Det har sagts att den finländska industrin tillverkar produkter av hög kvalitet, men de regel­rätta lyxpro­duk­terna tillverkas annans­tans. Undan­taget hittar vi kanske i Jakobs­tad­strakten där man i årtionden tillverkat segelbåtar i premiumklassen.

Och det är frågan om en regel­rätt exportindustri.

– Jag tror inte vi sålt en enda båt till en inhemsk kund under de 20 år jag jobbat här, säger Baltic Yachts huvudfört­roen­deman Lena-Maria Lind vid kaffe­bordet med en vacket utsikt mot havet.

Export­framgån­garna för tillver­karna av större segel­jakter i Öster­botten har fortsatt under de senaste åren trots pande­mier och geopo­li­tiska spänningar. Härifrån Jakobs­tad­strakten levere­rades år 2021 ett rekor­dantal jakter utomlands och värdet på båtarna steg till närmare 200 miljoner euro.

Jag tror inte att vi sålt en enda båt till en finsk kund under de 20 år jag jobbat här

Enligt båtbranschens centralför­bund Finnboat steg omsätt­ningen för båtbranschens företag i Finland med 40 procent på ett år. Hela 96 procent av företagen i båtbranschen trodde att perso­nals­tyrkan hålls på nuvarande nivå eller växer under året.

Företa­gens export­fak­tu­re­ring för hela året låg på 518 miljoner euro, varav båtex­por­tens andel var 442 miljoner euro. Tre av fyra båtar som tillverkas i Finland går på export.

Det kan ändå sägas att det största exporten av jakter år 2021 var Brittiska Jungfru­ö­arna med tre segelbåtar till ett samman­räknat värde på 86 miljoner euro.

På andra plats kommer Italien med fyra segelbåtar till ett värde på 27 miljoner euro, medan Malta låg trea i segelbå­tarnas exportmarknader.

Den enda båten som levere­rats till Malta beräknas dock vara värd 22 miljoner euro, så det handlar inte precis om några småpengar.

När till exempel Baltic säljer en båt så står det för en ansenlig del av den totala båtex­porten i euro under året. Den slutliga prislappen och i många fall också namnet på köparen är ofta hemligstämplat.

I produk­tion är det också strikta regler för vad och var man får fotografera.

”ALLA LÄMPAR SIG INTE FÖR ATT BYGGA BÅTAR”

I produk­tions­hallen i Jakobstad arbetar man som bäst med en 111-fotsjakt i kolfi­ber­kom­posit. Hon ska sjösättas om ett år.

Resan från ritbordet ut på de sju haven kan lätt ta fyra år, vet man i lamine­rings­teamet, som bäst håller på med att lägga vakuum. Det är här Lind håller till vanligen då hon inte sköter medlem­marnas ärenden.

När jag började på Baltic för 40 år sedan tillver­kade vi mellan 10 och 15 båtar i året. Nu bygger vi en eller två

– Vi lägger en nätremsa för att få ännu bättre flöde på vakuumet. Det ska sparas vikt. På den här båten vill kunden ha så lite tyngd som möjligt. Dessutom ska det se snyggt ut, berättar Ann-Sofie Dahlroos.

Greger Granholm är den erfar­naste båtbyg­garen i teamet.

– När jag började på Baltic för 40 år sedan tillver­kade vi mellan 10 och 15 båtar i året. Nu bygger vi en eller två, säger Granholm. Då kunder vi ha sju båtar på tvären under samti­digt i hallen.  Nu har vi en på längden.

Jobbet har sina utmaningar.

– Alla lämpar sig helt enkelt inte för att bygga båtar. Speciellt under lamine­rings­pe­rioden blir det att jobba i obekväma arbetss­täll­ningar mest hela tiden, säger  Dahlroos precis då kollegan Robin Thylin kryper in i ett trångt utrymme.

Samman­lagt har runt 550 jakter tillver­kats på Baltic Yachts. Granholm har inte räknat hur många båtar han arbetat på över åren.Däremot anser lamine­rings­teamet att alla i person­alen nog har en favorit som man minns med värme.

– Min favorit är Inukshuk. Den hade fina drivveds­de­taljer och björk i stället för teak, som är betyd­ligt vanli­gare. Jag tycker teak är för mörkt, säger Lind.

107-fotaren Inukshuk har lämnat Jakobstad för världs­haven för knappt tio år sedan. En snabb koll visar att den senaste hamn hon besökt ligger någons­tans i Azorerna.

Inukshuk med besätt­ning hyrs ut till ett pris på runt 70 000 euro i veckan.

”VISST MÅSTE MAN VARA STOLT”

Vid kajen intill produk­tions­hallen ligger den nyligen sjösatta ”67:an” och väntar på det sista finliret. På Baltic talar man i produk­tion om båtarna, som kommer att få namn som Perse­ve­rance, Freedom eller Pink Gin, kort och gott med nummer. Numret kommer från båtens längd i fot.

Inne på 20-meters­jakten ”67:an” är snickarna Teppo Kivelä och Mauri Niva i färd med att lägga inred­nings­de­taljer på plats.

– Vi har varit med från första början på den här båten. Den här båten är så ”liten” att man kommer ihåg på rak arm var det mesta ska ligga. Men vi bygger båtar där det kan finnas 1 000 olika takpa­neler, säger Kivelä som jobbat på Baltic Yachts i 15 år.

Jag brukar säga att jag jobbar med att sminka båtar

Nu fixar Kivelä och Niva kökspa­neler på sin plats. I dagens anda finns natur­ligtvis utrymme för bland annat en pizzaugn i köket, som är betyd­ligt rymli­gare än i de flesta höghusettor.

– Vi gör världens bästa segelbåtar. Visst måste man vara stolt över det. Det här är ingen standar­di­serad serie­pro­duk­tion utan varje båt är ny och helt sin egen, säger Kivelä.

Det hela lägger höga krav på materialet. Bland annat ska inred­nings­de­tal­jerna klara av olika klimat och temperaturväxlingar.

PRODUKTION PÅ TVÅ STÄLLEN

Sedan 2008 har Baltic Yachts haft produk­tion på två ställen. Den andra anlägg­ningen ligger i Bosund i Larsmo, där företaget grundades av fem båtbyg­gare för snart 50 år sedan. I produk­tion jobbar runt 140 personer, varav hälften i Jakobstad och hälften i Larsmo.

I Bosund håller man på med att flytta båten som tillverkas i en av produk­tions­hal­larna. I väntan på att hoppa tillbaka in i båten jobbar Stig Granholm med att tillverka delar som behövs för att isolera motorrummet.

– Vi ska se till att dämpa vibra­tio­nerna som kommer från motor­rummet ut i båten så bra som möjligt. Det jag jobbar mest med är ljudi­so­le­ring och brand­sä­kerhet. Det har utvecklats mycket under åren, säger Granholm.

Granholms väg till Baltic Yachts gick i tiderna via taket. Han jobbade tidigare i metallbranschen och var anställd för att montera venti­la­tion på taket till produktionshallen.

– Jag frågade chefen om de hade jobb och han sade att jag kan börja direkt. Så man kan säga att jag blev anställd på taket.

I båtbranschen är det alltid antingen för mycket eller för lite jobb

Johnny Svenfelt är vice förtroen­deman på Baltic Yachts och jobbar i Bosund i Larsmo.

– Jag har jobbat i båtbranschen i 20 år. Här på Baltic i två omgångar samman­lagt nio år, men också på Nautor och Bella. I båtbranschen är det alltid antingen för mycket eller för lite jobb. Nu är det aningen för mycket, vilket är bra.

Produk­tion på två ställen kan leda till problem om inte kommu­ni­ka­tionen fungerar bra. Under den värsta corona­tiden var det dessutom förbjudet för person­alen att röra sig mellan anlägg­nin­garna i Jakobstad och Larsmo.

Alla är inte så ivriga på det. Det kan bli extra kostnader för familjerna

Inom företaget finns det planer att på sikt koncent­rera produk­tionen till Jakobstad.

– Alla är inte så ivriga på det. Det kan bli extra kostnader för famil­jerna, till exempel en andra bil, säger Lind.

Hon tror ändå att de stigande byggpri­serna kan lägga käppar i hjulet för flytten. Avsikten är ändå att byggar­betet inleds under nästa år.

– Det är lite tudelat.  Jag ser ju förde­larna med att ha all produk­tion på ett och samma ställe, men för mig blir det en längre väg till jobbet, säger Svenfelt.

För allmän­heten skulle det innebära att något av en insti­tu­tion och klassiker och en given lokal­nyhet, trans­porten av en färdig jakt längs vägen från Bosund till Jakobstad, blir historia i Jakobs­tads­nejden. Larsmo kommun skulle kanske också gärna ha kvar sin största industrar­bets­gi­vare och betalare av samfundsskatt.

– Det drygt hälften av person­alen som hör till facket. Det är inte lätt att få nya medlemmar, men jag har märkt att yngre folk som har börjat här kommer med. Men man märker nog bra att många unga har en annan inställ­ning. Jag tänker till exempel på ”pekkanen-dagarna” och betald ledighet. För många 20-åringar kan det vara en självklar sak, de vet inte att så har det inte alltid varit, säger Svenfelt.

Svenfelt anser att jobbet med förtroen­deup­draget går i vågor, precis som själva arbetet också. Ibland blir det mera och ibland mindre arbete.

FLER PERMITTERINGAR UTAN KONKURRENTEN

Permit­te­ringar har inte varit vardagsmat på Baltic Yachts. Det som under­lättat läget i situa­tioner där det funnits mindre jobb är att då har personal hyrts ut till grannen och konkur­renten i Jakobstad, Nautor, som tillverkar segel­jakter av modell Swan.

– Utan Nautor tror jag att vi skulle ha haft betyd­ligt flera permit­te­ringar längs åren, säger Lind.

Det handlar om ett gentle­man­naavtal med flera år på nacken. I praktiken innebär det till exempel att om en anställd själv söker jobb på det andra bolaget är det okej, men företagen ska inte fiska personal från grannen.

