”Hungern har vuxit” – Daniel Hannus och Anna Funck gjorde sin prak­tik på Industrifacket

Daniel Hannus stude­rar till samhälls­pe­da­gog vid Huma­nis­tiska yrkes­högs­ko­lan Humak.

– Den inrikt­ning som jag valt riktar sig på arbete med ungdo­mar och i orga­ni­sa­tio­ner. Utbild­nin­gen tar ungefär tre år, berät­tar Hannus.

Hannus är studie­le­dig i 15 måna­der från sitt jobb på kyldisk­till­ver­ka­ren Viess­mann Refri­ge­ra­tion Systems i Borgå där han varit huvudfört­roen­de­man i ungefär åtta år. Han har bevil­jats vuxe­nut­bild­ningss­töd från Syssel­sätt­nigns­fon­den för studierna.

– I början skötte jag studierna vid sidan om jobbet, men efter en vår insåg jag att det blev ganska tungt. Jag tänkte att jag måst ta chan­sen när jag hörde om att man kan söka stöd från Sysselsättningsfonden.

Det är nog den fackliga värl­den som intres­se­rar mest

Orga­ni­sa­tionsfäl­tet är också väldigt bekant för Hannus sedan tidi­gare då han suttit i Industri­fac­kets full­mäk­tige och varit aktiv inom fackav­del­ning 86, Östny­lands industriarbetare.

Dessu­tom har han delta­git i Gene­ves­ko­lan, det vill säga den inter­na­tio­nella fackliga folk­högs­ko­lan som ordnas årli­gen och avslu­tas i samband med FN:s arbet­sor­ga­ni­sa­tion ILO:s möte.

– Hungern har vuxit under prak­tik­pe­rio­den här på Industri­fac­ket. Jag hade varit på fabri­ken i tjugo år så jag tänkte också att om jag skulle vilja pröva på något nytt så började det bli dags för det. Dessu­tom är det bra att ha en examen, något papper i handen.

På Industri­fac­ket har Hannus jobbat på förbun­dets avdel­ning för inter­na­tio­nella ärenden.

– Jag hade nytta av att kunna svenska då vi hade nordiska gäster från Industrians­tällda i Norden Nordic-IN genast efter jag börjat.

Industri­fac­ket deltar i inter­na­tio­nellt samar­bete bland annat genom nordiska och euro­peiska, men också globala orga­ni­sa­tio­ner. Industrians­tällda i Norden Nordic IN, IndustriALL Global Union och Euro­peiska bygg­nads- och träar­be­ta­re­fe­de­ra­tio­nen bara för att nämna några.

Jag hade nytta av att kunna svenska då vi hade nordiska gäster

Hannus har också sammans­tällt nyhetsbrev och förbe­rett program för Industri­fac­kets inter­na­tio­nella kurs i Murikka i oktober.

– Det finns så många som inte alls vet vad som händer i andra håll. Det talas till exem­pel om hur höga löner vi har i Finland i jämfö­relse med andra. Det målas ofta upp en felak­tig bild av vad som händer i andra länder.

För Hannus inne­bar studierna också en flytt från Lovisa till Esbo. Trots att själva studierna så gott som helt och hållet går på distans har flyt­ten medfört bland annat att det är lättare för honom att ta sig till Industri­fac­kets huvud­kon­tor i Helsingfors.

Studierna innehål­ler också två vidare prak­tik­pe­rio­der. Då kan ungdom­sar­bete vara något Hannus kan tänka sig.

Hurdana planer för fram­ti­den har då förtroendemannen?

– Det är nog den fackliga värl­den som intres­se­rar mest, men vem vet, säger Hannus.

”KÄNNS SOM ATT DET FINNS EN MENING MED JOBBET”

Anna Funck kommer ursprungli­gen från Kimito och stude­rar stats­kuns­kap för tredje året vid Åbo Akademi. Hennes prak­tik på tre måna­der vid Industri­fac­kets forsk­ning­sen­het börjar lida mot sitt slut.

– Det känns lite vemo­digt. Jag har trivts bra och jag skulle gärna fort­sätta. Jag tänker ändå att erfa­ren­het väger tungt men en examen är något man har för evigt sedan när man har den.

Det har blivit en hel del mång­si­diga uppgif­ter som att sammans­tälla en utred­ning om intres­set för yrke­sut­bild­ning och förändrin­gar i olika branscher i Finland mellan åren 2018 och 2022.

Funcks roll har väldigt långt gått ut på att vara forskningsassistent.

– Folk har behövt hjälp med att samla infor­ma­tion. Jag har skapat tabel­ler, läst rappor­ter, över­satt en hel del texter till svenska och sedan har vi syss­lat mycket med Hermes-projektet.

Projek­tet Hermes har ett viktigt mål: att utveckla en mobi­lapp som ska sprida pålit­lig infor­ma­tion om det finska arbets­li­vet till säsong­sar­be­tare, av vilka de flesta kommer från utlandet.

Det känns ju lite som att man precis kommit i gång med arbetet

Hennes plan under studie­ti­den har varit att jobba så mycket som möjligt under somma­ren och satsa fullt ut på studierna under resten av året.  Hon säger att hon hade en rätt realis­tisk bild av facket innan, men att det blivit star­kare under praktiken.

– När man jobbar här känns det som att det finns en mening med arbe­tet, det tjänar ett syfte som är större än bara mina egna intres­sen. Här på facket är det så att ens forsk­nings­re­sul­tat blir en del av en större helhet, som har ett syfte som jag upple­ver att är viktigt.

Funck har samlat på sig en hel del erfa­ren­het av jobb inom Industri­fac­kets avtalsbranscher.

– Två år sedan jobbade jag på jord­gubbsfält i Sagu och för ett år sedan sommar­job­bade jag på ett tvät­teri. Bra övergång till infor­ma­tion­sar­bete då jag slup­pit få en frak­tur på grund av jobbet, skäm­tar Funck.

En av höjd­punk­terna under prak­tik­pe­rio­den var abso­lut besö­ket till Åbovar­vet och industrifö­re­ta­get Sandvik.

– Inte får man ju ofta en chans att komma in på sådana arbetsplat­ser och se runt.

Bra övergång till infor­ma­tion­sar­bete då jag slup­pit få en frak­tur på grund av jobbet

Nu väntar fort­satta studier vid ÅA och i fram­ti­den hägrar en poli­tices magisterexamen.

– Det känns ju lite som att man precis kommit i gång med arbe­tet, så måste man till­baka till studierna. Men jag kommer gärna till­baka, säger Funck.

Fackför­bun­den och fackliga cent­ra­lor­ga­ni­sa­tio­ner tar årli­gen emot prak­ti­kan­ter från olika utbildningsprogram.