Nina Wessberg: Vad händer med oss om ingen längre vill ställa upp?

TEXT NINA WESSBERG
FOTO KITI HAILA

I Norden tar vi ofta för givet att vi lever i ett land som är demokra­tiskt styrt. Vi har svårt att tänka oss något annat samhälls­system. Alla fem nordiska länder toppar också listan över de mest demokra­tiska länderna i världen. Men globalt sett är vi faktiskt i en minoritet, då mindre än 12% av världens människor lever i liberala demokratier.

Det är den lägsta siffran på 50 år och utvecklingen ser tyvärr inte speciellt hoppin­gi­vande ut. Under år 2024 tog demokratin stryk i 45 länder.

I stället för att ta demokratin som en självklarhet borde var och en av oss fundera på vad just jag kan göra för att upprätthålla och stärka demokratin. Om demokratin ska överleva behövs det enskilda individer som är villiga att ställa upp för andra, människor som tar sig an ett uppdrag i demokra­tins anda.

Hela vårt samhälle är uppbyggt kring tanken om demokrati. Det är inte bara ett uppdrag för de politiska partierna, demokratin syns överallt i vår närmiljö.

Varje by- och idrottsfö­re­ning, motor- och hundklubb, Hem och skola- och pensio­närsfö­re­ning, alla fungerar de enligt samma demokra­tiska principer.

Finland är förenin­garnas förlo­vade land och förenin­garnas överlevnad bygger på att det finns personer som bär ansvar i egenskap av styrel­se­med­lemmar i de här föreningarna.

Givetvis behöver varje förening förutom medlemmar som betalar medlem­sav­giften också medlemmar som deltar i verksam­heten och som dyker upp på förenin­gens allmänna möten. Tillsam­mans bär de sitt strå till stacken i något vi kallar ett medborgarsamhälle.

Dagens trend verkar dock vara att allt färre är beredda att ge av sin egen fritid för de här förenin­garna. Mindre tid för demokratin. Men vad händer med oss som samhälle om ingen längre vill ställa upp?

Också inom fackav­del­nin­garna kan man se samma trend.  Det har blivit allt svårare att få nya styrel­se­med­lemmar. Kanske fackav­del­nin­gens verksamhet inte känns så relevant för medlem­marna? Kanske fackav­del­ningen inte syns i vardagen? Kanske känner man inte ens till hur man skulle kunna påverka verksamheten?

Räck ut din hand och kom med!

Hösten 2025 tog Industri­fac­kets fullmäk­tige ett modigt beslut. Fackav­del­nin­garnas återbä­ring av medlem­sav­gif­terna kommer härefter att graderas enligt hur aktiv avdel­ningen är. Jag anser att det är ett viktigt steg i att göra fackav­del­nin­garna mer närva­rande och mer synliga.

Genom att erbjuda fler tillfällen för medlem­marna och de förtroen­de­valda är jag säker på att vi tillsam­mans kan skapa en modern facklig verksamhet som allt fler vill vara en del av. Nu gäller det för fackav­del­nin­garna att fundera på hur verksam­heten ska utvecklas. Det går att göra ensam eller tillsam­mans med andra avdel­ningar. Stöd och tips finns att få genom att ta kontakt med någon av ombuds­männen i facket.

Om du funderat på vad fackav­del­ningen egent­ligen finns till för eller att just din fackav­del­ning inte tilltalar medlem­marna tillräckligt, räck ut din hand och kom med!

Ett bra tillfälle är fackav­del­nin­garnas vårmöten dit alla medlemmar är inbjudna. Ta med en arbets­kamrat och lyft på mötet upp frågor ni tycker fackav­del­ningen borde syssla med. Genom att fler tar del i de demokra­tiska byggs­te­narna i samhället stärker vi samti­digt hela det demokra­tiska systemet. Varda­gens försva­rare av demokratin – vill du vara med?

Nina Wessberg är organi­sa­tion­som­budsman på Industrifacket. 

Tekijä