad min­im­ilön, som är verk­lighet i flera EU-län­der.

– Det tvin­gar oss till att stäl­la oss själ­va frå­gan om sak­er­na står rätt till hos oss, eller bor­de vi ock­så ingföra min­im­ilön. Det här knyter till frå­gan om grundtryg­ghet.

Enligt Koisti­nen lever vi dock för när­varande i den nationel­la själviskhetens tide­varv.

– Det är svårt att få till stånd en gemen­sam plan då skill­nader­na i lev­nads­stan­dar­d­en är så sto­ra, till exem­pel mel­lan Östeu­ropa och Väs­teu­ropa, och mel­lan syd och norr.

Koisti­nen anser att det störs­ta hotet i för den ekonomiska och sociala utveck­lin­gen i Europa är de ökande sociala klyftor­na mel­lan män­niskor inom unio­nen.

Att få bukt med de växande klyftor­na är en ödes­frå­ga för hela unio­nen, anser han.

ARBETE OCH UTKOMST

EU hand­lar ock­så om arbete och utkomst. Hela 60 pro­cent av Fin­lands export går till andra EU-län­der. Utan den inre mark­naden skulle EU-län­der sam­la tull, vilket skulle försvåra exporten. Sam­tidigt skulle importer­ade gods vara dyrare för kon­sumenten.

Fin­land är en liten aktör på världs­mark­naden, men det gäller ock­så för EU. Trots det väger de han­del­sav­tal som EU unde­teck­nat tungt.

– Europeiska unio­nens andel av värld­shan­deln lig­ger på sju pro­cent. Maail­mankau­pas­ta EU:n osu­us on vain seit­semän pros­ent­tia. Hur skulle det gå för de min­dre medlem­slän­der­na om de tvin­gades ingå sina han­del­sav­tal helt själv, frå­gade kom­mis­sio­nens vice ord­förande Frans Tim­mer­mans då han besök­te Fin­land i jan­u­ari.

– Nu måste världens indus­tri­jät­tar, Kina och USA, lyssna på vad EU har att säga.

Kuu­sis­to på Fin­Unions anser att unio­nen häm­tar med sig tryg­ghet i den ibland oberäkneli­ga värld­spoli­tiken.

– Utan EU skulle Fin­lands ställ­ning i en tur­bu­lent värld vara myck­et otryg­gare.

Vi kan lita på att unio­nen ska till­sam­man försvara demokratin, rättstat­en och män­skli­ga rät­tigheter. I vis­sa medlem­slän­der är de här rät­tigheter­na hotade på grund av en pop­ulis­tisk poli­tik.

Kuu­sis­to önskar att pop­ulis­ter­na och ytterlighet­srörelser­nas fram­marsch avs­tan­nade i det kom­mande EU-valet. Det finns en risk för att pop­ulis­ter­nas seger skulle lam­slå par­la­mentet, anser han.

– Där­för är det vik­tigt att rös­ta på kan­di­dater som förstår att Europa klarar sig och kan tryg­ga med­bor­gar­nas rät­tigheter endast genom samar­bete, genom att dri­va gemen­sam­ma intressen.

TEXT BIRGITTA SUORSA / UP
ILLSUTRATIONER TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS