Prosessityöntekijä Jukka-Petri Harju katselee Freeport Cobaltia pitkällä perspektiivillä. Työura yrityksessä alkoi jo 25 vuotta sitten edellisen omistajan leivissä.

Det finns 5 gram kobolt i varje mobil­bat­teri – här kommer industri­parken i Karleby med i bilden

Freeport Cobalt är en viktig arbets­gi­vare i Karleby. I produk­tionen arbetar fler än 100 medlemmar i Industrifacket.

13.10.2020

Företaget, som är verksamt på industriområdet i Karleby, hör fortsätt­ningsvis till de största aktörerna i branschen – föräd­ling av kobolt. Det är inte allt för länge sedan företaget var den största industriella aktören i den inter­na­tio­nella produktionskedjan.

Kineserna har kommit med i koboltfö­räd­lingen, vilket skurit ner på företa­gets marknad­san­delar. Det spelar också in att en stor andel av företaget gick ifjol över i Umicores ägo. Freeport är ett ameri­kans­kägt bolag, medan Umicores ägare finns i Belgien.

FREEPORT COBALT OY

GRUNDAT Inledde verksam­heten i nuvarande form 2013 och delades ifjol i två företag Freeport Cobalt Oy och Umicore Finland Oy. Outokumpu inledde föräd­lingen i Karleby 1968.

HEMORT Karleby

PRODUKTION Koboltfö­räd­ling: finpulver och kemikalier

PERSONAL 191, i produk­tion 109

OMSÄTTNING Uppskatt­ningsvis 200 milj euro (2020)

Den så kallade Precursor-avdel­ningen ägs idag av Umicore. Det som känne­tecknar de laddbara batte­rierna är att de innehåller förutom kobolt också nickel och mangan.

– Vi hade folk som varit arbets­kom­pisar i 25 och samåkt till jobbet. Mitt i allt skulle en av dem till Umicore medan den andra stannade här på Freeport. Det var en stor chock för många anställda. Det som var bra var det att vi snabbt efter företags­köpet fick veta vem som skulle vart, säger Juha Hassel, huvudfört­roen­deman för de anställda inom produk­tionen på Freeport Cobalt.

Elekt­riker Tino Kiviniemi har jobbat i två år på Freeport. Dörren öppnades genom sommar­jobb i firman.

Inga jobb gick förlo­rade i samband med förändrin­garna, berättar Hassel. Före delningen jobbade runt 450 personer på företaget.

I dagens läge är det runt 190, av dem 109 i produk­tionen. Hassel berättar att omställ­ningen skapade nya arbets­tillfällen på både Umicore och Freeport. Drygt 15 jobb på Freeport.

– Det öppnades nya jobb bland annat för elekt­riker inom underhållet, säger Hassel.

Kobolt utgör en viktig beståndsdel bland annat i litium­bat­te­rier som används i mobil­te­le­foner, datorer och elbilar.

Bland Freeports kunder finns därför de flesta batte­ri­till­ver­karna. De vill ha kobolten i pulver­form, kobolt­sulfat eller koboltoxid.

Huvudfört­roe­deman Juha Hassel.

Från hamnen i Yxpila inleder den föräd­lade kobolten färden ut på världs­mark­naden. Enligt chef för admini­stra­tion och utveckling Thomas Slotte räcker innehållet i en container till för batte­rier för fyra miljoner mobiltelefoner.

– Det finns runt fem gram kobolt i ett litium­bat­teri för smart­te­le­foner, säger Slotte.

Utvecklingschef Thomas Slotte berättar att ett telefon­bat­teri innehåller runt fem gram kobolt.

VIKTIG ARBETSGIVARE

Slotte säger att man på Freeport Cobalt­hoppas på att bägge företag kommer att klara sig.

– Det är massan som gör oss lönsamma, säger Slotte.

Kobolt skeppas i olika former från Karleby förutom till batte­ri­fa­briker, också för att svara på efterfrågan inom pigment- och katalytindustrin.

Jukka-Petri Harju är något av en veteran inom koboltfö­räd­lingen med 25 år bakom sig på storin­dustriområdet i Karleby. Det har blivit såväl jobb med att sköta underhåll som att sköta processen.

– Jobbet är okej, åtmins­tone dagskiftet. Och för mig är jobbet hela tiden dagss­kifte, om man inte hoppar in för någon annan, säger Harju.

En av avigsi­dorna med jobbet är att det kan bli rätt så dammigt. Proces­so­pee­ratör Jukka-Petri Harju skyddar sig enligt regler och anvisningar.

Harju kommer ihåg coronavåren som för Freeports del förlöpte rätt så bra. Gänget på Harjus avdel­ning delades i tre grupper som alla jobbade separe­rade från varandra.

– Det var 4–6 arbets­kam­rater i ett team. Vi hade förbe­rett oss väl inför coronan.

En av nacksi­dorna med jobbet på Freeport är dammet. Det förut­sätter att man tar skyddandet av person­alen mot det skadliga och till och med cancer­fram­kal­lande kobolt­dammet på allvar.

Den långa raden motori­se­rade skydds­masker i ett av mötes­rummen talar sitt tydliga språk. Hassel intygar att prislappen ligger på runt 2 000 euro per skyddsmask.

Varje anställd kommer inom kort att få ta en sådan skydds­mask i bruk. Hittills har man kört på med icke-motori­se­rade varianten. Skydds­fak­torn ligger ändå på en högsta möjliga, det vill säga P3, berättar Harju.

– De är också riktigt bra, säger Harju.

HÖGLJUTT, VARMT OCH DAMMIGT

Man utför också regel­bundna dammät­ningar och följer noggrant med person­alens hälsa. Det görs mätningar på inomhus­luften, men också urinprover på de anställda för att mäta kobolt­halten. Det finns också andra utmaningar för arbetarskyddet.

– Värmen kunde tidigare stiga upp till 40 grader, men nu har vi luftkon­di­tio­ne­ring och hallen blir sval på ett helt annat sätt än tidigare, säger Harju.

Kobolten lämnar Freeport i Karleby ofta i pulverform.

De globala handels- och industri­nät­verken innebär ofta att person­alen inte alltid vet om var den slutliga produkten sist och slutligen hamnar.

Lika lite kan – eller vill – chef för admini­stra­tion och utveckling Slotte berätta om kundkretsen.

– Vår produkt går inte direkt till batte­ri­till­ver­karna, utan till de industrifö­retag som tillverkar katod­ma­te­rialet i batterierna.

För tillfället är batte­ri­till­verk­ningen koncent­rerad till Asien och främst Japan, Kina och Sydkorea. Det finns fabriker i Europa men i volym kommer man långt efter.

Kobolt som föräd­lats i Karleby finns högst sanno­likt att finna i de stora mobil­jät­tarnas produkter. Det kommer fram bland annat i att Apple nämner enheten i Karleby i företa­gets rapport om företagsansvar.

Om en olycka inträffar måste hjälpen finnas vara nära till hands.

INGEN BRIST PÅ ARBETSKRAFT

Hassel berättar att ungdomar inte nödvän­digtvis vet så mycket om hur det är att jobba inom den kemiska proces­sin­dustrin. Det har ändå inte varit någon brist på folk som vill jobba här.

– Nyligen hade vi 15 lediga jobb här. Visst fick vi välja de bästa, säger Slotte.

Företagen på industriområdet samar­betar med utbild­ning­sen­heter på andra stadiet, yrkes­högs­kolor och univer­sitet i Karle­by­nejden och Uleåborg. Det har i sin tur gjort att flera unga känner till företaget, berättar perso­nalchef Katriina Rekilä.

Perso­nalchef Katriina Rekilä visar upp person­alens nya motori­se­rade andningsskydd.

Alla anställda som jobbar inom produk­tionen på de tiotals linjerna har titeln processkötare.

– Vi byter linjer hela tiden och sen går man till nedre våningen och packar. Alla lär sig allt och rotationen gör jobbet behagli­gare, säger Hassel.

En av de yngsta anställda på Freeport är Matias Ström, 27 år. Han har jobbat på läroavtal i ett år och fick nyligen veta om en förläng­ning på två år.

– Jag tycker mycket om det här stället och trivs bra. För tillfället packar jag, men för det mesta byter vi arbetsuppgifter.

Matias hoppas att han även i framtiden skulle få jobba på Freeport.

– Jag skulle inte ha något mot det, säger Ström och fortsätter packa kobolt­sulfat i säckar som rymmer ett ton.

Matias Ström ser sin framtid på Freeport.

BRANSCHBYTARE

En stor del av de anställda på Freeport Jag stude­rade till bilme­ka­niker i yrkess­kolan, men jag har inte jobbat en endaste dag med det.Cobalt har jobbat i andra branscher innan de kom till Freeport Cobalt.

Det gäller även för huvudfört­roen­deman Hassel och arbetars­kydds­full­mäk­tige Risto Willman.

– Jag stude­rade till bilme­ka­niker i yrkess­kolan, men jag har inte jobbat en endaste dag med det. Jag jobbade med kött i flera år, senast på Snell­mann i Jakobstad i drygt tio år. Sedan började jag fundera över om jag verkligen vill stå vid bandet resten av livet, berättar Willman.

Teemu Lagren (i bakgrunden) och Frank Hagström ser till att produk­tions­processen löper bra.

Willman lämnade livsme­delsbranschen för vuxenut­bild­ning och en yrkesexamen i processindustri.

– Jag kom till Freeport på praktik i slutet av 1999. Sen tog jag en avstic­kare på ett och ett halvt år till kemika­lie­till­ver­karen Kemfine och kom tillbaka till Freeport 2004. På den vägen är jag fortfa­rande, säger Willman.

Hassel har däremot 24 år bakom sig av jobb vid krogdörren som ordnings­vakt och inom mentalvården på sluten avdel­ning. Koboltfö­räd­ling har varit hans huvud­syssla i femton år. Han började jobba på dåvarande OMG Chemicals år 2005.

Jag stude­rade till bilme­ka­niker i yrkess­kolan, men jag har inte jobbat en endaste dag med det, säger arbetars­kydds­full­mäk­tige Risto Willman. 

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO