Hitsaaja työskentelee ja kipinät lentävät.

Nu gäller det – 4 fört­roen­de­män inom industrin berät­tar vad som gäller inför höstens förhandlingar

Det är i ett förän­drat läge Industri­fac­ket den här gången inle­der kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna. Skog­sin­dustrins och Tekno­lo­giin­dustrins beslut att kasta om avtals­sys­te­met kommer att lägga sin prägel på avtals­rö­rel­sen. Hur tänker fört­roen­de­män i olika branscher inför hösten?

17.8.2021

Huvud­bild. En bastuugn blir till på Harvias fabrik i Muurame. Arkiv­bild. FOTO HARRI NURMINEN.

ANNA ANDERSSON

Kale­vala Koru Oy

Helsing­fors

Ädel­me­tallbranschen

 

”Vi har en för lång histo­ria av att gå på ”nollan” eller till och med på minus­lin­jen när det gäller löneför­höj­nin­gar”, säger huvudfört­roen­de­man Anna Anders­son. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

”SKRATTRETANDE SNACK FRÅN ARBETSGIVARHÅLL”

”Det hörs skratt­re­tande snack från arbets­gi­var­si­dan. Man gnäl­ler i medierna om arbets­krafts­brist men samti­digt vill man inte betala en lön man kan leva på till yrkess­kickliga arbetare.

Visst är det ett minst sagt intres­sant expe­ri­ment vissa arbets­gi­varför­bund nu gått in för. Det är skam­ligt att de som under coro­na­pan­de­min talat om ett gemen­samt talko nu i stäl­let stäl­ler till med en sådan här cirkus.

Inom kemiin­dustrin, dit också ädel­me­tallbranschen hör, är läget ändå som tur tills vidare sådant att arbets­gi­varna vill förhandla om riksom­fat­tande och allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal för branschen.

Det är skam­ligt att de som under coro­na­pan­de­min talat om ett gemen­samt talko nu i stäl­let stäl­ler till med en sådan här cirkus

Gällande löneför­höj­nin­garna är det vikti­gaste att lönepås­la­get tryg­gar köpkraf­ten – och gärna lite till på det. Vi har en för lång histo­ria av att gå på ”nollan” eller till och med på minuslinjen.

Lönen räcker helt enkelt inte till i huvuds­tads­re­gio­nen. Tidi­gare gjor­des det löneupp­gö­rel­ser som inne­höll någon form av Helsing­fors­til­lägg. Priset på boende i huvuds­tads­re­gio­nen ligger på en hutlös nivå och stiger hela tiden.

Jag har en förhopp­ning om att vi i Finland skulle kunna återgå till en förhand­lings­kul­tur där man på riktigt kan förhandla och där inte den star­kare bara använ­der sig av sin direk­tions­rätt. Vi har tidi­gare haft ett funge­rande förhand­lings­sys­tem. Vi kan gå till­baka till det i stäl­let för hela vägen till 1800-talet, som det nu ser u att gå.”

TUOMAS JAKOVESI

K. Hartwall Oy Ab

Sibbo

Tekno­lo­giin­dustrin

 

”Det har blivit tydligt att alla inte riktigt har på det klara vad det egent­li­gen innebär om vi inte längre skulle ha ett allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal”, säger huvudfört­roen­de­man Tuomas Jako­vesi, här  foto­gra­fe­rad vid Folkets Hus i Hammars i Borgå. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

”VIKTIGT ATT TRYGGA FÖRTROENDEMANNENS STÄLLNING”

”Arbets­gi­varför­bun­dens påhitt orsa­kar nog en del gråa hår. Vi får se om den här snöbol­len som Skog­sin­dustrin rf. genom sitt beslut satte i rull­ning spri­der sig ytterligare.

I höstens förhand­lin­gar är det ytterst viktigt att se till att fört­roen­de­män­nens ställ­ning och hela fört­roen­de­man­naor­ga­ni­sa­tio­nen tryg­gas i avta­let. Det ska man abso­lut inte tumma på. Det brukar gå så att om man ger lill­fingret dras hela handen av.

I höstens förhand­lin­gar är det ytterst viktigt att se till att fört­roen­de­män­nens ställ­ning och hela fört­roen­de­man­naor­ga­ni­sa­tio­nen tryggas

Det har blivit tydligt att alla inte riktigt har på det klara vad det egent­li­gen innebär om vi inte längre skulle ha ett allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal. Där har också vi fört­roen­de­valda en del att göra genom att berätta om det på arbetsplatsen.

För vår egen arbetsplats del är jag inte så orolig. Vi har massor med arbete nu och takten ökar hela tiden. Någon coro­na­kris kan man inte tala om för vår del.

Arbets­gi­va­ren är ett famil­jefö­re­tag och de har sagt att de gärna fort­sät­ter med det nuva­rande avtals­sys­te­met. Inte vill de lägga resur­ser på att börja förhandla med de anställda en och en.”

STEFAN SJÖLUND

Oy Nautor Ab

Jakobstad/​Pedersöre

Båtbygg­nad­sin­dustrin

 

”Båtbygg­nad­sin­dustrins kollek­ti­vav­tal hör inte till de första som löper ut, utan det dröjer till våren. Det är så vi vill ha det efter­som vi är en så pass liten bransch, säger huvudfört­roen­de­man Stefan Sjölund. FOTO JOHANNES TERVO

”HÖSTEN KAN BLI SVÅR”

”Jag sitter i kollek­ti­vav­tals­de­le­ga­tio­nen för branschen och vi har samlats till möte en gång över nätet. Det kan nog hända att hösten kommer att bli svår. Det var ju inte lätt senast heller och speciellt inte då det förhand­la­des om konkur­rens­kraft­sav­ta­let eller ”kiky”.

Båtbygg­nadsbranschens kollek­ti­vav­tal hör inte till de första som löper ut, utan det dröjer till våren. Det är så vi vill ha det efter­som vi är en så pass liten bransch. De lägsta löneklas­serna enligt avta­let ligger på en för låg nivå.

Tanken med hyre­sar­bets­kraft är ju att det ska tas in när det finns ett behov under de så kallade topparna – inte hela tiden

Vi har haft bra med jobb och leve­re­rat 12–13 båtar i år före semes­tern. Ifjol gick det också riktigt bra. I nulä­get jobbar det 240 anställda i produk­tion på Nautor och runt 120 genom under­le­ve­ran­tö­rer och bemanningsföretag.

Tanken med hyre­sar­bets­kraft är ju att det ska tas in när det finns ett behov under de så kallade topparna – inte hela tiden. Det är något som kanske borde föras fram mer i förhand­lin­garna, då det är frågan om något som gäller de flesta avtalsbranscher.”

JUKKA RÖNTYNEN

Nord­kalk Oy Ab

Gruvbranschen

Bygg­nad­sin­dustrin

Pargas

 

”Vi har tidi­gare förhand­lat lokalt om många frågor men visst måste man i ärlig­he­tens namn säga att det också blir hela tiden svårare och svårare”, säger huvudfört­roen­de­man Jukka Rönty­nen. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

”KOLLEKTIVAVTAL GARANTERAR ARBETSFREDEN”

”Kollek­ti­vav­ta­len garan­te­rar arbets­fre­den, så det gynnar också arbets­gi­varna. Så tänker jag. Löneför­höj­nin­gar är en sak. Vi har inte här i Pargas brukat hojta om hur många procent vi minst ska ha.

Jag skulle säga att vi är realis­tiska. I stäl­let har vi fört fram vikten av skiftes‑, miljö- och gruv­til­lägg och det är viktigt den här gången också. Det har gjorts nivå­höj­nin­gar, men de brukar släpa efter en aning.

Vi har tidi­gare förhand­lat lokalt om många frågor men visst måste man i ärlig­he­tens namn säga att det också blir hela tiden svårare och svårare.

Jag skulle säga att vi är realistiska

För vår egen del återstår det också att se vad ägar­by­tet innebär då en brit­tisk gruv­mi­ne­ral­koncern gått in för att köpa Nord­kalk. I det här skedet märks det inte av på något sätt. Det är ganska lugnt efter semestersäsongen.

Det som också är viktigt är att se till att arbe­tars­kyddsfrå­gor inte bara är tomt prat. Hos oss har man gjort frams­teg och arbets­gi­va­ren har bundit sig till arbe­tet. På det stora hela verkar det som om man nu på många sätt lägger säker­he­ten i första rummet medan det tidi­gare endast var produk­tio­nen som gällde.”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM OCH JOHANNES TERVO