Varje röst i EU-valet har en inverkan på hur arbetslivet i Europa ser ut i framtiden. Det handlar om att trygga arbetsvillkor och försvara arbetstagarnas liv och hälsa.

Precis som det ytterst jämna riksdagsvalet är förbi och regeringsbildningen kommit igång står följande val  i tur – valet där vi väljer ledamöter till det Europeiska parlamentet. Europeiska unionen är mycket mer än familjeporträtt på slipsgubbar eller virala videosnuttar på kommissionens ordförande som snubblar. Det handlar om att trygga arbetsvillkor och försvara arbetstagarnas liv och hälsa.

EUROOPPAPARLAMENTSVALET 2019

VALDAG 26.5.
FÖRHANDSRÖSTNING 15.–21.5.

Det är folket i EU-länderna som väljer vem som får fatta besluten i Europaparlamentet, och parlamentet har ofta fått säga sitt när det gäller frågor som berör arbetslivet inom unionen. Under den senaste femårsperioden har parlamentet bland annat förhindrat avreglering av kemikalieregelverket och gjort situationen bättre för anställda på så kallade nollavtal.

Inom EU besluter man om saker som berör arbetstagare som långt återspeglas också i finsk lagstiftning. Fackets mål är att få bukt med orättvisa arbetsvillkor och förhindra att företag konkurrerar genom att tumma på arbetsvillkor inom unionen.

EU-lagstiftningen om arbetstid anses vara så bra att den brittiska fackcentralen TUC har krävt att landet följer EU-lagen, även efter att britterna lämnar EU.

TUC har också krävt att arbetslagstiftningen  i landet ska reformeras med kontinentala Europa som förebild.

NEJ TILL KONKURRENS MED ARBETSVILLKOR

Ibland går det så att förbättringar blir till genom överraskande vändningar.  Kommissionen föreslog förbättringar i de utsända arbetstagarnas situation och förslaget gick igenom i ministerrådet med starkt stöd av Frankrikes president Emmanuel Macron, säger de finländska fackföreningarnas man i Bryssel, Aleksi Kuusisto, på FinUnions.

– I framtiden måste utsända arbetstagare få lön enligt kollektivavtal i alla EU-medlemsländer. I Finland sker det här genom allmänbindande kollektivavtal, men i framtiden ska utsända arbetstagare också få ersättning för logi, resor och matkostnader.

Det viktigaste är att rättigheterna för finländska arbetstagare och arbetstagare som blivit utskickade till Finland kommer närmare varandra.

– Det minskar på det osunda konkurrerandet med arbetsvillkor, säger Kuusisto.

ARBETARSÄKERHETEN HAR BLIVIT BÄTTRE

Förutom arbetsvillkor konkurrerar företag med arbetarskyddet. Ju lägre kravnivå och kriterier,  desto billigare blir kostnader för arbetet för företagen.

Andrew Smith, kommunikationschef vid Europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA, räknar upp en rad regler och förordningar inom arbetarskyddet som vi inte hade i dag om inte det vore för unionen.

Den europeiska byrån har sitt huvudkontor i Bilbao. EU-OSHA för kampanj för att få ner mängden karcinogena ämnen i Europa. EU har bland annat infört sänkt godkända gränsvärden för krom, kiseldioxid och så kallat hårt trädamm. Det innebär att cancerrisken för svetsare och snickare ska sjunka även i Finland.

– Det att arbetarskyddet har blivit bättre kan räknas till Europeiska unionens största framgångar, säger Smith.

Som medlem väger enskilda länders röst tyngre

Den vanliga arbetstagarens och bergsrådets röst väger lika tungt i EU-valet. Vi väljer ett antal parlamentariker, det vill säga ”meppar”, men samtidigt påverkar vi kommissionen. Det här paret sitter på mycket makt om de lyckas vara samspelta.

För att fatta beslut behövs också de individuella medlemsländerna. Vårt riksdagsval i Finland påverkar i sin tur regeringsbildningen och samtidigt det vem som representerar Finland i EU- ministerrådet.

– Ministerrådet har bromsat upp flera arbetslivs- och socialskyddsreformer. Trots det, har vi idag en miniminivå för familjeledigheterna. Ministerrådet sänkte dock miniminivån från fyra månader till två. Det innebär ändå att pappor i flera EU-länder nu för första gången har lagstadgad rätt att vara lediga från jobbet för att sköta sina barn.

Lagförslaget innehåller också en rätt till ledigt för vård av anhörig i fem dagar. En sådan klausul har inte funnits i Finland. Det kommer till exempel att göra det lättare för dem som sköter om sjuka föräldrar, säger Aleksi Kuusisto på FinUnions.

