Industrifackets höstfullmäktige gick av stapeln 28–29.11.2022 i Helsingfors. Teman som väckte diskussion under fullmäktigemötets allmänna diskussion var den pågående avtalsrörelsen, de skenande levnadskostnaderna och valåret 2023.

– Inflationen slår mot arbetare från varje håll. Nu krävs det löneförhöjningar, konstaterade fullmäktigemedlem Sami Tuominen från teknologisektorn.

– Det är dags för arbetarna att få sin andel. Det kan inte vara så att det alltid är vi som får stå för notan, sade raseborgaren Anna Andersson från kemisektorn.

Statistiken stöder den uppfattning som finns på fabriksgolvet på flera arbetsplatser: I regel går det bra för företagen och man kan visa upp goda resultat.

Vårt budskap är att vi är redo att försvara våra allmänbindande kollektivavtal.

– Det finns massor av jobb i flera företag. Arbetsgivaren yrkar ändå på måttliga löneförhöjningar, sade Jouni Lämpsä från teknologisektorn.

– Tiden då det viktigaste målet för arbetsgivarnas representanter var att hitta en rättvis löneuppgörelse är förbi. Vi hoppas på det bästa, men förbereder oss på det värsta. Vårt budskap är att vi är redo att försvara våra allmänbindande kollektivavtal, sade Peter Sjökvist, Närpes och teknologisektorn.

– Nu är måttet rågat. Arbetsgivarna ska se sig i spegeln och marschera till förhandlingsbordet med en helt ny attityd, sade Markus Haataja från teknologisektorn.

MER SAMARBETE PÅ LÖNTAGARSIDAN?

Läget i förhandlingarna för teknologisektorns- och kemisektorns del är rätt speciell: löneförhöjningarna i den offentliga sektorn är bundna till exportbranschernas avtal. Dessutom har arbetsgivarorganisationen Finsk Handel meddelat att de inte förhandlar med servicefacket Pam före industrin är klar med förhandlingarna för den här gången.

– Det är hänsynslöst att koppla samman de egna avtalen med ett annat förbunds avtal, sade Haataja.

Skulle det inte vara på tiden att också vi börjar koordinera?

Annika Rönni-Sällinen, ordförande för Pam, hade skickat en hälsning till Industrifackets fullmäktige. Hon påpekade att de serviceanställda ingalunda velat rida på Industrifackets axlar. Det är arbetsgivarna som kastat dem upp på ryggen.

Arbetsgivarsidan har lämnat trepartssamarbetet men ändå koordinerar de verksamheten i olika förhandlingsbord. De har alltså gemensamma mål för förhandlingarna.

– Skulle det inte vara på tiden att också vi börjar koordinera? frågade andra vice ordförande för fullmäktige, Jyrki Levonen från teknologisektorn.

Det har inte alltid varit lätt att. Fullmäktigemedlemmarna funderade över om det är möjligt att göra det inom fackcentralen FFC.

– Det verkar som om det blir på Industrifacket att sköta koordineringen, sade Arto Liikanen från teknologisektorn.

LÅNGSIKTIGHET EFTERLYSES

Arbetsgivarsidans kortsiktiga agerande irriterar flera av fullmäktigemedlemmarna. Det är svårt att skapa ro och stabilitet i förhandlingsborden då det finns så mycket ovisshet i luften.

– Skulle det inte vara bättre att bara avtala i stället för att tvingas till stridsåtgärder, frågade sig Tommi Sauvolainen från teknologisektorn.

Det vore bättre om arbetsgivarna såg längre fram än bara till följande kvartalsrapport.

– Vi arbetar på längre sikt. Vi vill att också våra barn ska få en sådan lön för sitt arbete att de och deras barn kan leva på den, sade Sauvolainen.

– Vi måste kämpa för vår utkomst och kanske rent av hela avtalssystemet, sade Anu Lammi från kemisektorn.

TVÅ VIKTIGA VAL NÄRMAR SIG

Nästa vår är det dags för både Industrifackets kongressval och riksdagsval. Flera talare lyfte fram vikten av supervalåret.

– Jag rekommenderar alla att noggrant kolla upp vad kandidaterna säger och gör. Det är tydligt att det finns två arbetarpartier i Finland konstaterade Lammi.

Det faktum att Juha Sipiläs regering 2015–2019 så tydligt gick i arbetsgivarnas ledband har man inte glömt bort. För löntagare lönar det sig att i valbåset lägga sin röst så att hen inte utsätts för nya tvångslagar och påtvingade konkurrenskraftsavtal.

Om högern vinner valet innebär det en kalldusch för oss arbetare.

– Om högern vinner valet innebär det en kalldusch för oss arbetare, sade Satu Heijari från teknologisektorn.

Industrifackets kongressval handlar inte bara om vilka grupper som går framåt inom förbundet. Det är också viktigt att valdeltagandet blir så högt som möjligt, så att förbundets mandat att driva medlemmarnas intressen är så starkt som möjligt.

– Vi kan skicka borgarna ett meddelande: Här kommer vi, sade Nina Päivärinta som representerar trävarusektorn.

HUR SKA PETTERI ORPO HA DET?

Förbundsledningens sammanställning av arbetsmarknadsläget och förbundets utsikter inledde som vanligt fullmäktigemötet. Även här var det föga överraskande de pågående kollektivavtalsförhandlingarna och vårens val som stod i centrum.

Ordförande Riku Aalto tog tillfället i akt att rikta frågor till gallupettan Samlingspartiet med ordförande Petteri Orpå i spetsen. Samlingspartiet hade i sin skuggbudget som presenterades samtidigt som Industrifackets fullmäktige samlades, gått ut med omfattande nedskärningar bland annat i arbetslöshetsskyddet.

– Om det här är Samlingspartiets linje så står vi inför ett val där arbetsmarknadsfrågor ligger i centrum. För att vi ska slippa missförstånd måste Petteri Orpo öppet berätta vilka lagar som gäller arbetslivet han vill gå åt – och på vilket sätt. Annars är risken påtagande att politikerna åter igen skär i löntagarnas inkomster, konstaterade Aalto.

Första vice ordförande Turja Lehtonen var inne på samma linje.

– I ett läge där framtidsutsikterna är höljda i dunkel är snacket om nedskärningar i arbetslöshetsskyddet oansvarigt och bevisar endast det en hur kall blåst som väntar om Samlingspartiet får makten i landet.

Industrifacket nöjer sig inte med lägre löneförhöjningar bara för att någon annan kanske gynnas av våra beslut.

–  Vill Samlingspartiet än en gång skapa kaos på den finländska arbetsmarknaden och leda vårt land mot en tid som präglas av motsättningar? Om så är fallet kommer vi, fackföreningsrörelsen, inte att stå bredvid och se på. Det handlar om våra medlemmar, sade Lehtonen.

Både Aalto och Lehtonen påpekade också att den pågående förhandlingsomgången präglas av svårigheter förutom på grund av de ovissa ekonomiska utsikterna också av det att andra förbund bundit sina avtal samman med Industrifackets förhandlingsresultat gällande löneförhöjningar.

Om det här är Samlingspartiets linje så står vi inför ett riksdagval där arbetsmarknadsfrågor ligger i centrum.

– Man får gå till 1970-talet för att hitta en lika drastisk dykning i realinkomsterna. Prishöjningen och en allmän försämring av de ekonomiska utsikterna gör förhandlingsläget svårare, sa Aalto.

– Industrifacket nöjer sig ändå inte med lägre lönehöjningar bara för att någon annan kanske gynnas av våra beslut. Det vore bäst om arbetsgivarsidan förstod det här så fort som möjligt.

INDUSTRIFACKETS FULLMÄKTIGE: BEGRÄNSA ELBOLAGENS JÄTTEVINSTER

Industrifackets fullmäktige kom också med ett gemensamt utlåtande om energikrisen och prishöjningen på el, som märks av i flera löntagarhem. Fullmäktige krävde bland annat att staten går in för en så kallad windfall-skatt där elbolagens jättevinster beskattas och direkt riktas till att stöda hushållen som kämpar med stigande levnadskostnader.

Fullmäktige påminde också om att bakom energikrisen ändå i sista hand finns Rysslands president Putins moraliskt förkastliga och oförsvarbara krig mot Ukraina. Även om elpriset har stigit på börsen så har inte produktionskostnaderna ökat förutom för en liten andel av energibolagen. Resten av företagen gagnas av det höga elpriset och kammar in rekordvinster.

De finländska löntagarnas elräkningar har under hösten 2022 i många fall stigit flerfaldigt. Orsaken bakom prishöjningen är i sista hand Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Även om elpriset har stigit på börsen så har inte produktionskostnaderna ökat förutom för en liten andel av energibolagen. Resten av företagen gagnas av det höga elpriset och kammar in rekordvinster.

Industrifackets fullmäktige kritiserar också regeringen Marin för att ha sölat med åtgärderna för att begränsa bolagens vinstjakt. Under den pågående energikrisen måste Finland ta i bruk alla medel för att hushållen ska klara av att betala sina räkningar.

Läs utlåtandet i sin helhet här.

Medlemsavgiften kvar på 1 procent

Kongressvalet- och riksdagsvalet är Industrifackets viktigaste tyngdpunkter i verksamheten under nästa år. Fullmäktige bekräftade styrelsens verksamhetsplan och budget för år 2023 som stadgeenliga ärenden.

Medlemsavgiften för medlemmar i Industrifacket fastställdes vid 1 procent. Medlemsavgiften innehåller medlemsavgiften i Öppna arbetslöshetskassan A-kassa som år 2023 ligger på 8 euro i månaden. Beslutet innebär att avgiften inte ändras från år 2022.

Fackavdelningarna andel av inkomsterna från medlemsavgifterna hålls kvar på samma nivå det vill säga 0,18 procent. Återbetalningen av medlemsavgifter betalas inte ut till fackavdelningen om inte avdelningen godkänt modellstadgarna för fackavdelningarna och registrerat dem hos Patent- och registerstyrelsen.

Betalningen görs heller inte om fackavdelningen utan godtagbar orsak lämnat in funktionärsanmälan till förbundet senast 28.2.2023. För det tredje måste fackavdelningen enligt reglerna välja en styrelse för att fackavdelningen ska vara berättigad till sin andel av medlemsavgifterna.

MÅLSÄTTNINGAR 2023

År 2023 kommer tyngdpunkten för landets största fackförbund inom industrin, Industrifacket, att ligga på en utveckling av verksamheten på arbetsmarknaden och förbundets organisatoriska styrka, riksdagsvalet, Industrifackets kongress i maj 2023 och införandet av förbundets nya strategi.

Gällande verksamheten på arbetsmarknaden ligger tyngdpunkten på att försvara de allmänbindande kollektivavtalen och att trygga arbetsvillkoren i de företag där företagsspecifika avtal gäller.

När det kommer till organisatorisk styrka ligger fokus på organisering och utveckling av fackavdelningarna.

Vid sidan av de här huvudmålen kommer också förbundet att satsa på andra verksamhetsområden som utbildning, arbetsmiljö, internationellt arbete, intressebevakning, medlemstjänster, forskning och kommunikation.

RIKSDAGSVALET

Hur riksdagen ser ut efter riksdagsvalet 2023 och vilka partier som bildar följande regering spelar en viktig roll i hur arbetstagarnas ställning och rättigheter behandlas under följande valperiod. Industrifacket har som mål att påverka bland annat genom att förstärka förtroendemännens ställning genom lagstiftning samt att införa besvärsrätt för fackföreningar.

Det viktigaste målet för Industrifacket är ändå att så många medlemmar som möjligt går och lägger sin röst för ett gott arbetsliv. Förbundet kommer att organisera en kampanj för tt öka valdeltagandet bland medlemmarna.

FÖRBUNDSKONGRESS OCH KONGRESSVAL

Industrifackets kongress är det högsta beslutsfattande organet i Industrifacket. Industrifackets kongress går av stapeln i Tammerfors 22–24.5.2023. Inför kongressen 10–31.3.2023 ordnas kongressvalet där det bland förbundets medlemmar väljs sammanlagt 443 delegater som representerar förbundets samtliga 35 avtalsbranscher. Röstandet sker antingen elektroniskt eller per post.

Det uttalade målet är att valdeltagandet stiger så högt som möjligt. Ju högre valdeltagande, desto starkare mandat får Industrifacket av sina medlemmar till att bevaka och driva medlemmarnas intressen.

Industrifacket uppmuntrar medlemmarna att rösta i kongressvalet genom en kampanj. Målet är att så många medlemmar som möjligt skulle avlägga ett så kallat röstningslöfte och därefter lägga sin röst både i förbundskongressvalet och riksdagsvalet.

För att nå det här resultatet kommer förbundet att genomföra en kampanj på arbetsplatserna men också ringa upp medlemmar. Fackavdelningarna uppmuntras till att ordna evenemang där de erbjuder möjligheten att rösta elektroniskt i valet.

Förbundskongressen stakar ut riktningen och lägger målen för följande kongressperiod. Den viktigaste helheten utgörs av Industrifackets nya strategi som sträcker sig till 2028. Kongressen kommer att synas i alla Industrifackets kanaler.

Fackavdelningarnas motioner

Sammanlagt 77 motioner lades fram av 21 fackavdelningar. Fullmäktiges svar skickas till de avdelningar som gjort motionerna.

Läs mer om Industrifackets fullmäktigemöte här.