Huvudfört­roen­de­mannen Lind anser att förhand­lin­garna med arbets­gi­varen fungerar bra och att utvecklingen speciellt under de senaste åren, delvis efter ändringar i ledningen, hela tiden gått mot det bättre.

Förr plane­rades det utgående från att båtarna byggs på övertid

Bara som exempel blir löneför­höj­nin­garna som träder i kraft i sommar två procent för alla anställda i stället för 1,6 procent. Produk­tions­bo­nusar har också betalats ut till personalen.

En annan förändring under de senaste åren har varit att det görs betyd­ligt mindre övertid än tidigare.

Förr plane­rades det utgående från att båtarna byggs på övertid, berättar Lind.

– Nu är det mycket bättre plane­ring och det uttalade målet är att det ska vara noll övertid. Klart att det märks i inkoms­terna på årsnivå när övertids­procen­terna faller bort, men tidigare jobbade vi övertid varje vecka. Nu orkar man bättre och hinner återhämta sig.

OBEFINTLIG RYSSLANDSEXPORT

Den direkta Ryssland­sex­porten har varit obefintlig för Baltic Yachts del, vilket betyder att sanktio­nerna på grund av Rysslands anfalls­krig i Ukraina inte direkt märks av. I alla fall tills vidare.

På Baltic Yachts tror man ändå på framtiden. De poten­tiella kunderna vet vad de vill ha och hör i regel inte till dem som lider mest eller först av stigande konsumentpriser.

– Jag brukar lita på att det ordnar sig, säger huvudfört­roen­deman Lind.

Tillbringar jakttill­ver­ka­rens huvudfört­roen­deman själv sin semester i en segelbåt?

– Nej, verkligen inte. Vi hade en jolle­täv­ling med jobbet under en teambuil­dingdag för några år sedan. Så mycket har jag seglat.

”Tre år i följd med tvåsiffrig tillväxt inte sannolikt”

Handeln med Ryssland är inte som helhet betydande för Finlands båtbransch, men har vuxit de senaste åren. Nästan en tredjedel av exporten på ett värde på 16 miljoner till Ryssland år 2021 utgjordes  av vidare-export av vatten­jetar, men även motorbåtar för 5 miljoner euro och olika motorer och båtbranschens tillbehör.

De motordrivna lyxjakter som varit populära bland ryska oligarker tillverkas närmast i Tyskland och Italien, berättar verksam­hets­le­daren Jarkko Pajusalo på Finnboat.

Pajusalo förutspår en aning lugnare tillväxt för hela branschen i Finland efter två excep­tio­nellt goda år.

– Tre år i följd med tvåsiffrig tillväxt ser inte så sanno­likt ut, då båtbranschen globalt sett växer runt två procent i året, säger Pajusalo.

Enligt Finnboat anställer båtbranschen direkt  3 500 personer i Finland.

FULLT UPP I TVÅ ÅR

Botnia Marin tillverkar bland annat fritidsbåtar av modell Targa. Mellan Drygt två tredje­delar av produk­tionen går på export.

I fabriken i Malax jobbar runt 180 anställda. I Malax byggs de större Targabå­tarna på mellan 30 och 50 fot, medan person­alen i fabriken i Nykar­leby syssel­sätter cirka drygt 30 personer, och där bygger båtarna som ligger i storleksklassen 23 till 27 fot.

– Vi har fullt upp nu inför sommaren. Så är det alltid i båtbranschen. Men egent­ligen har det vart fullt upp i två år, säger huvudfört­roen­deman Johnny Söder­holm. 

Lönen skulle ju få stiga i samma takt, men det gör den inte

För tillfället håller man på och bygger nya kontor­sut­rymmen i anslut­ning till produk­tion­san­lägg­ningen i Malax. Företaget som figurerat i medier under våren på grund av brist på arbetskraft

– Det heter att det ska anställas en fyra-fem nya efter sommaren , berättar Söderholm.

Botnia Marin levererar cirka 130 båtar i år och nästa år. Efterfrågan har varit stark de senaste två åren.

– Lönen skulle ju få stiga i samma takt, men det gör den inte. Ryssland­sex­porten har ju fallit bort nu, men det var inte så många båtar som vi sålde dit, säger Söderholm.

Corona­vi­ruset har inte påverkat efterfrågan båtar negativt, snarare tvärtom, men i stället har. I fjol berät­tade Söder­holm att man tillfäl­ligt tvingats stänga hela avdel­ningar på grund av coronas­mitta under hösten 2020 och våren 2021.

Ryssland­sex­porten har ju fallit bort nu

Inom facket pågår så gott som ständig diskus­sionen om det är bättre att köra för löneför­höj­ningar i procent eller cent. På Botnia Marin gick man på person­alens begäran in på centlinjen för den så kallade lokala lönepotten i avtalet.

– Vi räknade om procent­höj­nin­garna till cent i stället. Då är det bättre för alla, så att inte lönerna drar ifrån varandra så mycket.