Noin kolmannes työehtosopimuksista solmittu teollisuusliittolaisilla aloilla.

”Förhand­lings­sys­temet fungerar” – runt en tredjedel av avtalen i mål

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS
BILD KITI HAILA

”Spelet har blivit tuffare under den pågående avtals­rö­relsen, men avtals­sam­hället har också visat sin styrka”, anser Industri­fac­kets arbets­mark­nadschef Jyrki Virtanen. I skrivande stund har runt en tredjedel av Industri­fac­kets avtalsbranscher ett nytt kollektivavtal.

Hela avtals­rö­relsen har präglats av arbets­gi­var­si­dans utspel om att lämna förhand­lings­borden samt förhand­lingar på företagsnivå.

– Spelet har blivit tuffare och arbets­gi­va­rens koordi­ne­ring strik­tare, konsta­terar Industri­fac­kets arbets­mark­nadschef Jyrki Virtanen.
Virtanen avser med koordi­ne­ring arbets­gi­var­si­dans gemen­samt spikade mål, det här trots att Finlands näringsliv EK medde­lade år 2016 att man säger adjö till centrala uppgö­relser på arbetsmarknaden.

– Trots att vi försöker få fram ett avtal för en bransch så bedömer arbets­gi­var­sidan hela tiden läget utgående från vilka konse­kven­serna är för hela Finland, säger Virtanen.

NYTT AVTAL I TEKNOLOGIINDUSTRIN

Industri­fac­kets styrelse antog 7.1.2021 förhand­lings­re­sul­tatet till ett nytt kollek­ti­vavtal för tekno­lo­giin­dustrin och malmgru­vorna. Parterna nådde resul­tatet tillsamman med riksförlikningsmannen.

Inom tillämp­ning­sområdet för tekno­lo­giav­talet jobbar runt 90 000 anställda. De allmän­bin­dande kollek­ti­vav­talen i branschen hamnade i skottgluggen då Tekno­lo­giin­dustrin rf i mars 2021 medde­lade att förbundet lämnar förhand­lings­borden för gott.

I augusti-september fanns det inte någon garanti för att vi skulle få till stånd ett allmän­bin­dande avtal

I stället grundade arbets­gi­var­sidan den nya arbets­gi­varfö­re­ningen Tekno­lo­giin­dustrins arbets­gi­vare rf. som skulle förhandla om ett avtal för branschen på riksnivå.
– I augusti–september fanns det inte någon garanti för att vi skulle få till stånd ett allmän­bin­dande avtal, säger Virtanen.
Förhand­lin­garna mellan Industri­facket och Tekno­lo­giin­dustrins arbets­gi­vare kom i gång i oktober efter att arbets­gi­varna presen­terat uppgifter om det nya förbun­dets medlemsfö­retag till facket.
Under höstens lopp anslöt sig tillräckligt många företag för att branschens kollek­ti­vavtal även i fortsätt­ningen ska vara allmänbindande.

LÖNEUPPGÖRELSEN BLEV JOBBIG

Åsikterna gick länge isär gällande löneupp­gö­relsen vilket stod i vägen för ett nytt avtal. I december gick branschen över till ett avtals­löst tillstånd. Industri­facket utlyste 3.12 ett förbud mot övertid­sar­bete och skiftesbyte.

Efter jul gav Industri­facket strej­kvarsel som berörde nästan 300 arbetsplatser inom tekno­lo­giin­dustrin och malmgru­vorna. Strejken skulle inledas den 14 januari. Förbundet drog tillbaka stridsåt­gär­derna efter årsskiftet då man nått ett förhandlingsresultat.

Det nya avtalet innebär en löneför­höj­ning på 2,0 procent för år 2022. 1,5 procent utgörs av en allmän­höj­ning medan den lokala lönepotten ligger på en halv procent.

Virtanen berättar att uppskatt­ningen om infla­tions­nivån för 2022 skiftade under förhand­lin­garna, men att man utgick från att infla­tionen är 1,6 procent. Köpkraften ökar om lönepås­laget är högre än inflationen.

Som bekant berör kollek­ti­vav­talen en hel rad andra frågor än enbart löner

Det nya tekno­lo­giav­talet gäller fram till 30.11.2023, men det kan sägas upp från 30.11.2022 om parterna inte kommer överens om löneupp­gö­relsen för 2023.

Som bekant berör kollek­ti­vav­talen en hel rad andra frågor än enbart löner. De övriga anställ­nings­vill­koren håller samma nivå som i det tidigare avtalet, men det innehåller också en del nytt.

Till exempel ska nya anställda nu alltid presen­teras för huvudfört­roen­de­mannen och arbetars­kydds­full­mäk­tige. Det här fungerar också som ett stöd i medlemsrekryteringen.

I fortsätt­ningen är lokala avtal möjliga också på arbetsplatser där man inte valt en huvudfört­roen­deman. I sådana situa­tioner förut­sätts att man utser en arbetsgrupp dit parterna får välja sina repre­sen­tanter. I första hand är det ändå huvudfört­roen­de­mannen som repre­sen­terar de anställda i lokala förhandlingar.

– Förhand­lings­sys­temet fungerar. Vi klarar av att främja saker genom avtal, säger Virtanen.

SÅ HÄR SER AVTALSLÄGET UT

Förutom nya kollek­ti­vavtal för tekno­lo­giin­dustrin och malmgru­vorna har Industri­facket också ingått företagss­peci­fika avtal för den mekaniska skogsin­dustrins del med storfö­re­tagen Metsä Board, Stora Enso och UPM samt flera andra företag. De företags­visa förhand­lin­garna fortsätter i branschen.

De beslu­tande organen för Kemiin­dustrin rf, Plastin­dustrin rf och Industri­facket rf har godkänt förhand­lings­re­sul­tatet som uppnåddes i förhand­lingar mellan förbunden på tisdagen 18.1. Det handlar om nya kollek­ti­vavtal för avtalsbranscherna kemisk basin­dustri, olje‑, naturgas och petro­ke­misk industri samt plastin­dustri och kemisk produk­tin­dustri. Runt 13 000 arbets­ta­gare omfattas av avtalet.

Avtals­pe­rioden är av modell 1+1 år. Det senare året är ett så kallat optionsår.

Mellan början av november 2021 och mitten av januari 2022 har Industri­facket också förhandlat fram nya kollek­ti­vavtal bland annat för förbun­dets till medlem­san­talet näst största bransch bil- och maskinbranschen samt plåt- och industrii­so­le­ringsbranschen, trädgårdsbranschen, grön- och miljö­bygg­nadsbranschen, lands­bygds­nä­rin­garna, skogsbranschen, torvpro­duk­tionsbranschen och pälspro­duk­tionsbranschen. I drygt tio av Industri­fac­kets avtalsbranscher har man ännu inte inlett förhand­lingar då avtalen löper ut i slutet av februari.

Till exempel kom snicke­riin­dustrins förhand­lingar i gång på allvar mitten av januari.