NORMTALKOT GAV EN BITTER EFTERSMAK

Resultatet i EU-valet för fem år sedan förutspådde en hel del problem. Det nyvalda parlamentent inledde sitt arbete, men det gick trögt. Medborgarnas förtroende för unionen fick sig en törn bland annat på grund av det utdragna grälet om hur kommissionen ska se ut.

Då kommissionen anmälde att de inleder ett så kallat ”normtalko”, blev den europeiska löntagarrörelsen orolig. Ett av förslagen gick ut på att mindre företag inte skulle behöva följa kemikaliebegränsningarna lika noggrant som storföretagen.

Kemikaliedirektivet luckrades inte upp, långt tack vare fackets och parlamentarikernas motstånd.

Ett av argumenten gick uttryckligen ut på att så gott som 9 av 10 europeiska arbetstagare jobbar i små eller medelstora företag. Det skulle ha lett till en omfattande försämring i arbetarskyddet för anställda.

UNIONEN KAN SNABBA PÅ FÖRBÄTTRINGARNA

Precis efter att normtalkot stött på patrull, meddelade kommissionen att man går in för ambitösa satsningar på förbättringen av sociala rättvisan i Europa.

Till paketet om sociala rättigheter hör bland annat initiativet om att en europeisk arbetarskyddsmyndighet. Bland löntagarorganisationerna väckte kommissionens förslag både förvåning och intresse.

I praktiken innebär det här till exempel att finländska arbetarskyddsinspektörer får det lättare att utreda arbetarskyddsbrott som begås av ofta östeuropeiska företag i Finland.

JÄMSTÄLLDHET GENOM EU

Emeritusprofessor Pertti Koistinen tar upp förbättringen av de visstidsanställdas situation och ökade jämställdhet mellan könen som exempel på vilket sätt EU hjälpt löntagarna.

– I Finland är vi säkra på att män och kvinnor har samma möjligheter. Trots det har til lexempel en del EU-projekt tvingat  oss att uppmärksamma  jämställdhetsfrågor noggannare än tidigare, säger Koistinen.

Koistinen arbetar vid arbetslivets forskningsenhet vid Tammerfors universitet. Han anser att EU utgör en bra ”övningsmotståndare” för finländska lösningar. Som exempel tar han diskussionen om en lagstadgad minimilön, som är verklighet i flera EU-länder.

– Det tvingar oss till att ställa oss själva frågan om sakerna står rätt till hos oss, eller borde vi också ingföra minimilön. Det här knyter till frågan om grundtrygghet.

Enligt Koistinen lever vi dock för närvarande i den nationella själviskhetens tidevarv.

– Det är svårt att få till stånd en gemensam plan då skillnaderna i levnadsstandarden är så stora, till exempel mellan Östeuropa och Västeuropa, och mellan syd och norr.

Koistinen anser att det största hotet i för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Europa är de ökande sociala klyftorna mellan människor inom unionen.

Att få bukt med de växande klyftorna är en ödesfråga för hela unionen, anser han.

ARBETE OCH UTKOMST

EU handlar också om arbete och utkomst. Hela 60 procent av Finlands export går till andra EU-länder. Utan den inre marknaden skulle EU-länder samla tull, vilket skulle försvåra exporten. Samtidigt skulle importerade gods vara dyrare för konsumenten.

Finland är en liten aktör på världsmarknaden, men det gäller också för EU. Trots det väger de handelsavtal som EU undetecknat tungt.

– Europeiska unionens andel av världshandeln ligger på sju procent. Maailmankaupasta EU:n osuus on vain seitsemän prosenttia. Hur skulle det gå för de mindre medlemsländerna om de tvingades ingå sina handelsavtal helt själv, frågade kommissionens vice ordförande Frans Timmermans då han besökte Finland i januari.

– Nu måste världens industrijättar, Kina och USA, lyssna på vad EU har att säga.

Kuusisto på FinUnions anser att unionen hämtar med sig trygghet i den ibland oberäkneliga världspolitiken.

– Utan EU skulle Finlands ställning i en turbulent värld vara mycket otryggare.

Vi kan lita på att unionen ska tillsamman försvara demokratin, rättstaten och mänskliga rättigheter. I vissa medlemsländer är de här rättigheterna hotade på grund av en populistisk politik.

Kuusisto önskar att populisterna och ytterlighetsrörelsernas frammarsch avstannade i det kommande EU-valet. Det finns en risk för att populisternas seger skulle lamslå parlamentet, anser han.

– Därför är det viktigt att rösta på kandidater som förstår att Europa klarar sig och kan trygga medborgarnas rättigheter endast genom samarbete, genom att driva gemensamma intressen.

TEXT BIRGITTA SUORSA / UP
ILLSUTRATIONER TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS